Ges-y sẽn be pʋgẽ wã

Ges-y sẽn be sebrã pʋgẽ

A Zeova gũusda tõnd n getẽ, d neer yi̇̃nga

A Zeova gũusda tõnd n getẽ, d neer yi̇̃nga

A Zeova gũusda tõnd n getẽ, d neer yi̇̃nga

‘[A Zeova] nif geta dũniyã zĩiga fãa n dat n sõng neb nins sẽn dat yẽ ne b sũyã fãa wã.’—2 KIB. 16:9.

1. Bõe yĩng t’a Zeova gũusd tõnd n getẽ?

A ZEOVA yaa Ba sẽn zems zãnga, la Ba sẽn ka to. A mii tõnd sõma, hal baa d sũyã “tagsgo.” (1 Kib. 28:9) La ne rẽ fãa, a sẽn gũusd tõnd n getẽ wã pa sẽn na yɩl n yã d kongr buud fãa ye. (Yɩɩl 11:4; 130:3) A maanda rẽ a sẽn nong-dã yĩnga, n dat n kogl-d ne bũmb ning fãa sẽn tõe n sãam d zoodã ne yẽ wall sẽn tõe n kɩt tɩ d wa kong vɩɩm sẽn pa satã.—Yɩɩl 25:8-10, 12, 13.

2. Yaa nin-bʋs buud la a Zeova sõngda?

2 A Zeova yaa pãng sẽn ka to soaba, la a nee bũmba fãa me. Woto kɩtame t’a tõe n sõng a nin-buiidã b sã n wa rat a sõngre, la a tõe n sõng-b toog buud fãa pʋgẽ me. B yeta 2 Kibay 16:9 wã pʋgẽ woto: “[A Zeova] nif geta dũniyã zĩiga fãa n dat n sõng neb nins sẽn dat Wẽnnaam ne b sũyã fãa wã.” Bãng-y tɩ b yeela ka t’a Zeova sõngda neb nins sẽn dat-a ne b sũy fãa wã, rat n yet tɩ neb nins sẽn tũud-a ne pʋ-peelmã. A pa sõngd zãmb dãmbã bɩ yam-wẽns rãmbã ye.—Zoz. 7:1, 20, 21, 25; Yel. 1:23-33.

Kẽn-y ne Wẽnnaam

3, 4. ‘Kẽn ne Wẽnnaam’ dat n yeelame tɩ bõe, la mak-bʋs n be Biiblã pʋgẽ n sõngd-d tɩ d wʋmd rẽ võore?

3 Neb wʋsg tagsdame tɩ baa yaa makr wɛɛngẽ menga, ãndũniyã fãa Naandã pa tõe n sak tɩ ninsaal baa a ye kẽn ne-a ye. La yaool n yaa woto bal kɛpɩ la a Zeova rat tɩ tõnd maane. Biiblã wilgame t’a Enok ne a Nowe ra “kẽnda ne Wẽnnaam.” (Sɩng. 5:24; 6:9) B yeelame me t’a Moiiz “talla tẽeb kãn-kãe wa a yãa nebã nin sẽn ka tõe n yã a soabã.” (Heb. 11:27) Rĩm a Davɩɩd wilgame t’a sika a meng n kẽnd ne a saasẽ Ba wã. A yeela woto: “[A Zeova] bee mam nug rɩtgo, la mam ka na n lak ye.”—Yɩɩl 16:8.

4 Yaa vẽeneg tɩ d pa tõe n gãd a Zeova nug n kẽn ne-a sɩdem-sɩdem ye. La bũmb la d tõe n maan tɩ yɩ wa d sɩd gãda a nug n kẽnd ne-a. Bõe la d tõe n maane? Yɩɩl-gʋlsd a Azaf yeela woto: “Mam bee ne yãmb wakat fãa. Yãmb gãta mam nug rɩtgo. Yãmb na n tɛɛ maam ne y saglgo.” (Yɩɩl 73:23, 24) Dẽnd kẽn ne Wẽnnaam dat n yeelame bal tɩ d tũud a saglsã sẽn be a Gomdã pʋgã, la sagls nins “tʋm-tʋmd sẽn tũud sɩd la sẽn tar yamã” sẽn kõt-dã.—Mat. 24:45; 2 Tɩm. 3:16.

5. Wãn-wãn la a Zeova gũusd neb nins sẽn tũud-a wã wa Ba sẽn gũusd a kamba, la d tagsg segd n yɩɩ wãn ne rẽ?

5 A Zeova sẽn nong neb nins sẽn kẽnd ne-a wã yĩnga, a gũusd-b-la wa Ba sẽn gũusd a kamb to-to wã n get b yelle, n kogend-ba la a wilgd-b sẽn segde. Wẽnnaam yeela woto: “Mam na n zãmsa foom n wilg foom sor ninga fo sẽn tog n tũ. Mam nif geta foom, la mam yaa fo sagenda.” (Yɩɩl 32:8) Bɩ y sok y mens woto: ‘Mam tagsg pʋgẽ, m gãda a Zeova nug n kẽnd ne-a, n kelgd a saglsã la m miẽ t’a get-m-la a sẽn nong-ma yĩng bɩ? Rẽ yĩnga m sẽn mi t’a ne-m lame wã kɩtame tɩ m gũusd ne m tagsa wã, m goamã la m tʋʋmã bɩ? La m sã n wa tudgi, m tagsdame tɩ m pa ye tõe n pẽneg a Zeova la t’a pa kʋmd-m bɩ, bɩ m miime t’a yaa Ba sẽn yaa nimbãan-zoɛt la sẽn tʋll n sõng sẽn tek-b yam n kot sugrã fãa tɩ b lebs n paam zoodo?’—Yɩɩl 51:19.

6. Bõe la a Zeova tõe n maan tɩ roagd baa a ye pa tõe?

6 Wakat ning menga, nand tɩ d maan wẽnga, a Zeova tõe n zoe n sɩng-d-la sõngre. Makre, a tõe n yãame tɩ d sũurã sẽn yaa zãmb soabã kɩtame tɩ d sɩng bõn-wẽns tʋlgre. (Zer. 17:9) Yell a woto buud taoore, a Zeova tõe n sõng-d-la tao-tao n yɩɩg roagd buud fãa, bala a tõe n yãa bũmb ning sẽn be d sũurẽ wã n bãng d tagsgo. (Yɩɩl 11:4; 139:4; Zer. 17:10) D ges Wẽnnaam sẽn sõng a Baruk sẽn da yaa no-rɛɛs a Zeremi seb-gʋlsd la a zoa wã to-to, yell sẽn da wa n yɛgd-a sasa.

A sõnga a Baruk wa Ba sẽn sõngd a biiga

7, 8. a) A Baruk yɩɩ ãnda, la tõe tɩ yaa bõe la a ra wa n tʋlg tɩ pa sõma? b) Wãn to la a Zeova wilg a Baruk wa Ba t’a rata a neere?

7 A Baruk yɩɩ seb-gʋlsd sẽn sõng a Zeremi ne a sũur fãa tɩ b taas Zida nebã a Zeova bʋ-kaoor koeese, baa ne tʋʋm-kãng sẽn pa yɩ nana wã. (Zer. 1:18, 19) A Baruk sẽn wõnd a ra yaa nin-bɛd biigã wa dat n bao “bõn-kãsemse.” Tõe t’a wa n dat n baoa ziir wall arzɛka. La sẽn yaa a soab me, a Zeova yãame tɩ bũmb ning a Baruk sẽn sɩng tʋlgrã yaa wẽnga, t’a yɩ tao-tao n tũnug ne a Zeremi n sõng-a. A Zeremi yeela a Baruk woto: “[Fo] yeelame yaa: ‘Kato! Zusoaba kõo maam toog n paas sũ-sãoongo. Mam wõosdame tɩ m pãng sɛ la m ka paam vʋʋsg ye.’” Dẽ poore, Wẽnnaam yeel-a lame yaa: “Fo baooda bõn-kãsems f meng yĩng la? Base, ra bao bũmb a woto ye.”—Zer. 45:1-5.

8 Baa ne a Zeova sẽn togs a Baruk woto vẽenegã, a pa gom ne-a ne sũ-yikr ye. A bʋka a sũur n sagl-a wa Ba sẽn sagend a biiga. Yaa vẽeneg tɩ Wẽnnaam bãngame tɩ baa raoã sẽn tʋll bũmb ninsã pa sõma me, a sũurã pa wẽng ye. Sẽn paase, a Zeova ra miime tɩ Zerizalɛm ne Zida sãoongã ra ta n saame, t’a pa rat t’a Baruk maan a meng n wa paam sãoong ye. A sẽn dat n sõng a tʋm-tʋmdã yĩnga, a tẽeg-a lame t’a “na n kɩtame tɩ toog paam ninsaalbã fãa,” la a yeel-a t’a sã n kell n tall a yam-sõngã, a na n fãag-a lame. (Zer. 45:5) Dẽnd yaa wa Wẽnnaam da rat n yeela a Baruk woto: ‘Mao n da yĩm bũmb ninga mam sẽn na n maan Zida ne Zerizalɛm nin-wẽnsã ka la bilfã ye. Kell n sak maam n wa paam n põse! Mam na n kogl-f lame.’ Vẽenega, a Zeova goamã kẽ a Baruk sõma, bala a sakame n sɩd wa paam n põs Zerizalɛm sãoongã sasa sẽn pids yʋʋm 17 loogr poorã.

9. Y na n leoka sogsg nins b sẽn sokã tɩ bõe?

9 Ning-y-yã a Baruk kibarã y yamẽ la y bʋgs sogsgã la verse nins sẽn pʋgdã zugu: Wẽnnaam a Zeova sẽn sagl a Baruk to-to wã wilgda bõe Wẽnnaam zugu, la wilgdẽ tɩ bõe la a rat ne a nin-buiidã? (Karm-y Hebre dãmba 12:9.) Rũndã-rũndã sẽn yaa tood wakatã, Wẽnnaam saglgã la a Baruk sẽn maan bũmb ning rẽ poorã kõt-d-la yam bʋgo? (Karm-y Luk 21:34-36.) Wãn-wãn la tigimsã kãsem dãmb tõe n dɩk a Zeremi togs-n-taar n wilg t’a Zeova rata a nin-buiidã neere?—Karm-y Galat dãmba 6:1.

A Zezi me nonga a nebã wa a Ba wã

10. Bõe la Wẽnnaam kõ a Zezi sẽn yaa tigingã Zusoabã, n na n sõng-a a tʋʋmdã pʋgẽ?

10 Sẽn deng kiris-nebã zãmaane, a Zeova ra tũnugda ne a no-rɛɛsdbã la neb a taab sẽn da sakd-a ne b sũy fãa n wilgd a nebã t’a sɩd nong-b lame. La rũndã-rũndã, sẽn yɩɩd fãa, a tũnugda ne a Bi-ribl a Zezi Kirist sẽn yaa tigingã Zusoabã, n wilgd tõnd a nonglmã. (Ef. 1:22, 23) Rẽ n so tɩ Wilgr sebrã pʋgẽ, b bilg a Zezi wa pe-bil sẽn tar “nin a yopoe, sẽn yaa Wẽnnaam Sɩɩs a yopoe b sẽn tʋm dũniyã tɛk fãa.” (Wil. 5:6) Wẽnnaam sẽn kõ a Zezi a vʋʋsem sõngã woto tɩ sekã, kɩtame t’a tõe n bãng yell fãa. A Zezi me mii sẽn be tõnd sũyẽ wã hal tɩ baa fʋɩ pa solg ne-a ye.

11. Kiristã tara tʋʋm bʋg tigingã pʋgẽ, la wãn to la a rɩkd a Ba wã togs-n-taar a sẽn get-d yell to-to wã pʋgẽ?

11 La wa a Zeova, a Zezi me sẽn be saasẽ wã, a pa gũusd tõnd wa polɩɩs n dat n yã d kongr fãa ye. A gũusd-d-la wa ba sẽn nong a kamb sẽn gũusd-b to-to wã. B boola a Zezi Biiblã pʋgẽ me tɩ “Ba sẽn-ka-kiida.” Woto tẽegda tõnd a sẽn na n wa kõ neb nins fãa sẽn tẽed-a wã vɩɩm sẽn pa satã. (Ezai 9:5) Sẽn paase, Kiristã sẽn yaa tigingã Zusoabã yĩnga, a tõe n tʋma kiris-neb sẽn tar minim, sẽn yɩɩd fãa kãsem dãmbã, tɩ b tɩ bels wall b sagl neb sẽn dat belsg wall saglgo.—1 Tes. 5:14; 2 Tɩm. 4:1, 2.

12. a) Lɛta nins a Zezi sẽn tool Aazi Mineer tigims a yopoeyã wilgda bõe a Zezi zugu? b) Wãn-wãn la kãsem dãmbã rɩkd a Zezi togs-n-taar n get Wẽnnaam bãgrã yelle?

12 Kiristã sẽn tool Aazi Mineer tigims a yopoeyã kãsem dãmbã lɛta ninsã wilgda vẽeneg t’a sɩd nonga a nebã a sẽn bool t’a piisã hal wʋsgo. (Wil. 2:1–3:22) Lɛt-kãens pʋsẽ, a Zezi wilgame t’a mii tiging fãa ne a yɛla, la t’a rata a tẽedbã fãa neere. Rũndã-rũndã me yaa woto, la masã n yɩɩda, bala, d bee ‘Zusoabã daar’ sasa tɩ Wilgr sebrã yãab toɛy-toɛyã paamd pidsgu. * (Wil. 1:10) Naoor wʋsgo, Kiristã tũnugda ne tigimsã kãsem dãmb sẽn yaa bãgrã pe-kɩɩmbã, n wilgd tõnd a nonglmã. A tõe n kɩtame tɩ ra-kãensã a sẽn kõ tɩ yaa kũun tigingã yĩngã bels ned n keng a raoodo, wall b sagl a soaba. (Ef. 4:8; Tʋʋ. 20:28; karm-y Ezai 32:1, 2.) Rẽ yĩnga y getame tɩ modgr ning kãsem dãmbã sẽn maand n get d yellã wilgda vẽeneg tɩ Kiristã nong-y lame bɩ?

A sõngd-d-la d sẽn wat n dat sõngre

13-15. Wãn-wãn la Wẽnnaam tõe n deeg d pʋʋsgo? Rɩk-y makr n wilgi.

13 Rẽ yĩnga yãmb zoe n pʋʋsa Wẽnnaam ne y sũur fãa n kos sõngre, tɩ rẽ poore kãsem soab wa kaag-y tɩ y paam bũmb ning y sẽn da pʋʋs n kosã bɩ? (Zak 5:14-16) Tõe n tũu ne sõsg y sẽn kelg tigisg sasa me tɩ y paam y sẽn kosã, pa rẽ bɩ tũ ne sõsg y sẽn karem d sɛbã pʋsẽ. Naoor wʋsgo, yaa woto la a Zeova reegd d pʋʋsgã. Wala makre, kãsem soab n da wa n kõ sõsg tiging pʋgẽ. Tigsgã poore, saam-bi-poak b sẽn da zãmb tɩ loog nug tɩ ra nan zems semen a wãn n tɩ yã-a. La pa sẽn na yɩl n wilg-a tɩ yellã sɩd zabd-a lame ye. A tɩ pʋʋs-a-la bark wʋsgo, a sẽn wɛgs Biiblã goam kẽer a sõsgã pʋgẽ tɩ yɩ a noog yĩnga. Ra zemsa kɛpɩ ne a zu-loɛɛgã hal tɩ bels-a wʋsgo. Pʋg-kãngã sũur yɩɩ noog wʋsg a sẽn zĩnd tigisgẽ wã!

14 Sõngr ning d sẽn paamd ne pʋʋsgã maasmã wɛɛngẽ, kelg-y rap a tãab kibare. B zãmsa Biiblã bãens roogẽ n wa tol n lebg koe-moondb sẽn nan pa reeg lisgu. La yel-kɛgeng n wa n maan bãensã roogẽ, tɩ b yiis noy sẽn kɩt tɩ roogã pʋgẽ vɩɩmdg lebg toog n paase. Rẽ kɩtame tɩ sẽn be-b bãensã zems taab noor n na n gẽ ne b gũudbã. B sɩɩba taab noor tɩ vẽk-n-beoogã no-soakã poore, sẽn na yɩl n wilg b sũ-pa-noanga, b pa na n lebs b laasã ye. La woto ra lebga yell n kõ nin-kãensã sẽn da yaa koe-moondb n nan pa reeg lisgã. Bala b sã n naag kɩɩsdbã sulli, b kɩɩsa a Zeova noor ning sẽn be Rom dãmb 13:1 wã. La b sã n tõdg me, tõe n puuga b taabã sũy tɩ b sɩbg-ba.

15 Rap a tãabã ra pa ye tõe n paam n seg taab wakat kãngã ye. La b ned kam fãa pʋʋsa Wẽnnaam n kos yam. Vẽk-n-beoogã, b mikame tɩ b fãa yãka yam-yɛnga. B ned kam fãa ra sɩfame n na n tõdg no-soakã. Gũudbã sẽn lebg n wa n na n deeg laasã, bãmb b tãabã sẽn tõdg rɩɩbã yĩnga, b ra pa zãad laas ye. Ad b sũy yɩɩ noog hal wʋsgo, “sẽn wʋmd-a pʋʋsgã” sẽn sõng-bã!—Yɩɩl 65:3.

Ra n yɛɛs-y beoog-daarã yĩng ye

16. Wãn-wãn la koe-moonegã wilgd t’a Zeova rata sẽn wõnd-b piisã neere?

16 Koɛɛgã d sẽn moond dũniyã gill zugã me wilgda vẽeneg tɩ pʋ-peelem soab sẽn be zĩig ning fãa, a Zeova rata a neere. (Sɩng. 18:25) Ne malɛgsã maasem, a Zeova mi n kɩtame t’a Kaset rãmbã bãng neb sẽn wõnd piis zĩiga, baa sã n yaa zĩis b sẽn nan zɩ n moon koɛɛgã. (Wil. 14:6, 7) Makre, pipi kiris-nebã wakate, a Zeova kɩtame tɩ malɛk wilg koe-moond a Filip Etiopi nin-naab a yembre, t’a kẽng n tɩ sõng-a t’a wʋm Gʋlsg Sõamyã võore. Rẽ woma bi-bʋse? Raoã saka koe-noogã n deeg lisg n lebg a Zezi karen-biiga. *Zã 10:14; Tʋʋ. 8:26-39.

17. Bõe yĩng tɩ d pa segd n maan yɩɩr tɩ loog beoog daarã wɛɛngẽ?

17 Dũni kãngã sẽn kolgd saabã, “tood” nins b sẽn da pĩnd n togs tɩ na n zĩndame wã na n tara paasgo. (Mat. 24:8) Wala makre, nin-buiidã sõor sẽn tar paasgã, saagã sẽn mi n ni tɩ loog wall pa sekã, pa rẽ bɩ laogã zu-loees sẽn namsd tẽns wʋsgã yĩnga, rɩɩbã ligd tõe n wa lebga toog wʋsgo. Tʋʋm paoong me tõe n lebga toogo, tɩ tõe n wa kɩt tɩ b rat tɩ tʋm-tʋmdbã tʋmdẽ tɩ loogd noore. La sẽn na n yɩ a soab fãa, neb nins sẽn lʋɩɩsd tẽebã yɛl taoor la b talld ‘nif sẽn yaa sõma wã’ pa na n maan yɩɩr tɩ loog ye. B miime tɩ Wẽnnaam nong-b lame la a na n gesa b yelle. (Mat. 6:22-34) Wala makre, ges-y-yã a Zeova sẽn ges a Zeremi yell to-to Zerizalɛm sãoongã sasa yʋʋmd 607 soab ning sẽn deng a Zezi rogmã.

18. Babilon nebã sẽn da wa n gũbg Zerizalɛmmã, wãn to la a Zeova wilg a Zeremi t’a nong-a lame?

18 Babilon nebã sẽn da wa n gũbg Zerizalɛm n na n zabã sasa, b ra wa n yõka a Zeremi n pag gũudbã zakẽ. Wãn-wãn la a ra na n paam dɩɩbo? A sã n da soẽ-la a menga, a ra tõe n baoa a noor dɩɩbo. La neb nins sẽn da tõe n sõng-a wã wʋsg meng la sẽn da wẽneg n kis-a wã. Baasgo, a Zeremi pa teeg ned ye, a teega Wẽnnaam sẽn pʋlem t’a na n gesa a yellã. La rẽ yĩnga a Zeova pidsa a pʋlengã bɩ? Vẽenega! A gesame t’a Zeremi paam “bur a ye daar fãa . . . hal tɩ burã fãa wa sɛ tẽnga pʋgẽ.” (Zer. 37:21) A Zeova kogla a Zeremi ne a Baruk la a Ebɛd-Melɛk n paas neb a taab tɩ b põs kom, bãas la kũum sasa kãnga.—Zer. 38:2; 39:15-18.

19. Baa beoog daarã sẽn na n yɩ a soaba, yam bʋg la d segd n yãke?

19 Yaa vẽeneg t’a Zeova sɩd geta nin-tɩrsã la a wʋmd b pʋʋsgo. (1 Pɩɛ. 3:12) Rẽ yĩnga y sũy yaa noog y saasẽ Ba wã sẽn gũusd n get-yã bɩ? Y miime t’a sẽn gũusd-y woto wã yaa y neer yĩng tɩ kɩt tɩ y yam gãe bãan bɩ? Sã n yaa rẽ bɩ y yãk yam tɩ baa beoog daarã sẽn na n yɩ a soaba, y na n kell n kẽna ne Wẽnnaam. Bala, d tõe n kɩsa sɩd t’a Zeova na n ket n gũusd n geta neb nins fãa sẽn tũud-a wã wa ba sẽn get a kamb to-to wã, b neer yĩnga.—Yɩɩl 32:8; karm-y Ezai 41:13.

[Tẽngr not rãmbã]

^ sull 12 Baa ne sẽn yaa Kiristã karen-biis nins sẽn zae ne vʋʋsem sõngã la b sẽn taas lɛt-kãensã wã, Wẽnnaam nin-buiidã fãa segd n tũu b saglsã.

^ sull 16 Tʋʋm 16:6-10 pʋgẽ wã me, d yãta kibar sẽn wilgd tɩ Wẽnnaam sɩd wilgda a Kaset rãmbã sore. Be, b yeelame tɩ vʋʋsem sõngã gɩdga tʋm-tʋmd a Poll ne a tũud-n-taas tɩ b ra moon koɛɛgã Aazi la Bitini ye. La a kɩtame tɩ b tɩ moon Masedoan soolmẽ wã tɩ sik-m-mens rãmb wʋsg sak n lebg tẽedba.

Y tõe n leokame bɩ?

• Wãn to la d tõe n wilg tɩ d kẽnda ne Wẽnnaam?

• Wãn to la a Zeova wilg a Baruk t’a nong-a lame?

• Wãn-wãn la a Zezi sẽn yaa tigingã Zusoabã rɩkd a Ba wã togs-n-taare?

• Rũndã-rũndã sẽn yaa toog wakatã, wãn-wãn la d tõe n wilg tɩ d sɩd teega Wẽnnaam?

[Zãmsgã sogsgã]

[Foto rãmba, seb-neng 13]

Wa a Zeremi sẽn sagl a Barukã, a Zeova kɩtame tɩ kãsem dãmbã be d neer yĩnga

[Foto, seb-neng 15]

Wãn to la a Zeova tõe n sõng tõnd d sẽn wat n dat sõngre?