Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Nya världens översättning av Bibeln (Studiebibeln)

C3

Verser där namnet Jehova inte förekommer i direkta eller indirekta citat i Efesierna

EFESIERNA 2:21 ”ett heligt tempel för Jehova”

Kingdom Interlinear: ”gudomlig boning helig i Herre”

SKÄL: Här visar sammanhanget att det är Gud som åsyftas. I vers 19 sägs det att de i den kristna församlingen är ”medlemmar av Guds familj”. Vers 20 visar att Jesus är ”grundhörnstenen” i byggnaden, och vers 22 säger att det här templet är ”en plats där Gud kan bo genom sin ande”. I vers 20 anspelar Paulus på profetian i Jesaja 28:16 om Messias, där ”den suveräne Herren Jehova” säger: ”Jag lägger en beprövad sten som en grund i Sion, en dyrbar hörnsten som en säker grund.” I de hebreiska skrifterna har uttryck som liknar ”tempel för Jehova” ofta med tetragrammet. (2 Kungaboken 18:16; 23:4; 24:13; 2 Krönikeboken 26:16; 27:2; Jeremia 24:1; Hesekiel 8:16; Haggaj 2:15; se studienot till Lukas 1:9 och kommentar till Lukas 1:9 i Tillägg C3.) Det är också värt att lägga märke till att det inte finns någon bestämd artikel framför Kỵrios i den här versen, trots att den förväntas grammatiskt sett. Utan bestämd artikel får Kỵrios samma funktion som ett egennamn. Så på grund av sammanhanget, kopplingen till de hebreiska skrifterna samt avsaknaden av den grekiska bestämda artikeln är det rimligt att koppla ihop templet som nämns här med Jehovas namn.

STÖD:

  • I The New Interpreter’s Bible, 2000, (bd 11, s. 402) finns denna kommentar till ordet ”tempel” i Efesierna 2:21: ”Det att byggnaden kallas ’tempel’ tar upp tråden från v. 18, där det bildligt talas om att ha tillträde till Gud.” I Efesierna 2:18 står det: ”Genom Kristus har vi, båda grupperna, fritt tillträde till Fadern genom en enda ande.”

  • I The New Century Bible Commentary: Ephesians av C. Leslie Mitton, 1973, förklaras uttrycket ”i Herren” i den här versen så här: ”Detta betyder antingen att deras helighet som Guds tempel kommer av att de tillhör Gud och att Gud bor i dem eller att allt som sker – kyrkans utbredning och allt större enhet – är Guds verk.” (Kursiverat av oss.)

  • I New International Biblical Commentary: Ephesians, Colossians, Philemon av Arthur G. Patzia, 1990, står det om Efesierna 2:21: ”I tidig kristen teologi blir de troende omtalade som Guds heliga tempel, inte i fysisk betydelse, utan som en ’andlig byggnad’ där Gud bor och manifesterar sig. (Kursiverat av oss.)

  • I Biblical Commentary on the New Testament av Hermann Olshausen och reviderad av A.C. Kendrick, 1858, står det om den här versen: ”Kyrkan beskrivs här som ett husrum där Gud själv bor.” Det hänvisas sedan till 2 Korinthierna 6:16, där ett liknande uttryck tydligt syftar på Gud.

REFERENSER: J7, 8, 16–18, 22–24, 28–31, 33, 36, 41, 47, 65, 66, 93–96, 100, 106, 115, 144, 146, 250, 322–324

EFESIERNA 5:17 ”Jehovas vilja”

Kingdom Interlinear: ”Herrens vilja”

SKÄL: När det grekiska ordet för ”vilja” (thẹlēma) används i de kristna grekiska skrifterna är det oftast i samband med Guds vilja. (Matteus 7:21; 12:50; Markus 3:35; Romarna 12:2; 1 Korinthierna 1:1; Hebréerna 10:36; 1 Petrus 2:15; 4:2; 1 Johannes 2:17) Det är därför rimligt att dra slutsatsen att Kỵrios (Herren) i det här uttrycket syftar på Gud. I Septuaginta används det grekiska ordet thẹlēma ofta som en återgivning av hebreiska uttryck som syftar på Guds vilja, eller beslut, glädje och godkännande, och står i avsnitt där Guds namn förekommer. (Psalm 40:8, 9 [39:9 (8), 10 (9), LXX]; 103:21 [102:21, LXX]; 143:9–11 [142:9–11, LXX]; Jesaja 44:24, 28; Jeremia 9:24 [9:23 (24), LXX]; Malaki 1:10) Så med tanke på bruket av det grekiska ordet för ”vilja” i Bibeln, kopplingen som detta uttryck har till de hebreiska skrifterna samt ordet Kỵrios bakgrund används Guds namn i huvudtexten. Dessutom använder en del andra översättningar av de kristna grekiska skrifterna Guds namn här.

STÖD:

  • I en studienot till Efesierna 5:17 i NIV Faithlife Study Bible, 2017, finns denna kommentar till uttrycket ”Herrens vilja”: ”Guds vilja är att hela skapelsen ska komma under Kristus myndighet (Ef[esierna] 1:9, 10).”

  • I The Anchor Bible—Ephesians, Translation and Commentary on Chapters 4-6 av Markus Barth, 1974, (bd 34A) står det i en fotnot på sidan 584: ”Uttrycket ’Herrens vilja’ (Ef[esierna] 5:17) verkar vara helt utbytbart mot ’Guds vilja’ ([Efesierna] 6:6; Rom[arna] 12:2).”

  • I Biblical Commentary on the New Testament av Hermann Olshausen och reviderad av A.C. Kendrick, 1858, står det att den här versen syftar på ”Guds vilja”.

  • I Concordia Commentary, a Theological Exposition of Sacred Scripture: Ephesians av Thomas M. Winger, 2015, står det om den här versen: ”Där ... [det grekiska ordet thẹlēma, som betyder ’vilja’] förekommer på andra ställen i Efesierna syftar det vanligtvis på Guds vilja, dvs. Faderns … När man väger in allt är det troligt att Paulus avser Guds (Faderns) vilja.”

REFERENSER: J7, 8, 32, 65, 66, 94, 100, 101, 106, 115, 125, 139, 145–147, 309

EFESIERNA 5:19 ”Sjung … för Jehova”

Kingdom Interlinear: ”sjunger … till Herren”

SKÄL: I det här fallet syftar Herren på Gud. Något som stöder den slutsatsen är ett liknande uttalande som Paulus gör i brevet till kolosserna, som skrevs ungefär samtidigt som brevet till efesierna. (Se ”Introduktion till Efesierna”.) I den äldsta grekiska handskrift som finns tillgänglig står det i Kolosserna 3:16 ”sjunger i era hjärtan till Gud”. (Se kommentar till Kolosserna 3:16.) Men det finns fler saker som stöder att man använder Guds namn i Efesierna 5:19, bland annat följande: I de hebreiska skrifterna berättas det flera gånger om sång och musik i samband med tillbedjan av Jehova. (2 Moseboken 15:1; Domarboken 5:3 och fotnoten; 2 Samuelsboken 22:50 och fotnoten; 1 Krönikeboken 16:23; Psalm 13:6 [12:6, LXX]; 96:1 [95:1, LXX]; 104:33 [103:33, LXX] 149:1; Jeremia 20:13) De första kristna fortsatte att använda de inspirerade psalmerna för att lovprisa Jehova. Det grekiska ord som har återgetts med ”psalmer” (psalmọs) här i Efesierna 5:19 används i Lukas 20:42; 24:44 och Apostlagärningarna 1:20; 13:33 och syftar då på psalmerna i de hebreiska skrifterna. De grekiska orden för ”sjung” och ”spela” används många gånger i Septuaginta som översättningar av hebreiska uttryck där Guds namn förekommer. (Se bibelställena som nämns ovan och studienot till Efesierna 5:19.) Så med tanke på att det finns ett liknande uttalande i Kolosserna 3:16 och att uttrycken ”spela” och ”sjung” som Paulus använder här i Efesierna 5:19 har en stark koppling till tillbedjan av Jehova i de hebreiska skrifterna finns det stöd för att använda Guds namn i huvudtexten.

STÖD:

  • I The Anchor Bible—Ephesians, Translation and Commentary on Chapters 4-6 av Markus Barth, 1974, (bd 34A) finns denna kommentar på sidan 584: ”Uttrycket ’sjunger till Herren’ kan vara lånat från GT [Gamla testamentet] eller från dåtidens tillbedjan i templet, och det syftar kanske mer på Gud än på Messias.”

  • I Biblical Commentary on the New Testament av Hermann Olshausen och reviderad av A.C. Kendrick, 1858, står det på sidan 131 om den här versen: ”Den offentliga tillbedjan av Gud i form av lovsånger, som innehåller tacksägelser till Gud i Kristus namn.”

  • I An Exposition of the Epistle to the Ephesians, in a Series of Discourses av Joseph Lathrop, 1864, finns på sidan 528 denna kommentar till det här uttrycket: ”Om sången är en del av religiös tillbedjan, måste den, i likhet med våra böner, riktas till Gud.”

  • I Notes, Explanatory and Practical, on the Epistles of Paul to the Ephesians, Philippians, and Colossians av Albert Barnes, 1850, står det på sidan 119: ”När vi sjunger bör vi se på det som att tala direkt till Gud, och orden måste därför sägas med det allvar och den respekt som passar sig när man talar direkt till den store Jehova.”

  • I Ancient Christian Commentary on Scripture citeras bibelkännaren Hieronymus (som levde på 300- och 400-talet v.t.) i samband med Efesierna 5:19: ”Våra lovsånger prisar Guds styrka och majestät. De uttrycker tacksamhet för hans förtjänster och handlingar. Våra psalmer förmedlar också den här tacksamheten, eftersom ordet Alleluia antingen inleder eller avslutar dem. … Vi sjunger och frambär psalmer och lovprisningar åt Gud.” (Ancient Christian Commentary on Scripture, New Testament, Vol. VIII, Galatians, Ephesians, Philippians, utgiven av Mark J. Edwards, 1999, sidan 192.)

REFERENSER: J7, 8, 16, 23, 28–32, 65, 93, 100, 101, 115, 138, 139, 145–147, 163, 309, 310, 323, 324

EFESIERNA 6:4 ”fostra … i enlighet med Jehovas vilja”

Kingdom Interlinear: ”i Herres fostran”

SKÄL: Tillgängliga grekiska handskrifter använder ordet ”Herre” (grekiska: Kỵrios) här. Men som det förklaras i Tillägg C1 finns det goda skäl att tro att Guds namn ursprungligen användes i den här versen och längre fram ersattes med titeln Herren. I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. I de hebreiska skrifterna beskrivs Jehova Gud som den som tillrättavisar och fostrar sina tjänare. (5 Moseboken 11:2) I Hebréerna 12:5 citerar Paulus från Ordspråksboken 3:11, där det står: ”Min son, förkasta inte Jehovas fostran.” I bibelstället som Paulus citerar återfinns Guds namn i den hebreiska grundtexten skrivet med fyra hebreiska konsonanter (translittereras JHWH). Därför används namnet ”Jehova” i huvudtexten till Hebréerna 12:5 i Nya världens översättning. Det grekiska substantivet för ”fostran” som används i Hebréerna 12:5 och här i Efesierna 6:4 används också i Ordspråksboken 3:11 i Septuaginta. Så uttrycket Paulus använder här, ”fostra … i enlighet med Jehovas vilja”, är tydligen en anspelning på det ordspråket i de hebreiska skrifterna. Uttrycket kan också anspela på återgivningen av Jesaja 50:5 i Septuaginta, som ordagrant lyder: ”Herres fostran öppnar mina öron.” Det är en återgivning av den hebreiska frasen: ”Den suveräne Herren Jehova har öppnat mina öron.” Det är också värt att lägga märke till att det inte finns någon bestämd artikel framför Kỵrios i Efesierna 6:4, trots att den förväntas grammatiskt sett. Därigenom får Kỵrios samma funktion som ett egennamn. Så kopplingen till de hebreiska skrifterna och avsaknaden av bestämd artikel på grekiska tyder på att Kỵrios här används som en ersättning för Guds namn.

STÖD:

  • I A Non-Ecclesiastical New Testament av Frank Daniels, 2016, återges Efesierna 6:4 så här: ”Och ni fäder, irritera inte era barn. Uppfostra dem i stället i Jahves övning och förmaning.” I de inledande orden av översättaren står det under rubriken ”Guds namn”: ”På alla ställen där tetragrammet förekommer i ett citat från den hebreiska bibeln (återgivet med Κυριος [Herre] i LXX) använder den här översättningen egennamnet Jahve. Det finns också andra ställen i NT [Nya testamentet] där Κυριος står utan artikel och syftar på Guds namn. Även på dessa ställen används formen Jahve.”

  • I ΙΗΣΟΥΣ ΚΥΡΙΟΣ [Iesous Kỵrios] Their Usage and Sense in Holy Scripture av Herman Heinfetter, 1857, listas Efesierna 6:4 som ett av de avsnitt där ”avsaknaden av artikeln framför Κυριος [Kỵrios] … visar att titeln syftar på den allsmäktige Guden”.

  • I Concordia Commentary, a Theological Exposition of Sacred Scripture: Ephesians av Thomas M. Winger, 2015, finns denna kommentar till kopplingen mellan de hebreiska skrifterna och Efesierna 6:4: ”I GT [Gamla testamentet] hålls fäder konsekvent ansvariga för om de följer eller bryter mot Guds bud och för om de håller sig till den sanna tillbedjan av JHWH.”

REFERENSER: J7, 8, 22, 24, 32, 33, 65, 90, 94, 96, 100, 101, 106, 115, 309, 310, 322

 EFESIERNA 6:7 ”som för Jehova och inte för människor”

Kingdom Interlinear: ”som för Herren och inte för människor”

SKÄL: I tillgängliga grekiska handskrifter står det ”för Herren” (tōi Kyrịōi) i den här versen. I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios (Herre) syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. Det kan också användas om människor som har myndighet över andra. I det här kapitlet används ordet kỵrios flera gånger. I Efesierna 6:5, 9 används pluralformen och återges med ”herrar”, och i Efesierna 6:9 förekommer ordet kỵrios i uttrycket ”ni och de har samme Herre”. Här i Efesierna 6:7 är det tydligt att kỵrios inte syftar på en människa. Man får en ledtråd om vilken Herre som avses här i den liknande vägledning som Paulus gav till slavar i sitt brev till kolosserna. (Se ”Introduktion till Efesierna”.) Enligt tillgängliga grekiska handskrifter till Kolosserna 3:22 använder Paulus uttrycket ”frukta Herren”. På alla andra ställen i de kristna grekiska skrifterna där det grekiska ordet för ”frukta” används om att visa någon vördnad är det Gud man ska vörda, eller frukta. Det skulle därför vara logiskt om Herren i Kolosserna 3:22 syftade på Gud. Uttrycket påminner också om ordalydelsen i Septuaginta som används för att återge det hebreiska ordet för ”frukta”, eller ”ha djup respekt för”, tillsammans med tetragrammet. Några exempel finns i 5 Moseboken 6:13; 10:12, 20; 13:4 (13:5 [4], LXX). Så med tanke på hur det grekiska ordet för ”frukta”, eller ”ha djup respekt för”, används i de kristna grekiska skrifterna och kopplingen som det här uttrycket har till de hebreiska skrifterna så står det ”djup respekt för Jehova” i huvudtexten till Kolosserna 3:22. Och eftersom sammanhanget till Efesierna 6:7 påminner om avsnittet i Kolosserna är det logiskt att dra slutsatsen att ”Herren” i Efesierna 6:7 också syftar på Jehova. Något annat som tyder på att Herren som nämns här syftar på Jehova Gud är frasen ”gör Guds vilja av hela er själ” i Efesierna 6:6. Både i de hebreiska skrifterna och i de kristna grekiska skrifterna förbinds alltid det att göra något av hela ens själ med Jehova Gud. (5 Moseboken 6:5; Matteus 22:37)

STÖD:

  • I Biblical Commentary on the New Testament av Hermann Olshausen och reviderad av A.C. Kendrick, 1858, står det på sidan 144: ”Även om slaven i sin ställning rättar sig efter Guds vilja, … han som tjänar sin herre som om han tjänade Gud kommer aldrig att falla för frestelsen att sätta sin herres vilja före Guds vilja.”

  • I Notes, Explanatory and Practical, on the Epistles of Paul to the Ephesians, Philippians, and Colossians av Albert Barnes, 1850, står det på sidan 137: ”Han bör utföra sina plikter i trofasthet och känna att han utför en godtagbar tjänst för Gud. … En samvetsgrann slav kan finna glädje i att underordna sig Gud.”

REFERENSER: J7, 8, 32, 65, 100, 101, 106, 115, 125, 145–147, 310

EFESIERNA 6:8 ”ska Jehova belöna honom för”

Kingdom Interlinear: ”han ska bära bort för sig själv bredvid Herre”

SKÄL: Skälen till att använda Guds namn i huvudtexten till den här versen är praktiskt taget desamma som skälen till att använda det i Efesierna 6:7. (Se  kommentar till Efesierna 6:7.) Det är också värt att lägga märke till att det inte finns någon bestämd artikel framför Kỵrios i den här versen, trots att den förväntas grammatiskt sett. Utan bestämd artikel får Kỵrios samma funktion som ett egennamn. Formuleringen ”ska Jehova belöna honom för” kan också återges med ”ska han få från Jehova”. Orden ”från Jehova” är en återgivning av det grekiska uttrycket parạ Kỵriou, som även förekommer på ett par andra ställen i de kristna grekiska skrifterna. På alla dessa ställen finns det goda skäl till att använda Guds namn när man översätter. (Matteus 21:42; Markus 12:11; Lukas 1:45; 2 Timoteus 1:18) Det här uttrycket förekommer också i tillgängliga avskrifter av Septuaginta, och då används det som en återgivning av hebreiska uttryck där Guds namn vanligtvis förekommer. Precis som i Efesierna 6:8 beskrivs Jehova i några av dessa verser som den som välsignar dem som troget tjänar honom och belönar det goda de gör. (Rut 2:12; 1 Samuelsboken 1:20; Psalm 24:5 [23:5, LXX]; 37:39 [36:39, LXX]; 121:2 [120:2, LXX]) Så med tanke på sammanhanget, kopplingen till de hebreiska skrifterna och avsaknaden av bestämd artikel på grekiska används Guds namn i huvudtexten.

STÖD:

  • I en studienot till Efesierna 6:8 i NIV Faithlife Study Bible, 2017, finns den här kommentaren till uttrycket ”ska Herren belöna”: ”Gud tar hänsyn till den godhet och generositet människor visar mot varandra.”

  • I Concordia Commentary, a Theological Exposition of Sacred Scripture: Ephesians av Thomas M. Winger, 2015, står det om Efesierna 6:8: ”De bör i tro överlämna sig fullständigt till Gud.”

  • I Notes, Explanatory and Practical, on the Epistles of Paul to the Ephesians, Philippians, and Colossians av Albert Barnes, 1850, står det på sidan 138: ”Om de känner att människor har gjort dem orätt, kan de känna att de kommer att få sin rätt av Gud.”

  • I The New Testament of Our Lord and Saviour Jesus Christ, in the Original Greek: With Introductions and Notes av Christopher Wordsworth, 1867, (bd 2) står det om den här versen på grekiska: ”Vadhelst var och en kommer att ha gjort, det kommer han att få tillbaka från Gud. … Ju mer de gjorde och led för Gud, desto mer kommer de därefter att få av Gud.”

REFERENSER: J22, 24, 32, 33, 65, 90, 94, 100, 101, 106, 115, 125, 145–147, 309, 322