Matteusevangeliet 12:1–50
Fotnoter
Studienoter
genom några sädesfält: Förmodligen på stigar som avgränsade ett fält från ett annat.
sabbaten: Se Ordförklaringar.
något som är förbjudet: Jehova hade förbjudit israeliterna att arbeta på sabbaten. (2Mo 20:8–10) Men judiska ledare hade tagit sig rätten att avgöra vad som skulle betraktas som arbete. Enligt dem gjorde Jesus lärjungar sig skyldiga till att skörda (rycka av) och tröska (gnugga sönder) säd. (Lu 6:1, 2) Men i Jehovas lag fanns det inget stöd för en sådan definition.
Guds hus: Här syftar det på tälthelgedomen. Den händelse som Jesus hänvisar till (1Sa 21:1–6) inträffade när tälthelgedomen var placerad i Nob, en stad som tydligtvis låg i Benjamins område i närheten av Jerusalem. (Se Tillägg B7, infälld karta.)
Guds hus: Se studienot till Mk 2:26.
skådebröden: Eller ”framläggningsbröden”. Det hebreiska uttrycket betyder ordagrant ”ansiktets bröd”. Bildligt sett låg brödet inför Jehova som ett ständigt offer till honom. (2Mo 25:30; se Ordförklaringar och Tillägg B5.)
arbetar i templet på sabbaten: Eller ”bryter mot sabbaten i templet”. Prästerna gjorde samma arbeten på sabbaten som på andra dagar, och därigenom ”bröt” de mot sabbaten, t.ex. genom att slakta och utföra andra uppgifter i samband med djuroffren. (4Mo 28:9, 10)
representerar: Det grekiska ordet estịn (ordagrant ”är”) har här innebörden ”symboliserar”, ”betyder”, ”står för”. Den här innebörden var självklar för apostlarna, för när de här orden uttalades hade de både Jesus fullkomliga kropp och brödet de skulle äta fullt synliga framför sig. Brödet kunde alltså inte ha varit hans bokstavliga kropp. Det är värt att lägga märke till att samma grekiska ord används i Mt 12:7, och där använder många översättningar ordet ”betyder”.
Barmhärtighet vill jag ha, inte slaktoffer: Två gånger citerar Jesus de här orden från Hos 6:6, i den här versen och i Mt 12:7. Matteus var en föraktad skatteindrivare som blev en av Jesus närmaste medarbetare, och han är också den ende evangelieskribenten som återger detta citat samt liknelsen om tjänaren som vägrade efterskänka en skuld. (Mt 18:21–35) I Matteus evangelium framkommer det att Jesus flera gånger betonar hur viktigt det är att visa barmhärtighet, inte bara frambära offer.
vad det här betyder: Ordagrant ”vad är”. Här har det grekiska ordet estịn (ordagrant ”är”) innebörden ”betyder”, ”representerar”. (Se studienot till Mt 26:26.)
Barmhärtighet vill jag ha, inte slaktoffer: Se studienot till Mt 9:13.
Människosonen: Detta uttryck förekommer omkring 80 gånger i evangelierna. Jesus använde det om sig själv, tydligen för att betona att han verkligen var en människa, född av en kvinna, samt att han motsvarade Adam och hade kraft att återköpa mänskligheten från synd och död. (Rom 5:12, 14, 15) Uttrycket identifierade också Jesus som Messias, eller Kristus. (Dan 7:13, 14; se Ordförklaringar.)
Människosonen: Se studienot till Mt 8:20.
herre över sabbaten: Jesus tillämpar det här uttrycket på sig själv (Mk 2:28; Lu 6:5) och visar därigenom att han hade fått myndighet att på sabbaten utföra det arbete som hans himmelske Far hade gett honom. (Jämför Joh 5:19; 10:37, 38.) Jesus utförde några av sina mest framträdande underverk på sabbaten, däribland att bota sjuka. (Lu 13:10–13; Joh 5:5–9; 9:1–14) Detta förebildade tydligtvis den befrielse han kommer att ge människor under sitt styre, vilket kommer att vara som en sabbatsvila. (Heb 10:1)
hand: Det grekiska ord som återges med ”hand” har en bred betydelse och kan syfta på någons arm, hand eller fingrar. (Se också Mt 12:13.)
hur mycket mer: Jesus använde ofta det här sättet att resonera. Först lägger han fram ett fastslaget faktum eller en välkänd sanning, och med det som grund drar han sedan en slutsats som är ännu svårare att motsäga. På detta sätt visar han att det som gäller i smått också gäller i stort. (Mt 12:12; Lu 11:13; 12:28)
Tänk så mycket mer: Se studienot till Mt 7:11.
inte berätta vem han var: De orena andarna visste att Jesus var ”Guds son”, och de tilltalade honom på det sättet (vers 11), men Jesus tillät inte att demonerna vittnade om honom. De är utstötta och upproriska, de hatar det som är heligt och är Guds fiender. (Se studienot till Mk 1:25.) Något liknande hände den gång en ”spådomsdemon” påverkade en tjänsteflicka att identifiera Paulus och Silas som ”slavar åt den högste Guden” och förkunnare av ”vägen till räddning”. Paulus fick nog och drev ut anden ur henne. (Apg 16:16–18)
inte berätta vem han var: Se studienot till Mk 3:12.
för att det som Jehova hade sagt genom sin profet skulle uppfyllas: Detta och liknande uttryck förekommer många gånger i Matteus evangelium. Med en judisk målgrupp i åtanke vill Matteus tydligtvis betona Jesus roll som den utlovade Messias. (Mt 2:15, 23; 4:14; 8:17; 12:17; 13:35; 21:4; 26:56; 27:9)
det som hade sagts genom profeten Jesaja skulle uppfyllas: Se studienot till Mt 1:22.
och har godkänt: Eller ”och som är min glädje”. Samma uttryck används i Mt 12:18. Den versen är ett citat från Jes 42:1, som handlar om den utlovade Messias, eller Kristus. Att den heliga anden utgöts och att Gud sa detta om sin son visade tydligt att Jesus var den utlovade Messias. (Se studienot till Mt 12:18.)
som jag har: Eller ”som min själ har”. I det här citatet från Jes 42:1 används det grekiska ordet psychẹ̄ för att återge det hebreiska ordet nẹfesh. Båda orden har i tidigare utgåvor av Nya världens översättning återgetts med ”själ”. (Se Ordförklaringar under ”Själ”.)
som jag har godkänt: Eller ”som är min glädje”. (Se studienot till Mt 3:17.)
rykande veke: Eller ”flämtande låga”. En vanlig lampa i hemmen utgjordes av ett litet lerkärl som fylldes med olivolja. En linveke gav bränsle till lågan genom att absorbera olja. Det grekiska uttryck som återgetts med ”rykande veke” kan avse en veke som ryker strax innan den slocknar. Profetian i Jes 42:3 handlar om Jesus medkänsla. Han skulle aldrig släcka den sista livsgnistan hos ödmjuka och förtryckta människor.
har skipat rättvisa: Eller ”har fört rättvisan till seger”. Det grekiska ordet nịkos återges med ”seger” i 1Kor 15:55, 57.
Beelsebub: Möjligen en ombildning av Baal-Sebub, som betyder ”flugornas ägare (herre)”, den baalsgud som filistéerna i Ekron dyrkade. (2Ku 1:3) I en del grekiska handskrifter förekommer formerna Beelseboul eller Beeseboul, vilka möjligen betyder ”den upphöjda boningens ägare (herre)”. Dessa ordformer skulle också kunna vara en lek med ord som syftar på det icke-bibliska hebreiska ordet zẹvel (dynga, gödsel). I så fall betyder de ”dyngans ägare (herre)”. Som det framgår av Mt 12:24 används den här benämningen på Satan – demonernas furste eller härskare.
Beelsebub: En benämning på Satan. (Se studienot till Mt 10:25.)
familj: Ordagrant ”hus”, dvs. hushåll. Uttrycket ”hus” kan på grekiska avse en familj, ett hushåll eller ett hov. (Apg 7:10; Flp 4:22) Uttrycket användes om hela dynastier, både herodianska och kejserliga, där det var vanligt med interna stridigheter. Dessa ledde med tiden till deras fall. I Matteus skildring används ordet ”familj” parallellt med stad.
Satan: Från det hebreiska ordet satạn, som betyder ”motståndare”, ”fiende”.
Satan: Se studienot till Mt 4:10.
efterföljare: Ordagrant ”söner”.
visar alltså hur fel ni har: Eller ”ska vara era domare”. Efterföljarna till fariséerna skulle motbevisa fariséernas argument genom sitt handlingssätt.
Guds ande: Ordagrant ”Guds finger”. Av Matteus skildring av ett tidigare, liknande samtal framkommer det att detta syftar på Guds heliga ande. (Mt 12:28)
Guds ande: Eller ”Guds verksamma kraft”. I ett senare, liknande samtal, som finns nedskrivet i Lu 11:20, säger Jesus enligt den grekiska texten att han driver ut demonerna med hjälp av ”Guds finger”. (Se studienot till Lu 11:20.)
hädelser: Avser kränkande, vanvördigt eller grovt tal riktat mot Gud eller mot heliga ting. Att medvetet förneka eller göra motstånd mot den heliga andens kraft innebär att häda Gud, eftersom den heliga anden kommer från Gud själv. Som det framkommer i Mt 12:24, 28 såg judiska ledare Guds ande i verksamhet när Jesus utförde underverk, och ändå tillskrev de Satan djävulen denna kraft.
världsordningen: Det grekiska ordet aiọ̄n, som har grundbetydelsen ”tidsålder”, kan avse förhållanden och särskilda drag som kännetecknar en viss tidsålder, epok eller era. Jesus slår fast att hädelse mot den heliga anden inte kommer att förlåtas, varken i den här världsordningen under Satans styre (2Kor 4:4; Ef 2:2; Tit 2:12) eller i den kommande världsordningen under Guds styre, där ”evigt liv” är utlovat. (Lu 18:29, 30; se Ordförklaringar.)
Ormar, huggormsyngel: Satan, ”den forntida ormen” (Upp 12:9), är i andlig bemärkelse far till alla som motarbetar sann tillbedjan. Jesus kallade därför med rätta dessa religiösa ledare för ”ormar, huggormsyngel”. (Joh 8:44; 1Jo 3:12) De som påverkades av deras ondska fick andliga, livshotande skador. Johannes döparen använde också uttrycket ”huggormsyngel”. (Mt 3:7)
Huggormsyngel: Se studienot till Mt 23:33.
otrogna: Ordagrant ”äktenskapsbrytande”, dvs. att i andlig bemärkelse vara otrogen mot Gud. När man har ingått ett förbund med Gud men sviker honom, betraktas det som andlig otrohet. Israeliterna svek Gud när de tog del i seder och bruk som hade att göra med falsk religion och som stred mot lagförbundet, och detta gjorde dem till ”äktenskapsbrytare”. (Jer 3:8, 9; 5:7, 8; 9:2; 13:27; 23:10; Hos 7:4) Av liknande skäl fördömde Jesus den generation av judar som levde på hans tid och kallade dem ”onda och svekfulla”. (Mt 12:39; 16:4) Kristna som omfattas av det nya förbundet blir äktenskapsbrytare om de väljer att vara en del av den nuvarande världsordningen. Samma princip gäller alla som har överlämnat sig åt Jehova. (Jak 4:4)
svekfulla: Ordagrant ”äktenskapsbrytande”, dvs. otrogen mot Gud. (Se studienot till Mk 8:38.)
Jonas tecken: När Jona blev befriad ur fiskens mage efter närmare tre dagar jämförde han det med att uppstå från graven. (Jon 1:17–2:2) Jesus uppståndelse från den bokstavliga graven skulle vara lika verklig som händelsen med Jona, då han blev befriad ur fiskens mage. Men inte ens när Jesus blev uppväckt efter att ha varit död under delar av tre dygn blev hans inbitna kritiker troende.
tre dagar och tre nätter: Andra skildringar i Bibeln visar att det här uttrycket kan avse delar av tre dygn och att en del av ett dygn kan räknas som en hel dag. (1Mo 42:17, 18; 1Ku 12:5, 12; Mt 27:62–66; 28:1–6)
söderns drottning: Dvs. drottningen av Saba. Hennes kungadöme låg troligen i sydvästra Arabien. (1Ku 10:1)
bröder: I Bibeln kan det grekiska ordet adelfọs användas om andligt släktskap, men här används det om Jesus yngre halvbröder, Josef och Marias söner. En del som tror att Maria förblev jungfru efter Jesus födelse menar att adelfọs här avser kusiner. Men de kristna grekiska skrifterna använder ett annat ord för ”kusin” (grekiska: anepsiọs i Kol 4:10). Ytterligare ett annat uttryck används om ”Paulus systerson”. (Apg 23:16) Och i Lu 21:16 används pluralformerna av de grekiska orden adelfọs och syggenẹ̄s (återges med ”bröder och släktingar”). Dessa exempel visar att ord som betecknar släktförhållanden inte används godtyckligt i de kristna grekiska skrifterna.
bröder: Dvs. Jesus halvbröder. De nämns vid namn i Mt 13:55 och Mk 6:3. (Se studienot till Mt 13:55 för betydelsen av uttrycket ”bröder”.)
Någon sa: Den här versen finns inte med i vissa äldre handskrifter.
Media

Jesus lärjungar kan ha plockat och ätit sådana vetekorn som syns på bilden.

Den här illustrationen ger en uppfattning om hur en synagoga kan ha sett ut på Bibelns tid. Illustrationen är delvis baserad på lämningarna av en synagoga från det första århundradet i den forntida staden Gamla, omkring 10 km nordöst om Galileiska sjön.

Både Johannes döparen och Jesus kallade de skriftlärda och fariséerna ”huggormsyngel”, eftersom aningslösa människor drabbades av deras andligt skadliga inflytande, vilket var som ett dödligt gift. (Mt 3:7; 12:34) Bilden visar en hornhuggorm, som kännetecknas av små hornliknande utskott ovanför ögonen. Andra farliga huggormar i Israel är sandhuggorm (Vipera ammodytes), som förekommer i Jordandalen, samt palestinahuggorm (Vipera palaestina).