Efesierbrevet 5:1–33

5  Efterlikna därför Gud,+ som hans älskade barn,  och fortsätt att vandra i kärlek,+ precis som Kristus älskade oss+ och gav sitt liv för oss som en offergåva och ett slaktoffer,+ en välbehaglig doft åt Gud.+  Sexuell omoral och all slags orenhet och girighet får inte ens nämnas bland er,+ för det hör inte hemma bland heliga människor.+  Samma sak gäller chockerande uppförande, vettlöst tal och vulgära skämt,+ sådant som inte är passande. Tacka i stället Gud.+  För ni vet ju och inser själva att ingen som lever omoraliskt+ eller som är oren och ingen som är girig,+ med andra ord en avgudadyrkare, ska få ärva riket som tillhör Kristus och Gud.+  Låt ingen bedra er med tomma ord, för på grund av allt detta kommer Guds vrede över de olydiga.  Därför ska ni inte göra som de.*  För en gång var ni i mörker, men nu är ni i ljus,+ eftersom ni tillhör Herren.+ Fortsätt att vandra som ljusets barn,  för ljusets frukt består av all slags godhet och rättfärdighet och sanning.+ 10  Fortsätt att försäkra er om att Herren godkänner*+ det ni gör. 11  Ha inget med mörkrets värdelösa gärningar att göra.+ Avslöja dem i stället för vad de är. 12  För det människor gör i hemlighet är skamligt till och med att nämna. 13  Allt blir avslöjat när det kommer fram i ljuset, för det som kommer fram i ljuset blir upplyst.+ 14  Därför sägs det:* ”Vakna, du som sover, och stå upp från de döda,+ och Kristus ska lysa på dig.”+ 15  Se alltså noga till att ni inte lever som ovisa utan som visa, 16  och använd tiden på bästa sätt,+ för dagarna är onda. 17  Så var inte längre oförståndiga, utan fortsätt ta reda på vad Jehovas vilja är.+ 18  Och drick er inte berusade av vin,+ det leder bara till att alla hämningar släpper. Fortsätt i stället att bli uppfyllda av ande. 19  Styrk varandra* med psalmer, lovsånger till Gud och andliga sånger. Sjung+ och spela+ för Jehova av hela ert hjärta,+ 20  och tacka+ alltid vår Gud och Far* för allting i vår Herre Jesus Kristus namn.+ 21  Underordna er varandra+ i djup respekt för Kristus. 22  Gifta kvinnor, underordna er era män+ som ni underordnar er Herren. 23  För en man är sin hustrus huvud,+ precis som Kristus är församlingens huvud,+ och han är också den som räddar församlingen, sin kropp. 24  Som församlingen underordnar sig Kristus, så ska hustrur underordna sig sina män i allting. 25  Ni män, fortsätt att älska era hustrur,+ precis som Kristus älskade församlingen och gav sitt liv för den+ 26  för att kunna helga den, ja rena den med hjälp av* Guds ords vatten.+ 27  På det sättet kunde han föra fram församlingen inför sig i all dess prakt, helig och fulländad, utan någon fläck,+ skrynkla eller defekt.+ 28  På samma sätt ska männen älska sina hustrur som sina egna kroppar. Den som älskar sin hustru älskar sig själv, 29  för ingen har någonsin hatat sin egen kropp. I stället ger man den näring och tar hand om den, precis som Kristus gör med församlingen. 30  För vi är delarna som utgör hans kropp.+ 31  ”Därför ska en man lämna sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru, och de två ska bli ett.”+ 32  Denna heliga hemlighet+ är stor. Nu talar jag om Kristus och församlingen.+ 33  Men när det gäller er: Varje man ska älska sin hustru+ som sig själv, och en hustru ska ha djup respekt för sin man.+

Fotnoter

Eller ”Ha därför ingenting med dem att göra”.
Eller ”tycker om”.
Eller möjligen ”säger han”.
Eller möjligen ”er själva”.
Ordagrant ”tacka alltid Gud och Fadern”.
Eller ”i ett bad med”.

Studienoter

Efterlikna därför Gud: Paulus har precis nämnt några av Guds egenskaper, som omtänksamhet, medkänsla och villighet att förlåta. (Ef 4:32) Jehova är det bästa exemplet på att visa sådana egenskaper. Så när Paulus använder ordet ”därför” antyder han att de kristna kan bli motiverade att efterlikna Gud när de tänker på hur han visar dessa egenskaper. (Ps 103:12, 13; Jes 49:15; Ef 1:3, 7) Att Paulus använder det grekiska ordet för ”efterlikna” betyder inte att de kristna behöver vara exakta kopior av Gud. Paulus säger att de kristna ska efterlikna Jehova ”som hans älskade barn”. Ett barn kan inte efterlikna en förälder helt och fullt, eftersom föräldern är vuxen. Men en förälder blir glad när barnet gör så gott det kan. (Jämför Ps 147:11.)

älskade oss: I en del handskrifter står det ”älskade er”, men det finns starkt stöd i handskrifterna för lydelsen i huvudtexten.

för oss: I en del handskrifter står det ”för er”, men det finns starkt stöd i handskrifterna för lydelsen i huvudtexten.

sexuell omoral: I Bibeln används det grekiska ordet porneia som ett övergripande begrepp som omfattar alla sexuella handlingar som är otillåtna enligt Guds normer. Ett lexikon definierar porneia som ”otukt”, ”prostitution”, och tillägger att ordet används om ”varje slag av otillåtet sexuellt umgänge”. (Walter Bauer, 1988: Griechisch-deutsches Wörterbuch zu den Schriften des Neuen Testaments und der frühchristlichen Literatur) Det som omfattas är inte bara prostitution, äktenskapsbrott och sex mellan ogifta personer utan också homosexuella handlingar och sex med djur, som allt fördöms i Bibeln. (3Mo 18:6, 22, 23; 20:15, 16; 1Kor 6:9; se Ordförklaringar.) Jesus visade att sexuell omoral är orätt genom att nämna det tillsammans med mord, stöld och hädelse. (Mt 15:19, 20; Mk 7:21–23)

all slags girighet: Eller ”allt slags habegär”. Det grekiska ordet pleonexịa betyder ordagrant ”det att (vilja) ha mer” och betecknar ett omättligt begär. Det här grekiska ordet används också i Ef 4:19; 5:3. Efter att Paulus har nämnt ”girighet” i Kol 3:5 lägger han till ”som är avgudadyrkan”.

giriga: Det grekiska ordet pleonexịa betyder ordagrant ”det att (vilja) ha mer” och betecknar ett omättligt begär. Det här grekiska ordet används också i Ef 4:19; 5:3. Efter att Paulus har nämnt ”girighet” i Kol 3:5 lägger han till ”som är avgudadyrkan”.

Sexuell omoral: Det grekiska ordet porneia är ett övergripande begrepp som omfattar allt sexuellt umgänge som är otillåtet enligt Bibeln, bland annat otrohet, sex mellan ogifta personer, homosexuella handlingar och andra allvarliga sexuella synder. (Se Ordförklaringar och studienot till Gal 5:19.)

girighet: Det grekiska ordet pleonexịa betecknar ett omättligt begär. (Se studienoter till Lu 12:15; Rom 1:29; Kol 3:5.)

får inte ens nämnas bland er: I Efesos var det socialt accepterat att använda vulgärt språk och berätta grova skämt. (Ef 5:4) Man kunde höra vulgärt språk i föreställningar på stadens teatrar och till och med vid religiösa högtider, till exempel Thesmoforiefesten, som hölls till ära för den grekiska gudinnan Demeter. Det sades att vulgära skämt fick gudinnan att skratta. Paulus säger att de kristna aldrig skulle nämna eller tycka om att prata om sådana saker. Den grekiska ordalydelsen rymmer också tanken på att de kristna aldrig skulle göra något omoraliskt. (Ef 5:3–5)

Sexuell omoral: Det grekiska ordet porneia är ett övergripande begrepp som omfattar allt sexuellt umgänge som är otillåtet enligt Bibeln, bland annat otrohet, sex mellan ogifta personer, homosexuella handlingar och andra allvarliga sexuella synder. (Se Ordförklaringar och studienot till Gal 5:19.)

giriga: Det grekiska ordet pleonexịa betyder ordagrant ”det att (vilja) ha mer” och betecknar ett omättligt begär. Det här grekiska ordet används också i Ef 4:19; 5:3. Efter att Paulus har nämnt ”girighet” i Kol 3:5 lägger han till ”som är avgudadyrkan”.

som lever omoraliskt: Det här uttrycket är en återgivning av det grekiska substantivet pọrnos, som är besläktat med substantivet porneia (sexuell omoral). (Se Ordförklaringar under ”Sexuell omoral” och studienot till Ef 5:3.)

girig, med andra ord en avgudadyrkare: En girig människa gör sina begär till sin gud och låter dem komma före tillbedjan av Jehova. Hennes främsta mål i livet är att tillfredsställa sina begär. (Rom 1:24, 25; Kol 3:5) Även om girighet ofta handlar om en överdriven kärlek till pengar och materiella saker, kan det också innefatta ett osunt begär efter mat eller dryck, makt, otillåtet sex eller annat som inkräktar på en människas tillbedjan av Jehova. (Se studienot till Rom 1:29.)

riket som tillhör Kristus och Gud: Paulus säger att riket tillhör både Gud och Kristus. Jehova är universums härskare därför att han är Gud och har skapat allt. (Ps 103:19; Jes 33:22; Apg 4:24) Jehova är alltid kung. (Ps 145:13) Men ibland väljer han att delegera makt och myndighet till andra. Han har valt ut sin son, Kristus Jesus, till att utföra hans vilja och har gett honom ”makt och ära och ett rike”. (Dan 7:13, 14) Den stora makt som Jesus har som kung kommer direkt från Jehova Gud. (Mt 28:18) Alla andra i universum står under Kristus styre, men själv står han under sin Far och Gud. (1Kor 15:27, 28; Ef 1:20–22)

son: På hebreiska, arameiska och grekiska kan uttrycket ”son” användas för att framhäva en framträdande egenskap eller ett kännetecknande drag hos en person eller för att beskriva en grupp människor. I till exempel 5Mo 3:18 kan uttrycket ”modiga män” ordagrant återges med ”tapperhetens söner”. I Job 1:3 betyder uttrycket ”alla som bodde i Österlandet” ordagrant ”Österns söner”. Uttrycket ”en usel människa” i 1Sa 25:17 kan ordagrant återges med ”en belialsson”, dvs. ”en värdelöshetens son”. I de kristna grekiska skrifterna blir sådana som slagit in på en viss kurs eller visar vissa egenskaper omtalade som ”den Högstes söner” och ”ljusets söner och dagens söner”. (Lu 6:35, fotnot; 1Th 5:5)

de olydiga: Ordagrant ”olydnadens söner”. (Se studienot till Apg 4:36.)

inte lever som ovisa utan som visa: Paulus fördjupar här resonemanget om hur ”ljusets barn” lever. (Ef 5:8) Eftersom sanningen i Guds ord har upplyst dem har de en vishet som övergår människors intellekt eller världslig vishet, som är dårskap i Guds ögon. (1Kor 1:19, 20; 3:19) Den här visheten grundar sig på respekt för Jehova. (Ord 9:10) Den får de kristna att fortsätta ”ta reda på vad Jehovas vilja är”. De är noga med att försäkra sig ”om att Herren godkänner” det de gör. De är medvetna om vilken allvarlig tid de lever i. Så deras sätt att leva står i skarp kontrast till hur de ”ovisa” och ”oförståndiga” lever. (Ef 5:10, 15–17; Kol 4:5)

använd tiden på bästa sätt: Ordagrant ”köp upp den bestämda tiden”. Det här uttrycket förekommer också i Kol 4:5. För att tillämpa det här rådet behöver man göra uppoffringar. Man måste köpa tid från andra saker och byta ut oviktiga aktiviteter mot andliga. Paulus pratade inte om tid i allmänhet, utan om en särskild tidsperiod. De kristna i Efesos upplevde en gynnsam tid, för just då hade de viss frihet att utföra sin kristna tjänst. Paulus uppmanade dem att inte slösa bort den här gynnsamma tiden, utan använda den på allra bästa sätt.

Jehovas vilja: När det grekiska ordet för ”vilja” (thẹlēma) används i de kristna grekiska skrifterna är det oftast i samband med Guds vilja. (Mt 7:21; 12:50; Mk 3:35; Rom 12:2; 1Kor 1:1; Heb 10:36; 1Pe 2:15; 4:2; 1Jo 2:17) I Septuaginta används det grekiska ordet thẹlēma ofta för att översätta hebreiska uttryck som syftar på Guds vilja, eller beslut, glädje och godkännande, och står i avsnitt där Guds namn förekommer. (Ps 40:8, 9 [39:9, 10, LXX]; 103:21 [102:21, LXX]; 143:9–11 [142:9–11, LXX]; Jes 44:24, 28; Jer 9:24 [9:23, LXX]; Mal 1:10) Jesus uttryckte sig på ett liknande sätt enligt Mt 26:42 när han bad till sin Far: ”Låt din vilja ske.” (Se Tillägg C3 introduktion; Apg 21:14.)

drick er inte berusade av vin: Paulus förknippar ett överdrivet alkoholintag med utsvävningar, eftersom för mycket alkohol ofta gör att ”alla hämningar släpper”. Det här rådet var särskilt aktuellt för dem som bodde i Efesos, för där hölls fester till ära för vinguden Dionysos (eller Bacchus). De festerna kännetecknades av mycket alkohol, vild dans och sexuell omoral.

att alla hämningar släpper: Det grekiska ord som används här och som även förekommer i Tit 1:6 och 1Pe 4:4 kan också återges med ”lättsinne” eller ”utsvävningar”. Ett besläktat grekiskt ord som har en liknande innebörd används i Lu 15:13 (se studienot) om den förlorade sonen.

sjöng lovsånger: Eller ”sjöng hymner (psalmer)”. Enligt en judisk tradition sjöngs eller reciterades de första Hallelpsalmerna (113, 114) under själva påskmåltiden och de sista fyra (115–118) vid slutet av den. De sistnämnda innehöll några av de profetior som tillämpas på Messias. Ps 118 börjar och slutar med orden: ”Tacka Jehova, för han är god, hans lojala kärlek varar för evigt.” (Ps 118:1, 29) Det här kan mycket väl ha varit de sista orden som Jesus sjöng med sina trogna apostlar kvällen före sin död.

psalmer, lovsånger till Gud och andliga sånger: De kristna under det första århundradet fortsatte att använda de inspirerade psalmerna för att lovprisa Jehova. Det grekiska ordet för ”psalm” (psalmọs), som även förekommer i Lu 20:42; 24:44 och Apg 13:33, syftar på psalmerna i de hebreiska skrifterna. Dessutom fanns det tydligtvis kristna sånger – ”lovsånger till Gud” och ”andliga sånger”, dvs. sånger med andligt innehåll. I sitt brev till kolosserna skriver Paulus att de kristna undervisar och uppmuntrar varandra ”genom att sjunga psalmer, lovsånger till Gud och andliga sånger”. (Kol 3:16)

Sjung … för Jehova: Detta och liknande uttryck förekommer många gånger i de hebreiska skrifterna, och det syftar på att lovprisa Jehova med sång. (2Mo 15:1; 1Kr 16:23; Ps 13:6; 96:1; 104:33; 149:1; Jer 20:13) Omkring en tiondel av Bibeln består av sånger som hör ihop med tillbedjan av Jehova. De flesta av dem finns i Psalmerna, Höga visan och Klagovisorna. Det verkar även som att Guds tjänare på Jesus tid brukade sjunga lovsånger. (Se studienot till Mt 26:30.) Det Paulus skriver i 1Kor 14:15 tyder på att sång var ett stående inslag i den kristna tillbedjan. (Apg 16:25; Kol 3:16; läs mer om varför Guds namn används i den här versen i Tillägg C3 introduktion; Ef 5:19.)

spela: Det grekiska verb som används här (psạllō) betydde ursprungligen ”spela ett stränginstrument”. Det används ofta i Septuaginta som en översättning av det hebreiska ord som betyder ”sjunga lovsånger”, oavsett om sången ackompanjerades av instrument (Ps 33:2; 98:5) eller inte (Ps 7:17; 9:11; 108:3). I de kristna grekiska skrifterna förekommer det här verbet även i Rom 15:9, 1Kor 14:15 och Jak 5:13 (”lovprisa … i sång”, ”sjunga lovsånger”). I en ordbok står det att ordet ”i enlighet med bruket [i Gamla testamentet]” syftar på att ”sjunga lovsånger, med eller utan instrumentalt ackompanjemang”. (F.W. Danker, 2000: A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature)

av hela ert hjärta: Eller ”i era hjärtan”. När ordet ”hjärta” används i bildlig bemärkelse i Bibeln står det generellt för hela den inre människan – en persons alla tankar, mål, egenskaper och känslor. (Jämför Ps 103:1, 2, 22.) Det grekiska uttryck som används här och i Kol 3:16 har en bred betydelse och kan betyda att man sjunger uppriktigt och hjärtligt med rätt hjärteinställning. Men det kan även betyda att man sjunger tyst inom sig. Hjärtat och sinnet är alltså fyllt av andliga tankar som man uttrycker i lovsång till Gud, med de melodier som hör till.

Underordna er: Det grekiska uttrycket innebär att man underordnar sig frivilligt, inte att man tvingas till det. Paulus inleder sitt efterföljande resonemang om underordnande i äktenskapet (Ef 5:22–33) med att påpeka att samma princip gäller i flera sammanhang i den kristna församlingen. (Jämför Heb 13:17; 1Pe 5:5.) Det är därför inte konstigt att fridens Gud vill att den här principen också ska gälla i familjen. (1Kor 11:3; 14:33; Ef 5:22–24)

i djup respekt för Kristus: Det här är enda gången som detta uttryck förekommer i Bibeln. Uttrycket som är översatt med ”djup respekt” betyder ordagrant ”fruktan”. (1Pe 3:2, 15) Det är tydligt att det inte syftar på en sjuklig rädsla för Jesus. (Jämför Lu 5:9, 10.) De kristna känner med rätta vördnad för både Jehova och Jesus, som Jehova har utnämnt till kung och domare i himlen. (Upp 19:13–15) En sådan respekt ska motivera alla att underordna sig.

fortsätt att älska era hustrur: I den här versen står det grekiska verbet agapạō (älska) i presens, och det är därför det har översatts med ”fortsätt att älska”. Paulus ger samma uppmaning i Kol 3:19. En gift man får inte sluta älska sin hustru. (Ef 5:28, 33) När han fortsätter att älska sin hustru efterliknar han Jesus, som fortsätter att älska den kristna församlingen.

Guds ords vatten: Paulus liknar Guds ord vid renande vatten. Precis som en brud i Israel badade sig och smyckade sig inför bröllopet måste Kristus brud, den kristna församlingen, renas. Jesus Kristus ser till att församlingen är redo för bröllopet. Den behöver vara moraliskt och andligt ren, utan någon fläck. (Joh 15:3; Ef 5:22, 23, 27; 2Pe 3:11, 14) Kristus lärjungar kan upptäcka fläckar och brister i sitt uppförande och tänkesätt eftersom de har ingående kunskap i Guds ord. När de tillämpar Bibelns principer i sitt liv kommer Guds ord, precis som vatten, att hjälpa dem att tvättas rena till och med från svåra synder. (1Kor 6:9–11; Heb 10:21, 22)

fortsätt att älska era hustrur: I den här versen står det grekiska verbet agapạō (älska) i presens, och det är därför det har översatts med ”fortsätt att älska”. Paulus ger samma uppmaning i Kol 3:19. En gift man får inte sluta älska sin hustru. (Ef 5:28, 33) När han fortsätter att älska sin hustru efterliknar han Jesus, som fortsätter att älska den kristna församlingen.

Kärleken: I den här kända beskrivningen av kärlek använder Paulus samma grekiska ord (agạpē) som förekommer i 1Jo 4:8–10, där Johannes beskriver ”Guds kärlek”. I vers 8 sägs det till och med att ”Gud är kärlek”, vilket betyder att Jehova är kärleken personifierad. (Se studienot till Joh 3:16.) Kristen kärlek kan bäst beskrivas genom hur den kommer till uttryck. Den kristna kärleken är synonym med osjälviskhet och styrs av principer. Kärlek som styrs av principer inbegriper inte nödvändigtvis varma känslor. Den som visar sådan kärlek gör det ibland för att det är rätt. Här kommer ett exempel: någon skulle kunna känna sig djupt sårad men ändå visa kristen kärlek genom att inte vara långsint. (1Kor 13:5) Men ofta inbegriper kristen kärlek varma känslor. Så den gudaktiga kärlek som Paulus beskriver kan omfatta både varma känslor och en beslutsamhet att leva efter Guds rättfärdiga normer. (Se studienoter till Mt 5:44; 22:37.)

älska: Paulus använder det grekiska verbet agapạō (älska) flera gånger i det här sammanhanget om den kärlek som en man ska visa sin hustru. (Ef 5:25, 33) Paulus jämför den kärleken med den kärlek som Kristus visar församlingen. (Se studienot till Ef 5:25.) Det finns en ingående beskrivning av det besläktade substantivet agạpē (kärlek) i 1Kor 13:4–8. Den kärlek som de kristna visar varandra i familjen inbegriper både varma känslor och en beslutsamhet att leva efter Jehovas rättfärdiga normer. (Se studienot till 1Kor 13:4.)

ingen: Ordagrant ”inget kött”. Det grekiska ordet sarx används här för att beteckna en människa, en varelse av kött och blod. (Se studienoter till Joh 3:6; 17:2.)

sin egen kropp: Ordagrant ”sitt eget kött”. Det grekiska ordet sarx används här för att beteckna en fysisk kropp. (Jämför studienot till Rom 3:20.)

hålla sig till: Det grekiska verb som används här betyder ordagrant ”limma ihop”, ”sammanfoga”, ”fästa samman hårt”. Här används det bildligt för att beskriva det band som ska knyta samman en man och en hustru – det ska vara som om de vore hoplimmade.

hålla sig till: Eller ”stanna kvar hos”. (Se studienot till Mt 19:5, där ett besläktat grekiskt verb används.)

ska ha djup respekt: Det grekiska verbet har en bred betydelse, och i många översättningar återges det med ”visa vördnad”, ”visa respekt”. I andra sammanhang betyder det ofta ”frukta”, ”vara rädd för”. Men när en man älskar sin hustru som sig själv, så vill han inte att hon ska vara rädd för honom. Sammanhanget visar att en kärleksfull kristen äkta man inte kräver respekt av sin hustru, utan han förtjänar den genom att behandla henne som Kristus behandlar församlingen. (Ef 5:25) Dessutom har en del forskare påpekat att Paulus ord till hustrur inte står som en befallning (imperativ) på grekiska, utan i en mildare och försiktigare form än befallningen till gifta män.

Media