Att tjäna tillsammans med väktaren

”På vakttornet, o Jehova, står jag ständigt om dagen, och på mitt vaktställe är jag posterad alla nätterna.” — JESAJA 21:8.

1. Vilka storslagna löften är Jehova själv vittne till?

JEHOVA är en Gud med ett storslaget uppsåt. Den upproriske ängel som blev Satan, Djävulen, kan inte på något sätt omintetgöra Guds uppsåt att helga sitt eget namn och införa ett underbart styre över en paradisisk jord. (Matteus 6:9, 10) Under det styret kommer mänskligheten att bli verkligt välsignad. ”Han [Gud] kommer verkligen att uppsluka döden för alltid, och den suveräne Herren Jehova kommer sannerligen att torka bort tårarna från alla ansikten.” Lyckliga och eniga människor kommer i all evighet att kunna glädja sig åt fred och välstånd. (Jesaja 25:8; 65:17–25) Jehova är själv vittne till dessa storslagna löften!

2. Vilka mänskliga vittnen har Jehova rest upp?

² Men den store Skaparen har också mänskliga vittnen. Ett ”moln av vittnen”, av vilka Abel var det första, tog under förkristen tid del i ett uthållighetslopp, och det trots att de ofta hade överväldigande odds emot sig. Deras goda exempel är till uppmuntran för lojala kristna i våra dagar. Det främsta exemplet på ett modigt vittne är dock Kristus Jesus. (Hebréerna 11:1–12:2) Tänk till exempel på hur Jesus sista gången han vittnade inför Pontius Pilatus sade: ”Till detta har jag fötts, och till detta har jag kommit i världen: att jag skulle vittna om sanningen.” (Johannes 18:37) Nitiska kristna har alltsedan år 33 v.t. fram till nu, år 2000, följt Jesu exempel och fortsatt att vittna genom att modigt förkunna om ”Guds storslagna gärningar”. — Apostlagärningarna 2:11.

Babylonisk sekterism

3. Hur har Satan motstått vittnandet om Jehova och hans vilja?

³ Den store motståndaren, Satan, Djävulen, har under årtusendenas gång ondskefullt sökt misskreditera Guds vittnen. Som ”lögnens fader” har denne ”store drake ... , den ursprunglige ormen”, vilselett ”hela den bebodda jorden”. Han har i synnerhet i dessa sista dagar fört ett obarmhärtigt krig mot dem som ”håller Guds bud”. — Johannes 8:44; Uppenbarelseboken 12:9, 17.

4. Hur kom det stora Babylon till?

⁴ Efter den stora översvämningen i Noas dagar för omkring 4.000 år sedan uppreste Satan Nimrod, ”en väldig jägare i opposition mot Jehova”. (1 Moseboken 10:9, 10) Nimrods största stad, Babylon (Babel), blev centrum för en demonreligion. När människorna i Babel byggde ett torn, skapade Jehova förvirring i deras språk, och de kom att spridas runt jorden och ta sin falska religion med sig. På så sätt kom Babylon att bli upphovet till ett världsvälde av falsk religion, i Uppenbarelseboken kallat det stora Babylon. Den boken förutsäger också undergången för detta urgamla religiösa system. — Uppenbarelseboken 17:5; 18:21.

En nation av vittnen

5. Vilken nation organiserade Jehova till att bli ett vittne för honom, men varför lät han den gå i landsflykt?

⁵ Omkring 500 år efter Nimrods dagar organiserade Jehova den trogne Abrahams avkomlingar till en nation, Israels nation, för att den skulle  tjäna som hans vittne på jorden. (Jesaja 43:10, 12) Många i den nationen tjänade Jehova lojalt. Men under århundradenas gång blev Jehovas förbundsfolk, Israel, påverkat av de kringliggande nationernas felaktiga trosuppfattningar och vände sig bort från Jehova och började dyrka falska gudar. Därför ödelades Jerusalem och dess tempel år 607 f.v.t. av härar från Babylon, anförda av kung Nebukadnessar, och flertalet judar fördes bort i landsflykt till Babylon.

6. Vilka goda nyheter förkunnade Jehovas profetiske väktare, och när uppfylldes de?

⁶ Detta var verkligen en triumf för falsk religion! Men Babylons övertag var kortvarigt. Jehova hade omkring 200 år innan detta inträffade befallt: ”Gå, ställ ut en som håller utkik, för att han må meddela exakt vad han ser.” Vad var det för nyheter som denne väktare skulle meddela? ”Hon har fallit! Babylon har fallit, och alla de huggna bilderna av hennes gudar har han krossat och kastat till jorden!” (Jesaja 21:6, 9) Och år 539 f.v.t. uppfylldes detta profetiska tillkännagivande. Det mäktiga Babylon föll, och Guds förbundsfolk kunde snart återvända till sitt hemland.

7. a) Vad lärde sig judarna av den tuktan de fick av Jehova? b) Av vad snärjdes judarna när de kom tillbaka från sin landsflykt, och vad ledde detta till?

⁷ Den läxa judarna hade lärt av Jehovas tuktan fick dem att inte vilja återfalla till avgudadyrkan och spiritistisk religion. Men under årens lopp blev de snärjda av annat. Några lät sig snärjas av grekisk filosofi och andra av nationalism. Andra åter kom att lägga större vikt vid mänskliga traditioner än vid Guds ord. (Markus 7:13; Apostlagärningarna 5:37) Och när Jesus föddes hade nationen återigen vänt sig bort från ren tillbedjan. Även om några judar lyssnade till de goda nyheter som Jesus förkunnade, blev han förkastad av nationen i sin helhet, och den i sin tur blev förkastad av Gud. (Johannes 1:9–12; Apostlagärningarna 2:36) Israel var inte längre Guds vittne, och år 70 v.t. ödelades Jerusalem och dess tempel på nytt, den här gången av den romerska hären. — Matteus 21:43.

8. Vad blev ett vittne för Jehova, och varför var Paulus varning till detta vittne aktuell?

⁸ Under tiden hade ett kristet ”Guds Israel” blivit fött, och detta tjänade nu som Guds vittne för nationerna. (Galaterna 6:16) Det dröjde inte länge förrän Satan gjorde upp planer för att fördärva denna nya andliga nation. Vid slutet av det första århundradet hade sekterism gjort sig märkbar i församlingarna. (Uppenbarelseboken 2:6, 14, 20) Paulus varning var aktuell: ”Se upp: kanske skall det finnas någon som vill bortföra er som sitt byte genom den filosofi och det tomma bedrägeri som är i överensstämmelse med människors tradition, i överensstämmelse med världens elementära ting och inte i överensstämmelse med Kristus.” — Kolosserna 2:8.

9. Vilken utveckling ledde, enligt den varning som Paulus hade gett, till kristenhetens tillblivelse?

⁹ Så småningom kom grekisk filosofi, babyloniska religiösa idéer och längre fram även sådan mänsklig ”vishet” som evolutionsteorin och högre bibelkritik att besmitta den religion som många som påstod sig vara kristna utövade. Det blev som Paulus hade förutsagt: ”Jag vet att sedan jag gått bort, skall förtryckande vargar komma in bland er och skall inte behandla hjorden  skonsamt, och mitt ibland er själva skall män uppstå och tala förvända ting för att dra bort lärjungarna efter sig.” (Apostlagärningarna 20:29, 30) Detta avfall medförde att kristenheten blev till.

10. Vilken utveckling visade att inte alla hade gett vika för den fördärvade tillbedjan som utövades i kristenheten?

¹⁰ De som verkligen ville utöva ren tillbedjan måste ”kämpa hårt för den tro som en gång för alla har blivit överlämnad åt de heliga”. (Judas, vers 3) Skulle vittnandet om sann tillbedjan och Jehova försvinna från jorden? Nej. När tiden för tillintetgörandet av upprorsmakaren Satan och alla hans verk började närma sig, blev det uppenbart att inte alla hade gett vika för den avfälliga tillbedjan som utövades i kristenheten. Under senare delen av 1800-talet hade det organiserats en grupp uppriktiga bibelforskare i Pittsburgh i Pennsylvania i USA, och de blev grundstommen till Guds nutida klass av vittnen. Dessa kristna riktade uppmärksamheten på profetiorna och bevisen i Bibeln för att ”avslutningen” för den nuvarande världsordningen nu var nära. Första världskrigets utbrott 1914 markerade dess början. (Matteus 24:3, 7) Det finns mycket som vittnar om att Satan och hans demonhorder kastades ut ur himlen efter det året. Och oroligheterna och problemen under 1900-talet är ett tydligt bevis för att Satan är i verksamhet och en tydlig uppfyllelse av tecknet på Jesu närvaro som regerande kung i Guds rike i himlen. — Matteus, kapitel 24 och 25; Markus, kapitel 13; Lukas, kapitel 21; Uppenbarelseboken 12:10, 12.

11. Vad försökte Satan göra, men hur misslyckades detta?

¹¹ I juni 1918 gjorde Satan ett desperat försök att utplåna dessa bibelforskare, vilka då predikade i flera länder. Han försökte också tillintetgöra deras lagligen inregistrerade sammanslutning, Watch Tower Bible and Tract Society. Ansvariga ledamöter av Sällskapet fängslades, och precis som Jesus under det första århundradet blev de falskeligen anklagade för uppvigling. (Lukas 23:2) Men 1919 frigavs de, vilket gjorde att de kunde fortsätta sin tjänst, och längre fram blev de helt frikända.

En väktare på sin post

12. Vilka utgör nu Jehovas väktarklass, och vilken inställning har de haft?

¹² När ”ändens tid” började, hade Jehova därför återigen en väktare på scenen, en som riktade människors uppmärksamhet på de händelser som hade med fullbordandet av hans uppsåt att göra. (Daniel 12:4; 2 Timoteus 3:1) Denna väktarklass, de smorda kristna eller Guds Israel, har till dags dato handlat enligt beskrivningen av väktaren i Jesajas profetia: ”Han gav noga akt, med stor aktpågivenhet. Och han började ropa som ett lejon: ’På vakttornet, o Jehova, står jag ständigt om dagen, och på mitt vaktställe är jag posterad alla nätterna.’” (Jesaja 21:7, 8) Denne väktare tar sin uppgift på allvar.

13. a) Vilket budskap har Jehovas väktare förkunnat? b) Hur kan det sägas att det stora Babylon har fallit?

¹³ Vad fick Jehovas väktare eller klass av vittnen se nu efter första världskriget? Väktaren kunde återigen meddela: ”Hon har fallit! Babylon har fallit, och alla de huggna bilderna av hennes gudar har han [Jehova] krossat och kastat till jorden!” (Jesaja 21:9) Den här gången var det det stora Babylon, dvs. världsväldet av falsk religion, som störtades från sin upphöjda ställning. (Jeremia 50:1–3; Uppenbarelseboken 14:8) Det var ju i kristenheten som ”det stora kriget”, som första världskriget då kallades, hade börjat, och prästerskapet på båda sidor hade underblåst branden genom att predika sina bästa ungdomar ut i skyttegravarna. Vilken skam! År 1919 kunde det stora Babylon inte längre hindra bibelforskarna, som Jehovas vittnen då kallades, från att komma ut ur sin overksamhet och påbörja det världsomfattande vittnande som fortfarande pågår. (Matteus 24:14) Detta signalerade det stora Babylons fall, precis som frigivningen av israeliterna på 500-talet f.v.t. hade signalerat det forntida Babylons fall.

14. Vilken tidskrift har Jehovas väktarklass använt, och hur har Jehova välsignat bruket av den?

 ¹⁴ Väktarklassen har alltid utfört sin uppgift med nit och en stark önskan att göra det som är rätt. I juli 1879 började bibelforskarna ge ut denna tidskrift, då känd som Zion’s Watch Tower and Herald of Christ’s Presence (på svenska 1904 under namnet Zions Vakt-Torn och förkunnare af Kristi närvaro). Från och med första numret 1879 till och med numret för 15 december 1938 kunde man på dess framsida läsa följande: ”’Väktare! Vad lider natten?’ — Jesaja 21:11”. * I 120 år har Vakttornet bevakat världshändelserna och deras profetiska innebörd. (2 Timoteus 3:1–5, 13) Guds väktarklass och dess följeslagare, de ”andra fåren”, har använt denna tidskrift, när de energiskt har förkunnat för mänskligheten att hävdandet av Jehovas suveränitet genom Kristi kungarike är nära. (Johannes 10:16) Har detta vittnande blivit välsignat av Jehova? Ja, från det första numret 1879 med en upplaga på 6.000 exemplar har Vakttornets upplaga vuxit till över 22.000.000 exemplar på 132 språk, och på 121 av dessa språk kommer tidskriften ut samtidigt. Det är verkligen passande att den mest spridda religiösa tidskriften i världen är den som lovprisar namnet på den sanne Guden, Jehova!

En reningsprocess

15. Vilken reningsprocess började redan före 1914?

¹⁵ Under de omkring 40 åren närmast före 1914, det år då Kristi himmelska styre började, hade bibelforskarna befriats från många av kristenhetens obibliska läror, såsom lärorna om själens odödlighet, skärselden, ett brinnande helvete och treenigheten, samt sedvänjan att döpa spädbarn. Men det dröjde längre innan man blev kvitt andra felaktiga uppfattningar. Under 1920-talet bar exempelvis många bibelforskare en nål i form av en krona och ett kors. De firade också jul och andra hedniska högtider. Men för att deras tillbedjan skulle vara ren, måste alla spår av avgudadyrkan avlägsnas. Den kristna tron och det kristna levnadssättet måste uteslutande grunda sig på Guds ord, Bibeln. (Jesaja 8:19, 20; Romarna 15:4) Det är fel att lägga till eller att ta bort något från Guds ord. — 5 Moseboken 4:2; Uppenbarelseboken 22:18, 19.

16, 17. a) Vilken felaktig uppfattning hade väktarklassen under några årtionden? b) Vad är den rätta förklaringen av ”altaret” och ”stoden” i ”Egypten”?

¹⁶ Följande exempel understryker hur viktig den principen är. År 1886 gav C. T. Russell ut den engelska upplagan av den bok som på svenska kom att kallas Den gudomliga tidsåldersplanen. Den innehöll en karta, där man förknippade mänsklighetens tidsåldrar med den stora pyramiden i Egypten. Man trodde att detta monument över Farao Cheops (Khufu) var den stod som omtalas i Jesaja 19:19, 20: ”På den dagen kommer det att visa sig vara ett altare åt Jehova mitt i Egyptens land och en stod åt Jehova invid dess gräns. Och det skall visa sig vara till ett tecken och till ett vittnesbörd för härars Jehova i Egyptens land.” Vilket samband menade man att det fanns mellan pyramiden och Bibeln? Jo, man menade att längden av vissa gångar i den stora pyramiden visade när den ”stora vedermöda” som nämns i Matteus 24:21 skulle börja, så som man då förstod det. Somliga bibelforskare ägnade sig med stor iver åt att mäta olika delar av pyramiden för att få reda på sådant som när de skulle komma till himlen.

 ¹⁷ Denna så kallade bibel i sten hade högt anseende under några årtionden, tills Vakttornet för 15 november och 1 december 1928 (på svenska 15 januari och 1 februari 1929) klargjorde att Jehova inte behövde något stenmonument, byggt av hedniska faraoner och innehållande demoniska astrologiska tecken, för att bekräfta det vittnesbörd som ges i Bibeln. Man visade i stället att Jesajas profetia hade en andlig tillämpning. Precis som i Uppenbarelseboken 11:8 betecknade ”Egypten” Satans värld. ”Altaret åt Jehova” påminner oss om de välbehagliga offer som de smorda kristna frambär medan de är tillfälliga inbyggare i den här världen. (Romarna 12:1; Hebréerna 13:15, 16) Stoden ”invid” Egyptens ”gräns” pekar på församlingen av smorda kristna, som är ”en pelare och ett stöd för sanningen” och som står som ett vittne i ”Egypten”, dvs. den värld som de skall lämna. — 1 Timoteus 3:15.

18. a) Hur har Jehova fortsatt att klargöra saker och ting för uppriktiga bibelforskare? b) Vilken inställning är det förståndigt att ha, om man tycker att förklaringen till något i Bibeln är svår att förstå?

¹⁸ Jehova har fortsatt att ge oss en allt klarare förståelse av sanningen, inbegripet profetiorna i sitt ord. (Ordspråken 4:18) På senare år har vi bland annat blivit uppmuntrade att på nytt och med djupare insikt begrunda sådant som vad det är för en generation som inte skall försvinna innan slutet kommer, liknelsen om fåren och getterna, vämjeligheten och när den skall stå på helig plats, det nya förbundet, synen av Jesu förvandling och synen av templet i Hesekiels bok. Vi kanske ibland tycker att en ny förklaring är svår att förstå, men det brukar klarna med tiden. Och om vi inte helt förstår en ny förklaring av ett skriftställe, gör vi väl i att tänka som profeten Mika: ”Jag skall visa en väntande inställning gentemot min räddnings Gud.” — Mika 7:7.

19. Hur har den smorda kvarlevans medlemmar och deras följeslagare, de andra fåren, visat ett lejonlikt mod i dessa sista dagar?

 ¹⁹ Kom ihåg att väktaren ”började ropa som ett lejon: ’På vakttornet, o Jehova, står jag ständigt om dagen, och på mitt vaktställe är jag posterad alla nätterna.’” (Jesaja 21:8) Den smorda kvarlevan har visat ett lejonlikt mod i fråga om att avslöja falsk religion och visa människor vägen till frihet. (Uppenbarelseboken 18:2–5) Som ”den trogne och omdömesgille slaven” har den tillhandahållit ”mat i rätt tid” i form av biblar, tidskrifter och andra publikationer på en mängd olika språk. (Matteus 24:45) Den har tagit ledningen i att församla den ”stora skaran” ”ur alla nationer och stammar och folk och tungomål”. Dessa har också blivit renade genom Jesu återlösande blod, och de visar sig lejonlika i fråga om att ägna Gud ”helig tjänst dag och natt”. (Uppenbarelseboken 7:9, 14, 15) Vilken frukt har den lilla gruppen av kvarvarande smorda vittnen för Jehova och deras följeslagare, den stora skaran, burit under det gångna året? Det skall vi behandla i följande artikel.

[Fotnoter]

Minns du?

• Vilka vittnen har Jehova rest upp under årens gång?

• Hur uppstod det stora Babylon?

• Varför lät Jehova Jerusalem, huvudstaden i sin nation av vittnen, förstöras år 607 f.v.t. och år 70 v.t.?

• Vilken anda har Jehovas väktarklass och dess följeslagare visat?

[Frågor]

[Bild på sidan 7]

”På vakttornet, o Jehova, står jag ständigt”

[Bilder på sidan 10]

Jehovas väktarklass tar sin uppgift på allvar