Hebréerbrevet 13:1–25

13  Fortsätt visa broderskärlek.+ 2  Glöm inte att vara gästfria,*+ för genom att vara det har några haft änglar till gäster utan att veta om det.+ 3  Kom ihåg dem som sitter i fängelse,*+ som om ni var fängslade tillsammans med dem,+ och kom ihåg dem som blir misshandlade, eftersom ni också är i kroppen.* 4  Äktenskapet ska hållas i ära av alla, och äktenskapet ska hållas rent,*+ för Gud ska döma dem som är omoraliska* och dem som är otrogna.+ 5  Lev inte för pengar,*+ utan var nöjda med det ni har.+ För han har sagt: ”Jag ska aldrig lämna dig och aldrig överge dig.”+ 6  Vi kan alltså känna oss lugna och trygga och säga: ”Jehova* är min hjälpare, jag behöver inte vara rädd. Vad kan en människa göra mig?”+ 7  Kom ihåg dem som har ledningen bland er+ och som har talat Guds ord till er. Begrunda vad deras levnadssätt leder till, och efterlikna deras tro.+ 8  Jesus Kristus är densamme i går och i dag och för evigt. 9  Bli inte vilseledda av olika främmande läror, för det är bättre att hjärtat blir styrkt av generös omtanke än av olika sorters mat,* som inte blir till någon nytta för dem som går upp i sådant.+ 10  Vi har ett altare som de som utför helig tjänst i tältet inte har rätt att äta från.+ 11  Översteprästen för in offerdjurens blod till den heliga platsen som ett syndoffer, men kropparna bränns upp utanför lägret.+ 12  Därför led även Jesus utanför stadsporten+ för att kunna göra folket heligt med sitt eget blod.+ 13  Låt oss alltså gå ut till honom utanför lägret och få del av samma vanära som han fick utstå,+ 14  för här har vi inte en stad som består, utan vi längtar efter den som ska komma.+ 15  Låt oss alltid genom Jesus frambära ett lovprisningens offer till Gud,+ alltså den frukt som kommer från våra läppar+ när vi offentligt förkunnar hans namn.+ 16  Och glöm inte att göra gott och att dela med er av det ni har åt andra,+ för Gud sätter högt värde på sådana offer.+ 17  Var lydiga mot dem som har ledningen bland er+ och foga er,+ för de vakar omsorgsfullt över er och kommer att ställas till svars.+ Låt dem få göra det med glädje och utan att sucka, annars blir det till skada för er. 18  Fortsätt be för oss, för vi är övertygade om att vi har ett rent samvete, och vi vill vara ärliga i allt vi gör.+ 19  Men framför allt vill jag att ni ber om att jag mycket snart ska få komma tillbaka till er. 20  Må nu fridens Gud, som har fört fårens store herde,+ vår Herre Jesus, upp från döden tillsammans med blodet av ett evigt förbund, 21  utrusta er med allt gott så att ni kan göra hans vilja. Och må han, genom Jesus Kristus, verka i oss så att vi gör det som gläder honom. Han ska bli ärad i evigheters evighet. Amen. 22  Jag ber er, bröder,* att lyssna tålmodigt på dessa uppmuntrande ord, för det är ju ett kort brev jag har skrivit till er. 23  Jag vill att ni ska få veta att vår broder Timoteus har blivit frigiven. Om han kommer snart ska jag ta med honom när jag besöker er. 24  Framför mina hälsningar till alla som har ledningen bland er och till alla de heliga. De som är i Italien+ hälsar till er. 25  Må Gud visa er alla generös omtanke.

Fotnoter

^ Eller ”vänliga mot främlingar”.
^ Ordagrant ”de bundna”, ”dem i bojor”.
^ Eller möjligen ”som om ni led med dem”.
^ Eller ”som gör sig skyldiga till sexuell omoral”. Se Ordförklaringar under ”Sexuell omoral”.
^ Eller ”den äktenskapliga sängen ska vara utan fläck”.
^ Eller ”Låt inte kärleken till pengar styra era liv”.
^ Dvs. regler om mat.
^ Ibland syftar uttrycket ”bröder” på både män och kvinnor.

Studienoter

Media

Lovprisningens offer – helt överlägsna djuroffren
Lovprisningens offer – helt överlägsna djuroffren

På bilden här ser vi en kristen som vittnar för två judar i närheten av tempelberget i Jerusalem. De kristna som bodde i Jerusalem behövde vara modiga för att predika för judarna om räddning genom Jesus Kristus, den sanne Messias. Många saker i judarnas vardagsliv byggde på Moses lag och olika judiska traditioner. Vid det storslagna templet i Jerusalem (som syns i bakgrunden) frambar de levitiska prästerna djuroffer enligt Moses lag. Judarna kunde ha pekat på de här synliga sakerna för att visa att deras sätt att tillbe var överlägset. Men omkring år 61 v.t. skrev Paulus ett brev till de kristna där, där han visade varför det kristna sättet att tillbe är överlägset judendomen. Han påpekade att de kristna har ett överlägset tempel, ett andligt tempel, och en överlägsen överstepräst, ”Jesus, Guds son”. De har också ett överlägset offer, som frambars en gång för alla. Paulus förklarade alla de här aspekterna av verkligheter som finns i himlen. (Heb 4:14; 7:27, 28; 9:24, 25) Detta andliga synsätt gav utan tvivel de kristna hebréerna motivation och det mod de behövde för att tillbe Jehova. En viktig del av de kristnas tillbedjan är att frambära lovprisningens offer, som Paulus beskriver som ”den frukt som kommer från våra läppar när vi offentligt förkunnar … [Guds] namn”. Han tillägger: ”Gud sätter högt värde på sådana offer.” (Heb 13:15, 16) Däremot hade de djuroffer som frambars i templet efter år 33 v.t. inget värde alls när det gällde att få Guds godkännande.