Markusevangeliet 7:1–37

7  Fariséerna och några skriftlärda som hade kommit från Jerusalem samlades runt Jesus.+  Och de såg några av hans lärjungar äta mat med orena händer, alltså otvättade.  (Fariséerna och alla andra judar tvättar alltid händerna upp till armbågen innan de äter, eftersom de följer traditionen från forna tider.  Och när de har varit på torget tvättar de sig alltid innan de äter. De håller också fast vid många andra traditioner, som rening av bägare, kannor och kopparkärl.)+  Så fariséerna och de skriftlärda frågade Jesus: ”Varför följer inte dina lärjungar våra förfäders traditioner utan äter med orena händer?”+  Han svarade: ”Jesaja profeterade träffande om er hycklare när han sa: ’Med läpparna ärar de mig, men deras hjärtan är långt ifrån mig.+  Förgäves tillber de mig, eftersom deras läror kommer från människor.’+  Ni överger Guds bud och håller fast vid människors traditioner.”+  Han sa också: ”Ni är skickliga på att sätta Guds bud åt sidan för att kunna behålla era traditioner.+ 10  Mose sa till exempel: ’Respektera* din far och din mor’,+ och: ’Den som hånar* sin far eller mor ska dö.’+ 11  Men ni påstår att man kan säga till sin far eller mor: ’Allt jag äger och som du kunde få nytta av är korbạn’ (alltså något man lovat att ge åt Gud) 12  och att man sedan inte behöver göra något alls för sin far eller mor.+ 13  På det sättet upphäver ni Guds ord med era traditioner, som ni har ärvt och för vidare.+ Och det här är bara ett av många exempel.”+ 14  Sedan kallade han till sig folkskaran igen och sa: ”Lyssna på mig allesammans och försök förstå vad det betyder.+ 15  Det finns inget som kan komma in i en människa utifrån och göra henne oren, men det som kommer ut ur en människa gör henne oren.”+ 16  —— 17  När han hade lämnat folkskaran och gått in i ett hus började hans lärjungar ställa frågor om liknelsen.+ 18  Då sa han: ”Har inte ni heller förstått? Vet ni inte att det som kommer in i en människa utifrån aldrig gör henne oren, 19  för det går inte in i hjärtat utan ner i magen och ut i avloppet?”* Han konstaterade alltså att all mat är ren. 20  Han fortsatte: ”Det är det som kommer ut ur en människa som gör henne oren.+ 21  För inifrån, ur människans hjärta,+ kommer skadliga tankar, som leder till sexuell omoral, stöld, mord, 22  äktenskapsbrott, girighet, onda handlingar, svek, skamlöst uppförande, avund, hädelse, högmod och oförnuft. 23  Allt detta onda kommer inifrån och gör en människa oren.”+ 24  Jesus gav sig av därifrån till området kring Tyros och Sidon.+ Där gick han in i ett hus och ville inte att någon skulle få reda på det, men han lyckades inte undgå uppmärksamhet. 25  En kvinna skyndade sig dit och föll ner vid hans fötter, för hon hade hört talas om honom och hade en liten dotter som var besatt av en oren ande.+ 26  Kvinnan hade grekiskt påbrå och var av syrisk-fenicisk nationalitet, och hon bönade och bad att han skulle driva ut demonen ur hennes dotter. 27  Men han sa till henne: ”Låt barnen bli mätta först, för det är inte rätt att ta barnens bröd och kasta det till hundvalparna.”+ 28  Hon svarade: ”Det är sant, herre, men valparna under bordet äter faktiskt av barnens smulor.” 29  Då sa han till henne: ”Tack vare dina ord säger jag dig: Gå hem, demonen har lämnat din dotter.”+ 30  Och när hon kom hem låg dottern på sängen och demonen var borta.+ 31  När Jesus lämnade trakten kring Tyros gick han genom Sidon och Dekạpolisområdet och kom till Galileiska sjön.+ 32  Där förde man fram en döv man med talsvårigheter till honom,+ och man bad honom lägga handen på mannen. 33  Då tog han mannen åt sidan så att de var för sig själva, stoppade fingrarna i hans öron, spottade och rörde vid hans tunga.+ 34  Sedan såg han upp mot himlen, suckade djupt och sa till honom: ”Effatạ”, som betyder ”öppna dig”. 35  Då fick mannen hörseln tillbaka,+ och hans talsvårigheter försvann och han började tala normalt. 36  Jesus sa att de inte fick berätta det för någon,+ men ju mer han förmanade dem, desto mer pratade de om det.+ 37  De var fullständigt överväldigade+ och sa: ”Allt han har gjort är fantastiskt. Han får till och med de döva att höra och de stumma att tala.”+

Fotnoter

Eller ”Ära”.
Eller ”kränker”.
Eller ”i latrinen”, ”på avträdet”.

Studienoter

med orena händer, alltså otvättade: Läsare som inte var bekanta med uttrycket ”orena händer” eller inte kände till hur judarna brukade tvätta händerna hade nytta av Markus förklaring här och i vers 3 och 4. (Se ”Introduktion till Markus”.) Man tvättade händerna för att följa traditionen, inte av hygieniska skäl. I den babyloniska Talmud (Sotah 4b) likställs någon som äter utan att ha tvättat händerna med någon som har sex med en prostituerad, och den säger att den som tar lätt på tvättning av sina händer ska bli ”utrotad ur världen”.

med orena händer, alltså otvättade: Läsare som inte var bekanta med uttrycket ”orena händer” eller inte kände till hur judarna brukade tvätta händerna hade nytta av Markus förklaring här och i vers 3 och 4. (Se ”Introduktion till Markus”.) Man tvättade händerna för att följa traditionen, inte av hygieniska skäl. I den babyloniska Talmud (Sotah 4b) likställs någon som äter utan att ha tvättat händerna med någon som har sex med en prostituerad, och den säger att den som tar lätt på tvättning av sina händer ska bli ”utrotad ur världen”.

tvättar alltid händerna: Moses lag föreskrev att prästerna skulle tvätta sina händer och fötter innan de tjänstgjorde vid altaret eller gick in i mötestältet. (2Mo 30:18–21) Men som det framkommer i studienoten till Mk 7:2 var det mänskliga traditioner som låg till grund för att fariséerna och andra judar på Jesus tid tvättade sig ceremoniellt. Av de fyra evangelieskildringarna är det bara i Markus som det står att man tvättade sig upp till armbågen.

tvättar de sig: Många äldre handskrifter använder här det grekiska ordet baptịzō (doppa, sänka ner), ett ord som oftast används för att beskriva det kristna dopet. Men i Lu 11:38 syftar det på alla de ritualer som fanns kring rening och som hade sin grund i judisk tradition. Andra äldre handskrifter använder här det grekiska ordet rhantịzō, som betyder ”stänka”, ”rena genom stänkning”. (Heb 9:13, 19, 21, 22) Oavsett vilken lydelse man väljer är den grundläggande betydelsen densamma: Gudfruktiga judar åt inte utan att på ett eller annat sätt först ha renat sig ceremoniellt. Arkeologiska fynd i Jerusalem visar att judarna använde badinrättningar för rituell rening vid den här tiden, något som i detta sammanhang kan ge stöd åt lydelsen baptịzō, ”doppar de sig”.

rening: Eller ”dop”, ”nedsänkning”. Det grekiska ordet baptismọs används här om de reningsritualer som judarna på Jesus tid ägnade sig åt. De renade (eller ”döpte”) alla bägare, kannor och kopparkärl som de använde vid måltider.

hycklarna: Det grekiska ordet hypokritẹ̄s avsåg ursprungligen grekiska (och senare romerska) skådespelare som bar stora masker som var konstruerade för att förstärka rösten. Ordet användes senare i överförd bemärkelse om någon som döljer sin sanna natur och sina verkliga avsikter genom att förställa sig och lura andra. De ”hycklare” som Jesus talar om här är de judiska religiösa ledarna. (Mt 6:5, 16)

hycklare: Se studienot till Mt 6:2.

tempelkassan: Detta kan syfta på den plats i templet där ”bidragsbössorna”, som nämns i Joh 8:20, stod. Det fanns 13 bidragsbössor, som tydligtvis var placerade på det område som kallades kvinnornas förgård. (Se Tillägg B11.) Man menar att det också fanns en större skattkammare i templet dit man förde pengarna från bidragsbössorna.

korban: Det grekiska ordet korbạn kommer från det hebreiska ordet qorbạn, som betyder ”offergåva”. Det här hebreiska ordet används ofta i Tredje och Fjärde Moseboken och avser både offer som innehåller blod och offer som inte gör det. (3Mo 1:2, 3; 2:1; 4Mo 5:15; 6:14, 21) Ett besläktat ord, korbanạs, förekommer i Mt 27:6 och återges där med ”tempelkassan”. (Se studienot till Mt 27:6.)

något man lovat att ge åt Gud: De skriftlärda och fariséerna lärde ut att pengar, ägodelar eller annat som man hade lovat att ge till Gud tillhörde templet. Enligt denna tradition kunde man behålla det som var avsett som en gåva till Gud och fortsätta använda det för eget bruk, samtidigt som man sa att det var reserverat till templet. Tydligen var det vissa som utnyttjade detta för att slippa ta sitt ansvar och hjälpa sina föräldrar. (Mk 7:12)

I vissa handskrifter står det: ”Om någon har öron att höra med, så ska han lyssna”, men de förekommer inte i viktiga tidiga handskrifter. Så dessa ord är tydligtvis ingen del av den ursprungliga texten till Markus. Men en liknande lydelse finns i Mk 4:9, 23 som en del av den inspirerade texten. En del bibelkännare menar att avskrivare satte in dessa ord här som en naturlig fortsättning på vers 14 och hämtade ordalydelsen från Mk 4:9, 23. (Se Tillägg A3.)

Han konstaterade alltså att all mat är ren: Den grekiska texten skulle kunna uppfattas som att det var Jesus som sa detta, men man brukar ändå mena att denna fras är Markus egen kommentar till det som Jesus precis hade förklarat. Det här uttalandet betyder inte att Jesus sa att judarna från och med då kunde äta vissa typer av mat som betraktades som oren under Moses lag. Lagen gällde fram till Jesus död. Markus kommentar måste förstås i ljuset av den historiska kontexten. (3Mo, kap. 11; Apg 10:9–16; Kol 2:13, 14) De traditionsbundna religiösa ledarna menade att även mat som var ”ren” kunde göra en person oren om man åt den utan att först ha följt invecklade reningsritualer som inte fanns i lagen. Det Markus vill säga är tydligtvis att Jesus slog fast att den som åt mat som var ”ren” enligt Moses lag inte skulle stämplas som oren bara för att han inte hade följt människors påhittade reningsritualer. Andra har förstått detta som att Markus även påpekar vilken inverkan Jesus ord skulle ha på de kristna längre fram. När Markus skrev sitt evangelium uttrycker han sig på ett sätt som påminner om orden som Petrus fick höra i en syn. I denna syn fick han höra att ”Gud har renat” mat som tidigare betraktades som oren i Moses lag. (Apg 10:13–15) Oavsett hur det ligger till verkar det som att dessa ord inte uttalades av Jesus själv, utan är Markus inspirerade sammanfattning och tillämpning av Jesus ord.

sexuell omoral: Här används pluralformen av det grekiska ordet porneia, och detta skulle kunna återges med ”handlingar av sexuell omoral”. (Se studienot till Mt 5:32 och Ordförklaringar.)

sexuell omoral: Se studienot till Mt 15:19.

dras till det onda: Eller ”är avundsamt”. Ordagrant ”är ont”, ”är dåligt”. Ett bokstavligt öga som är sjukt eller dåligt ser inte klart. Och ett bildligt öga som är avundsamt kan inte fokusera på det som är verkligt viktigt. (Mt 6:33) Ett sådant öga är missnöjt och girigt, distraherat och flackande. Den som har sådana ögon kommer att göra missbedömningar och själviska val i livet. (Se studienot till Mt 6:22.)

blir du avundsjuk: Ordagrant ”är ditt öga ont (dåligt)”. (Se studienot till Mt 6:23.) Ordet ”öga” kan användas bildligt om en människas avsikter, inställning eller känslor. (Jämför uttrycket ”avund” i Mk 7:22.)

äktenskapsbrott: Eller ”otrohet”. Här används pluralformen av det grekiska ordet för ”äktenskapsbrott” (moicheia). (Se Ordförklaringar.)

skamlöst uppförande: Eller ”tygellöshet”. Det grekiska ordet asẹlgeia används om handlingar som är allvarliga överträdelser av Guds lagar och som kännetecknas av en fräck och föraktfull inställning. (Se Ordförklaringar.)

avund: Eller ”ett avundsamt öga”. Det grekiska ord som översätts med ”avund” i den här versen betyder ordagrant ”ont”, ”dåligt”. Ordet ”öga” kan användas bildligt om en människas avsikter, inställning eller känslor. Därför har uttrycket ”ett avundsamt öga” översatts kort och gott med ”avund”. (Se studienoter till Mt 6:23; 20:15.)

oförnuft: Dvs. i relation till Guds normer.

fenicisk: Eller ”kanaaneisk”. Grekiska: Chananaia. De tidiga invånarna i Fenicien härstammade från Noas sonson Kanaan (1Mo 9:18; 10:6), och med tiden kom namnet ”Kanaan” att först och främst beteckna Fenicien. (Se studienot till Mk 7:26, där kvinnan omnämns som ”syrisk-fenicisk”.)

syrisk-fenicisk: Att kvinnan blir omnämnd som både ”syrisk” och ”fenicisk” beror förmodligen på att Fenicien var en del av den romerska provinsen Syrien. (Se studienot till Mt 15:22, där kvinnan blir omnämnd som ”fenicisk”, eller ”kanaaneisk”.)

barnens ... hundvalparna: Hundar var orena enligt Moses lag, och därför använder Bibeln ofta uttrycket ”hund” nedsättande. (3Mo 11:27; Mt 7:6; Flp 3:2; Upp 22:15) Men i både Matteus (15:26) och Markus skildring används diminutivformen av ordet, som kan återges med ”liten hund” eller ”hundvalp”, för att mildra jämförelsen. Det är alltså möjligt att Jesus använde ett varmt uttryck som icke-judar kanske använde om sina husdjur. När Jesus liknar israeliterna vid ”barn” och icke-israeliter vid ”hundvalpar” ville han tydligtvis visa på en prioritetsordning. I ett hus där det fanns både barn och hundar var det viktigast att barnen fick mat först.

Dekapolisområdet: Se Ordförklaringar och Tillägg B10.

en döv man med talsvårigheter: Det är bara Markus som nämner detta underverk. (Mk 7:31–37)

tog han mannen åt sidan: Jesus brukade inte göra på det här sättet när han botade sjuka. Han kanske gjorde det för att inte genera mannen. Jesus ville vara så omtänksam som möjligt när han hjälpte honom.

spottade: Bland både judar och icke-judar fanns det sådana som ansåg att spottande var ett tecken eller en metod i samband med botande. Jesus spottade kanske för att visa mannen att han tänkte bota honom. Hur det än var, så använde Jesus inte sin saliv som något slags naturläkemedel.

suckade djupt: Markus beskriver ofta Jesus känslor. Det kan ha varit Petrus, som själv var en man med starka känslor, som hade berättat om hur Jesus kände. (Se ”Introduktion till Markus”.) Det här verbet kan beskriva hur man drar en eftertänksam suck, rentav i förbindelse med bön, och det förmedlar Jesus medkänsla med mannen eller rentav hur plågad Jesus kände sig över alla människors lidande. Ett liknande verb i Rom 8:22 beskriver hur hela skapelsen ”suckar”.

Effata: Även på grekiska är detta en translitterering. Vissa menar att uttrycket kommer från en hebreisk ordrot som återges med ”ska höra” i Jes 35:5. Detta ord kan också översättas med ”öppna”, ”upplåta”. Ordet effata gjorde tydligtvis ett outplånligt intryck på den som var Markus källa, möjligtvis Petrus, och som uppenbarligen har återgett Jesus uttalande oöversatt. Som i fallet med uttrycket ”Talita koumi” (Mk 5:41) är detta en av de få gånger som Jesus blir citerad på det språk han talade.

Media