Johannesevangeliet 8:12–59

8  12  Sedan talade Jesus till dem igen och sa: ”Jag är världens ljus.+ Den som följer mig behöver inte vandra i mörker utan har livets ljus.”+ 13  Då sa fariséerna till honom: ”Du vittnar om dig själv, så ditt vittnesbörd är inte giltigt.”* 14  Jesus svarade: ”Trots att jag vittnar om mig själv är mitt vittnesbörd giltigt,* för jag vet varifrån jag har kommit och vart jag är på väg.+ Men ni vet inte varifrån jag har kommit och vart jag är på väg. 15  Ni dömer efter mänskliga normer,*+ jag dömer ingen över huvud taget. 16  Om jag ändå dömer, dömer jag rättvist, för jag är inte ensam, utan Fadern som har sänt mig är med mig.+ 17  Det står dessutom skrivet i er egen lag: ’Två personers vittnesmål är giltigt.’*+ 18  Jag vittnar om mig själv, och min Far som har sänt mig vittnar också om mig.”+ 19  Då sa de till honom: ”Var är din Far?” Jesus svarade: ”Ni känner varken mig eller min Far.+ Om ni kände mig skulle ni känna min Far också.”+ 20  Han sa detta när han undervisade vid bidragsbössorna+ i templet. Men ingen grep honom, för hans tid hade ännu inte kommit.+ 21  Än en gång sa han till dem: ”Jag ska lämna er, och ni kommer att leta efter mig, men ni ska dö som syndare.+ Dit jag går kan ni inte komma.”+ 22  Då började judarna säga: ”Han tänker väl inte ta livet av sig, eftersom han säger: ’Dit jag går kan ni inte komma’?” 23  Då sa han: ”Ni är här nerifrån, jag kommer från ovan.+ Ni är från den här världen, jag är inte från den här världen. 24  Det var därför jag sa till er: ’Ni ska dö som syndare.’ För om ni inte tror att jag är den jag är,* kommer ni att dö i era synder.” 25  Då sa de till honom: ”Men vem är du då?” Jesus svarade: ”Varför pratar jag över huvud taget med er? 26  Jag har mycket att säga om er och mycket att döma er för. Men det jag säger till världen har jag hört från honom som har sänt mig, och han talar sanning.”+ 27  De förstod inte att han talade om Fadern. 28  Sedan sa Jesus: ”När ni har lyft upp Människosonen,+ då kommer ni att förstå att jag är den jag är+ och att jag inte gör något på eget initiativ.+ Det jag säger är det som Fadern har lärt mig. 29  Och han som har sänt mig är med mig. Han har inte lämnat mig ensam och övergiven, eftersom jag alltid gör det som gläder honom.”+ 30  När han hade sagt detta började många tro på honom. 31  Och Jesus sa till de judar som hade börjat tro på honom: ”Om ni håller er till min undervisning är ni verkligen mina lärjungar, 32  och ni ska förstå sanningen,+ och sanningen ska göra er fria.”+ 33  De sa:* ”Vi härstammar från Abraham, och vi har aldrig varit slavar åt någon. Så varför säger du att vi ska bli fria?” 34  Jesus svarade: ”Jag säger er sanningen: Den som syndar är syndens slav.+ 35  Och slaven blir inte kvar i hushållet för evigt, men sonen blir kvar för evigt. 36  Så om Sonen gör er fria kommer ni att vara verkligt fria. 37  Jag vet att ni härstammar från Abraham. Men ni vill döda mig, eftersom ni inte tar emot mitt ord. 38  Jag talar om det jag har sett hos min Far,+ men ni gör det som ni har hört från er far.” 39  ”Vår far är Abraham”, svarade de. ”Om ni vore Abrahams barn”,+ sa Jesus, ”skulle ni ha gjort Abrahams gärningar. 40  Men nu vill ni döda mig, den som har sagt er sanningen, som jag har hört från Gud.+ Något sådant skulle Abraham aldrig ha gjort. 41  Ni gör er fars gärningar.” De sa till honom: ”Vi är inga oäkta barn. Vi har bara en enda Far: Gud.” 42  Jesus sa till dem: ”Om Gud var er Far hade ni älskat mig,+ för jag har kommit från honom och är nu här. Och jag har inte kommit på eget initiativ, nej, det är Gud som har sänt mig.+ 43  Varför förstår ni inte vad jag pratar om? Därför att ni inte kan ta emot* mitt ord. 44  Ni har djävulen till far, och ni vill göra hans vilja.+ Han var en mördare från första början,+ och han höll inte fast vid sanningen därför att det inte finns någon sanning i honom. Han ljuger därför att det är sådan han är, han är en lögnare och far till all lögn.+ 45  Men jag säger sanningen, och därför tror ni mig inte. 46  Vem av er kan bevisa att jag har syndat?+ Och om jag talar sanning, varför tror ni mig inte i så fall? 47  Den som är från Gud lyssnar till det som kommer från Gud.+ Detta är orsaken till att ni inte lyssnar: Ni är inte från Gud.”+ 48  Judarna svarade honom: ”Det är inte utan anledning vi säger att du är samarier+ och är demonbesatt!”+ 49  Jesus sa: ”Jag är inte demonbesatt. Jag ärar min Far, men ni visar mig förakt. 50  Jag är inte ute efter att bli ärad.+ Men det finns en som vill ge mig ära, och han är domare. 51  Jag säger er sanningen: Om någon håller mitt ord kommer han aldrig att se döden.”+ 52  Judarna sa: ”Nu vet vi att du är demonbesatt. Abraham dog, och det gjorde profeterna också, men du säger: ’Om någon håller mitt ord kommer han aldrig att smaka döden.’ 53  Du är väl inte större än vår förfader Abraham? Han dog, och det gjorde profeterna också. Vem påstår du att du är?” 54  Jesus svarade: ”Om jag ärar mig själv betyder det ingenting. Det är min Far som ärar mig,+ han som ni säger är er Gud. 55  Och ändå känner ni honom inte. Men jag känner honom.+ Om jag skulle säga att jag inte känner honom skulle jag vara en lögnare, som ni. Men jag känner honom och håller hans ord. 56  Abraham, er far, såg verkligen fram emot att få uppleva min dag, och han såg den och gladde sig.”+ 57  Då sa judarna till honom: ”Du är inte ens 50 år, och ändå säger du att du har sett Abraham?” 58  Jesus sa till dem: ”Jag säger er sanningen: Jag fanns till redan innan Abraham blev till.”+ 59  Då tog de upp stenar för att kasta på honom, men Jesus gömde sig och lämnade sedan templet.

Fotnoter

^ Ordagrant ”sant”.
^ Ordagrant ”sant”.
^ Eller ”det yttre”.
^ Ordagrant ”sant”.
^ Eller ”är den som skulle komma”.
^ Eller ”De andra sa”.
^ Eller ”kan lyssna till”.

Studienoter

världens ljus: Den här metaforen som Jesus använder om sig själv kan ha påmint åhörarna om de fyra gigantiska lampställ som stod på kvinnornas förgård och som var tända under lövhyddohögtiden. (Joh 7:2; se Tillägg B11.) Ljuset från lamporna lyste upp ett stort område. Uttrycket ”världens ljus” påminner dessutom om olika avsnitt i Jesajas bok. Där talas det om ”ett stort ljus” som skulle ses av dem som bodde i ”den djupa skuggans land”. Det talas även om en ”tjänare” åt Jehova som skulle vara ”ett ljus för nationerna”. (Jes 9:1, 2; 42:1, 6; 49:6) I bergspredikan använde Jesus samma metafor när han sa till sina efterföljare: ”Ni är världens ljus.” (Mt 5:14) Uttrycket ”världens ljus” (här syftar det grekiska ordet kọsmos på hela människovärlden) stämmer bra med att Jesaja skrev att Messias skulle vara ”ett ljus för nationerna”. Och i Apg 13:46, 47 visar Paulus och Barnabas att de profetiska orden i Jes 49:6 är en befallning till alla Kristus efterföljare att fortsätta tjäna som ett ljus för nationerna. Både Jesus och hans efterföljares tjänst skulle förmedla andligt ljus till människor och befria dem från falska religiösa läror.

Fadern: I en del handskrifter står det ”han”, men lydelsen i huvudtexten har starkt stöd i gamla handskrifter.

bidragsbössorna: Enligt forntida judiska källor kallades de här bidragsbössorna för ”trumpeter”. Det var en anspelning på formen på bössorna, som tydligtvis hade en liten öppning upptill och var vidare nertill. I dem lade man bidrag som skulle gå till olika slags offer. Samma grekiska ord som används här återfinns i Joh 8:20, där det återges med ”skattkammaren” (studienot), som tydligtvis låg på det område som kallades kvinnornas förgård. (Se studienot till Mt 27:6 och Tillägg B11.) Enligt rabbinska källor fanns det 13 bidragsbössor som var placerade utmed muren i den här förgården. I templet fanns det troligtvis en större skattkammare där man förvarade bidragen som samlades in från bidragsbössorna.

vid bidragsbössorna: Eller ”i skattkammaren”. Det grekiska ord som används här förekommer också i Mk 12:41, 43 och Lu 21:1. Ordet syftar tydligtvis på ett område i templet som låg på kvinnornas förgård, där det fanns 13 bidragsbössor. (Se Tillägg B11.) Man menar att det även fanns en större skattkammare i templet där man förvarade bidragen som samlades in från bidragsbössorna. (Se studienot till Mk 12:41.)

har lyft upp: Dvs. på tortyrpålen.

sexuell omoral: Det grekiska ordet porneia är ett övergripande begrepp som omfattar allt sexuellt umgänge som är otillåtet enligt Bibeln. Det innefattar otrohet, prostitution, sex mellan ogifta personer, homosexuella handlingar och sex med djur. (Se Ordförklaringar.)

inga oäkta barn: Eller ”inte ett resultat av sexuell omoral”. Det grekiska ordet för ”sexuell omoral” är porneia. Judarna menade att de var äkta barn till Gud och Abraham och därmed arvingar till de löften som Abraham fick. (Se studienot till Mt 5:32 och Ordförklaringar under ”Sexuell omoral”.)

från första början: Eller ”från det han började”, dvs. från den tidpunkt då djävulen slog in på en kurs som ledde till att han blev en mördare och lögnare och förtalade Gud. (1Jo 3:8, fotnot)

en samarier: Judarna såg i allmänhet ner på samarierna och vägrade att ha med dem att göra. (Joh 4:9) Vissa judar använde till och med ordet ”samarier” som skällsord. (Joh 8:48) En rabbi som citeras i Mishna säger: ”Den som äter samariernas bröd är som en som äter fläskkött.” (Shebiith 8:10) Många judar skulle inte godta en samariers vittnesmål eller ta emot hjälp från en samarier. Jesus visste att de flesta judar föraktade samarierna, och han fick fram en viktig poäng i den liknelse som är känd som den barmhärtige, eller medmänsklige, samariern.

samarier: Här använder judarna ordet ”samarier” som ett skällsord. (Se studienot till Lu 10:33 och Ordförklaringar.)

han såg den: Dvs. med trons ögon. (Heb 11:13; 1Pe 1:11)

du har sett Abraham?: I några få handskrifter står det ”Abraham har sett dig?”, men lydelsen i huvudtexten har starkt stöd i tidiga, väl ansedda handskrifter.

Det är jag: Ordagrant ”Jag är”. Grekiska: egọ̄ eimi. En del menar att detta är en anspelning på ordalydelsen i 2Mo 3:14 i Septuaginta och använder det som argument för att Jesus skulle vara Gud. Men ordalydelsen i 2Mo 3:14 (Egọ̄ eimi ho ōn, ”Jag är den Varande”, ”Jag är den Existerande”) skiljer sig från ordalydelsen i Joh 4:26. I Septuaginta används uttrycket egọ̄ eimi dessutom som en översättning av uttalanden av Abraham, Elieser, Jakob, David och andra. (1Mo 15:2; 23:4; 24:34; 30:2; 1Kr 21:17) Och i de kristna grekiska skrifterna är det inte bara uttalanden av Jesus som återges med frasen egọ̄ eimi. Den används till exempel i Joh 9:9 för att återge vad en man som Jesus hade botat sa. Den betyder kort och gott: ”Det är jag.” Andra som använder dessa ord är bland annat ängeln Gabriel, Petrus och Paulus. (Lu 1:19; Apg 10:21; 22:3) Det säger sig självt att dessa uttalanden inte är någon anspelning på 2Mo 3:14. En jämförelse mellan parallellskildringarna i de synoptiska evangelierna visar att frasen egọ̄ eimi (ordagrant ”jag är”) i Mk 13:6 och Lu 21:8 är ett kortare sätt att säga egọ̄ eimi ho Christọs (ordagrant ”jag är Kristus”) i Mt 24:5.

Jag fanns till: De fientliga judarna ville stena Jesus. De sa: ”Du är inte ens 50 år, och ändå säger du att du har sett Abraham?” (Joh 8:57) Jesus svarar med att berätta om sin tillvaro som andevarelse i himlen innan Abraham föddes. En del hävdar att den här versen visar att Jesus och Gud är samma person. De menar att det grekiska uttryck som används här, egọ̄ eimị (återges med ”jag är” i en del biblar), anspelar på ordalydelsen i 2Mo 3:14 i Septuaginta och att dessa båda verser ska återges på samma sätt. (Se studienot till Joh 4:26.) Men i det här sammanhanget beskriver det grekiska verbet eimị en existens som började ”innan Abraham blev till” och fortfarande pågick. Det är därför riktigt att översätta verbet med ”Jag fanns till” i stället för ”Jag är”. Flera gamla och moderna översättningar använder en ordalydelse som liknar ”Jag fanns till”. Faktum är att samma form av det grekiska ordet eimị används i Joh 14:9 för att återge Jesus ord: ”Filippus, känner du inte mig, trots att jag har varit så länge hos er?” De flesta översättningar av den versen använder en liknande ordalydelse, vilket visar att det grammatiskt sett inte finns något hinder för att översätta eimị med ”fanns till”, om det är så det ska förstås utifrån sammanhanget. (Andra exempel på verb som står i presens på grekiska men som har återgetts med verbformer som anger förfluten tid finns i Lu 2:48; 13:7; 15:29; Joh 15:27; Apg 15:21; 2Kor 12:19; 1Jo 3:8.) Jesus tankegång i Joh 8:54, 55 visar dessutom att han inte försökte ge intryck av att vara samma person som sin Far.

tog de upp stenar för att kasta på honom: Omkring två månader senare försökte judarna återigen döda Jesus i templet. (Joh 10:31) Eftersom arbetet med att renovera templet fortfarande pågick menar vissa att de stenar som judarna använde kom från en byggplats.

Media

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV BIBELN (STUDIEBIBELN)
Johannes 8
Svenska
Läs Bibeln online.
https://assetsnffrgf-a.akamaihd.net/assets/m/1001070103/univ/art/1001070103_univ_sqr_xl.jpg
nwtsty