Hur värdefullt är ditt liv?

MEDAN oräkneliga liv offrades i Europa under första världskriget, gjordes häpnadsväckande ansträngningar för att rädda liv i Antarktis. Den brittiske polarforskaren Ernest Shackleton och hans besättning drabbades av en katastrof när deras fartyg, Endurance, kramades sönder av packis och sjönk. Shackleton lyckades föra sina män i relativ säkerhet på Elephant Island i Sydatlanten. Men situationen var fortfarande ytterst kritisk.

Shackleton insåg att deras enda chans att överleva var att hämta hjälp från en valfångststation på Sydgeorgien. Ön låg på ett avstånd av 700 sjömil, och han hade bara en 7 meter lång livbåt som han räddat från Endurance. Utsikterna var inte goda.

Den 10 maj 1916, efter 17 fasansfulla dygn till havs, nådde emellertid Shackleton och hans lilla besättning Sydgeorgien, men på grund av de hemska väderförhållandena tvingades de ta sig i land på fel sida av ön. Framför sig hade de en 3 mil lång vandring  över okända snötäckta berg innan de kunde nå sitt slutmål. Mot alla odds – i bitande kyla och utan ordentlig klätterutrustning – nådde Shackleton och hans kamrater valfångststationen, och han lyckades till sist rädda alla sina strandsatta män. Varför gjorde Shackleton sådana enorma ansträngningar? I en biografi över Shackleton skriver Roland Huntford att han hade som ”sitt enda mål att få hem alla sina män med livet i behåll”.

Inte en enda av dem saknas

Vad var det som gjorde att Shackletons män inte förlorade allt hopp medan de satt hopkurade och väntade på en ö som ”från den ena sidan till den andra inte bestod av något annat än tre mil dystra och ogästvänliga istäckta klippor”? De litade på att deras ledare skulle hålla sitt löfte att rädda dem.

Mänskligheten i vår tid påminner mycket om dessa män som var strandsatta på Elephant Island. Många lever under otroligt svåra förhållanden och får kämpa hårt för att över huvud taget överleva. Men de kan förtrösta helt och fullt på att Gud kommer att ”undsätta den nödställde” från förtryck och svårigheter. (Job 36:15) Var förvissad om att alla människors liv är dyrbara i Guds ögon. ”Ropa till mig på nödens dag”, säger Jehova Gud, Skaparen, och ”jag skall undsätta dig”. (Psalm 50:15)

Har du svårt att tro att Skaparen anser att du – bara en av jordens miljarder människor – är värdefull för honom personligen? Tänk då på vad profeten Jesaja skrev om de miljarder stjärnor i de miljarder galaxer som finns i det ofantligt stora universum som vi befinner oss i: ”Lyft upp era ögon mot höjden och se. Vem har skapat dessa? Det har Han som för ut hären av dem efter antal; han kallar dem alla vid namn. På grund av överflödet på dynamisk energi och på grund av hans väldiga kraft saknas inte en enda av dem.” (Jesaja 40:26)

Kan du föreställa dig vad det innebär? Vår galax, Vintergatan – där vårt solsystem bara är en del – består av åtminstone 100 miljarder stjärnor. Och hur många andra galaxer finns det? Ingen vet säkert, men enligt vissa beräkningar är antalet omkring 125 miljarder. Vilken ofattbar mängd stjärnor det måste finnas! Och ändå läser vi i Bibeln att universums Skapare kallar dem alla vid namn.

”På er är till och med alla huvudhåren räknade”

Men någon kanske invänder: ”Att han bara känner till namnen på miljarder stjärnor – eller miljarder människor – betyder inte nödvändigtvis att han bryr sig om dem personligen.” En dator med tillräckligt stort minne skulle kunna registrera namnen på miljarder människor. Men ingen skulle påstå att datorn brydde sig om någon av dem. Bibeln visar emellertid att Jehova Gud inte bara känner till namnen på alla miljarder människor, utan att han också bryr sig om dem personligen. ”Kasta allt ert bekymmer på honom”, skrev aposteln Petrus, ”eftersom han bryr sig om er.” (1 Petrus 5:7)

Jesus Kristus sade: ”Säljs inte två sparvar för ett mynt av ringa värde? Ändå faller inte en enda av dem till marken utan er Faders vetskap. Men på er är till och med alla huvudhåren räknade. Var därför inte rädda: ni är värda mer än många sparvar.” (Matteus 10:29–31) Lägg märke till att Jesus inte sade att Gud bara skulle vara medveten om vad som hände med sparvarna och människorna. Han sade: ”Ni är värda mer än många sparvar.” Varför är vi värda mer? Därför att vi är  skapade ”till Guds avbild” – med förmåga att uppodla och visa moraliska, intellektuella och andliga egenskaper som återspeglar Guds upphöjda egenskaper. (1 Moseboken 1:26, 27)

”Produkten av intelligent verksamhet”

Bli inte vilseledd av påståenden från sådana som förnekar att det finns en Skapare. Enligt dem har du kommit till på grund av blinda, opersonliga naturkrafter. De menar att du inte alls är gjord till ”Guds avbild”, att du inte är annorlunda än det övriga djurlivet på den här planeten, sparvarna inräknade.

Tycker du verkligen att det låter förnuftigt att livet kom till bara genom en slump – en blind kraft? Enligt molekylärbiologen Michael J. Behe är en sådan tanke helt orimlig mot bakgrund av de ”förbluffande komplicerade biokemiska processer” som styr livet. Enligt honom leder bevisen inom biokemin till den ofrånkomliga slutsatsen att ”livet på jorden, på dess mest grundläggande nivå ..., är produkten av intelligent verksamhet”. (Darwin’s Black Box—The Biochemical Challenge to Evolution)

I Bibeln läser vi att livet på jorden, på alla nivåer, är produkten av intelligent verksamhet. Och den berättar att källan till all denna intelligenta verksamhet är Jehova Gud, Skaparen av universum. (Psalm 36:9; Uppenbarelseboken 4:11)

Låt inte all smärta och allt lidande i världen få dig att förkasta tron på att det finns en Skapare och Formgivare som har gjort jorden och allt liv på den. Kom ihåg två grundläggande sanningar. Den ena är att Gud inte har skapat all den ofullkomlighet som finns runt omkring oss. Den andra är att vår Skapare har goda skäl att tillåta ofullkomligheten under en begränsad tid. Som det ofta framhållits i den här tidskriften har Jehova Gud tillåtit ondskan endast under en begränsad tid, för att en gång för alla avgöra de moraliska frågor som väcktes när människorna först förkastade hans suveränitet. * (1 Moseboken 3:1–7; 5 Moseboken 32:4, 5; Predikaren 7:29; 2 Petrus 3:8, 9)

”Han skall befria den fattige som ropar på hjälp”

Trots de eländiga förhållanden som många får uthärda i dag, är livet ändå en underbar gåva. Och vi gör allt vi kan för att uppehålla livet. Det framtida liv som Gud utlovar är mycket mer än bara en kamp för att överleva under svåra och smärtsamma förhållanden – som Shackletons män på Elephant Island. Guds avsikt är att rädda oss från den smärta och meningslöshet som vi kan uppleva nu, så att vi kan ”gripa fast tag om det verkliga livet”, det liv som Gud från början avsåg för människorna. (1 Timoteus 6:19)

Gud kommer att göra allt det här därför att var och en av oss är värdefull i hans ögon. Han ordnade med att Jesus Kristus, hans Son, tillhandahöll det lösenoffer som behövdes för att befria oss från den synd, ofullkomlighet och död som vi ärvt från våra första föräldrar, Adam och Eva. (Matteus 20:28) Jesus Kristus sade: ”Gud älskade världen så mycket  att han gav sin enfödde Son, för att var och en som utövar tro på honom” skall ”ha evigt liv”. (Johannes 3:16)

Vad skall Gud göra för dem som nu genomlider smärta och förtryck? I sitt inspirerade ord säger Gud om sin Son: ”Han skall befria den fattige som ropar på hjälp, också den nödställde och den som ingen hjälpare har. Han skall ha medlidande med den ringe och den fattige, och de fattigas själar skall han rädda. Från förtryck och våld skall han friköpa deras själ.” Varför skall han göra det? Därför att ”deras blod [eller: deras liv] skall vara dyrbart i hans ögon”. (Psalm 72:12–14)

Människor har i hundratals år kämpat under syndens och ofullkomlighetens börda och har ”suckat” under mycket lidande och stor smärta. Gud tillät detta därför att han visste att han skulle kunna avhjälpa vilken skada som än blev följden. (Romarna 8:18–22) Mycket snart kommer han genom sitt rike, med Jesus Kristus som kung, att åstadkomma en ”återställelse av allt”. (Apostlagärningarna 3:21; Matteus 6:9, 10)

Den återställelsen innefattar en uppståndelse av människor som har fått lida och dö i det flydda. De vilar nu tryggt i Guds minne. (Johannes 5:28, 29; Apostlagärningarna 24:15) Snart kommer de att få liv ”i överflöd” – evigt liv i fullkomlighet på en paradisisk jord fri från smärta och lidande. (Johannes 10:10; Uppenbarelseboken 21:3–5) Alla som lever då kommer att få njuta av livet i full bemärkelse och uppodla sådana underbara egenskaper och förmågor som kännetecknar dem som är skapade ”till Guds avbild”.

Kommer du att få vara med och njuta av det liv som Jehova har utlovat? Det är upp till dig. Vi vill uppmana dig att dra nytta av de anordningar som Gud har gjort för att åstadkomma alla de här välsignelserna. Utgivarna av den här tidskriften hjälper dig gärna att göra det.

[Fotnoter]

[Bild på sidorna 4, 5]

De strandsatta männen litade på att Shackleton skulle hålla sitt löfte att rädda dem

[Bildkälla]

© CORBIS

[Bild på sidan 6]

”Ni är värda mer än många sparvar”