Matteusevangeliet 20:1–34

20  Himmelriket är nämligen som en vingårdsägare som gick ut tidigt på morgonen för att få tag på arbetare till sin vingård.+ 2  När han hade kommit överens med arbetarna om att de skulle få en denar i dagslön skickade han i väg dem till sin vingård. 3  Omkring tredje timmen gick han ut igen och såg andra som stod arbetslösa på torget. 4  Han sa till dem: ’Gå till vingården ni också. Ni ska få en rättvis lön.’ 5  Då gav de sig i väg. Sedan gick han ut omkring sjätte timmen och nionde timmen och gjorde på samma sätt. 6  Till sist gick han ut omkring elfte timmen och träffade några andra som stod där, och han sa: ’Varför har ni stått här utan arbete hela dagen?’ 7  De svarade: ’Därför att ingen har haft något arbete åt oss.’ Då sa han: ’Ni kan också gå och arbeta i min vingård.’ 8  När det blev kväll sa vingårdens ägare till sin närmaste man: ’Kalla på arbetarna och betala ut deras löner.+ Börja med dem som kom sist, och sluta med dem som kom först.’ 9  När männen som började under elfte timmen kom, fick de en denar var. 10  Så när de första arbetarna kom för att hämta sin lön trodde de att de skulle få mer, men de fick också en denar var. 11  Då protesterade de och sa till vingårdsägaren: 12  ’De som kom sist har bara arbetat en timme, ändå ger du dem samma lön som du har gett oss. Vi har ju slitit hela dagen i den stekande solen!’ 13  Då sa han till en av dem: ’Min vän, jag är inte orättvis mot dig. Visst kom vi överens om en denar?+ 14  Ta din lön och gå. Jag vill gärna ge den siste arbetaren samma lön som du fick. 15  Har jag inte rätt att göra vad jag vill med det som är mitt? Eller blir du avundsjuk på de andra när jag är generös mot dem?’+ 16  De sista ska alltså bli de första och de första de sista.”+ 17  När de gick längs vägen upp mot Jerusalem tog Jesus de 12 lärjungarna åt sidan och sa till dem:+ 18  ”Nu är vi på väg till Jerusalem, och där kommer Människosonen att bli överlämnad åt de främsta prästerna och de skriftlärda. De kommer att döma honom till döden+ 19  och överlämna honom åt människor från andra nationer, människor som kommer att håna och prygla* honom och avrätta honom på en påle.+ Och på tredje dagen ska han bli uppväckt.”+ 20  Sedan gick Sebedẹus söners mor+ fram till Jesus med sina söner och bugade sig för honom, eftersom hon ville be honom om något.+ 21  Jesus sa: ”Vad vill du?” Hon svarade: ”Lova att mina båda söner här ska få sitta bredvid dig i ditt rike, en på din högra sida och en på din vänstra.”+ 22  Jesus svarade: ”Ni förstår inte vad ni ber om. Kan ni dricka den bägare som jag ska dricka?”+ ”Ja, det kan vi”, svarade de. 23  Då sa han: ”Ni ska sannerligen få dricka min bägare.+ Men det är inte min sak att avgöra vem som ska få sitta på min högra eller vänstra sida, utan det bestämmer min Far.”+ 24  När de tio andra fick höra om detta blev de arga på de två bröderna.+ 25  Men Jesus kallade dem till sig och sa: ”Ni vet att folkens styresmän har makt över människorna och att ledarna härskar över dem.+ 26  Men så ska det inte vara bland er.+ Den som vill vara stor bland er, han ska vara er tjänare,+ 27  och den som vill vara främst bland er, han ska vara er slav.+ 28  Inte heller Människosonen har kommit för att bli betjänad utan för att betjäna+ och ge sitt liv till en lösen i utbyte mot många.”+ 29  När de lämnade Jeriko följde en stor folkskara efter honom. 30  Två som var blinda satt vid vägen och fick höra att Jesus gick förbi. De ropade: ”Herre, Davids son, hjälp oss!”+ 31  Folket sa bryskt till dem att hålla tyst, men de ropade bara ännu högre: ”Herre, Davids son, hjälp oss!” 32  Då stannade Jesus, kallade på dem och frågade: ”Vad vill ni att jag ska göra för er?” 33  De svarade: ”Herre, gör så att vi kan se.” 34  Jesus fylldes av medkänsla+ och rörde vid deras ögon.+ Omedelbart fick de synen tillbaka, och de började följa honom.

Fotnoter

^ Eller ”gissla”. Se Ordförklaringar.

Studienoter

för att få tag på arbetare: En del arbetare anställdes för hela skördetiden, medan andra anställdes en dag i taget alltefter behov.

denar: Ett romerskt silvermynt som vägde ca 3,85 g och hade en bild av kejsaren på ena sidan. Som den här versen visar fick en jordbruksarbetare på Jesus tid vanligtvis en denar för en arbetsdag på tolv timmar. (Se Ordförklaringar och Tillägg B14.)

Omkring tredje timmen: Dvs. omkring kl. 9. Under det första århundradet började dagen vid soluppgången, omkring kl. 6, och judarna delade sedan in dagen i 12 timmar. (Joh 11:9) Den tredje timmen motsvarade alltså omkring kl. 9, den sjätte omkring kl. 12 och den nionde omkring kl. 15. Eftersom man inte kunde mäta tiden exakt angav man ofta bara den ungefärliga tiden för en händelse. (Joh 1:39; 4:6; 19:14; Apg 10:3, 9)

Omkring tredje timmen: Dvs. omkring kl. 9. Under det första århundradet började dagen vid soluppgången, omkring kl. 6, och judarna delade sedan in dagen i 12 timmar. (Joh 11:9) Den tredje timmen motsvarade alltså omkring kl. 9, den sjätte omkring kl. 12 och den nionde omkring kl. 15. Eftersom man inte kunde mäta tiden exakt angav man ofta bara den ungefärliga tiden för en händelse. (Joh 1:39; 4:6; 19:14; Apg 10:3, 9)

Omkring tredje timmen: Dvs. omkring kl. 9. Under det första århundradet började dagen vid soluppgången, omkring kl. 6, och judarna delade sedan in dagen i 12 timmar. (Joh 11:9) Den tredje timmen motsvarade alltså omkring kl. 9, den sjätte omkring kl. 12 och den nionde omkring kl. 15. Eftersom man inte kunde mäta tiden exakt angav man ofta bara den ungefärliga tiden för en händelse. (Joh 1:39; 4:6; 19:14; Apg 10:3, 9)

omkring sjätte timmen: Dvs. omkring kl. 12. (Se studienot till Mt 20:3.)

nionde timmen: Dvs. omkring kl. 15. (Se studienot till Mt 20:3.)

Omkring tredje timmen: Dvs. omkring kl. 9. Under det första århundradet började dagen vid soluppgången, omkring kl. 6, och judarna delade sedan in dagen i 12 timmar. (Joh 11:9) Den tredje timmen motsvarade alltså omkring kl. 9, den sjätte omkring kl. 12 och den nionde omkring kl. 15. Eftersom man inte kunde mäta tiden exakt angav man ofta bara den ungefärliga tiden för en händelse. (Joh 1:39; 4:6; 19:14; Apg 10:3, 9)

omkring elfte timmen: Dvs. omkring kl. 17. (Se studienot till Mt 20:3.)

dras till det onda: Eller ”är avundsamt”. Ordagrant ”är ont”, ”är dåligt”. Ett bokstavligt öga som är sjukt eller dåligt ser inte klart. Och ett bildligt öga som är avundsamt kan inte fokusera på det som är verkligt viktigt. (Mt 6:33) Ett sådant öga är missnöjt och girigt, distraherat och flackande. Den som har sådana ögon kommer att göra missbedömningar och själviska val i livet. (Se studienot till Mt 6:22.)

blir du avundsjuk: Ordagrant ”är ditt öga ont (dåligt)”. (Se studienot till Mt 6:23.) Ordet ”öga” kan användas bildligt om en människas avsikter, inställning eller känslor. (Jämför uttrycket ”avund” i Mk 7:22.)

generös: Eller ”god”. I det här sammanhanget finns det en direkt koppling mellan att vara god och att visa generositet.

gick över Jordan och kom till gränstrakterna mot Judeen: Avser tydligtvis Pereen, ett område öster om Jordan, särskilt den del av Pereen som gränsade mot Judeen. Jesus lämnade alltså Galileen och återvände inte förrän efter sin uppståndelse. (Se Tillägg A7, Karta 5.)

När de gick: Även om en del handskrifter förmedlar tanken på att de ”planerade att gå”, har den nuvarande lydelsen starkare stöd i handskrifterna.

upp mot Jerusalem: Jerusalem låg ca 750 m över havet, så det står ofta i Bibeln att folk gick ”upp” till Jerusalem. (Mk 10:32; Joh 2:13; Apg 11:2) Vid detta tillfälle hade Jesus och hans lärjungar varit i Jordandalen (se studienot till Mt 19:1), som har sin lägsta punkt ca 400 m under havsytan, och var på väg upp till Jerusalem, en vandring med en höjdskillnad på omkring 1 000 m.

Människosonen: Detta uttryck förekommer omkring 80 gånger i evangelierna. Jesus använde det om sig själv, tydligen för att betona att han verkligen var en människa, född av en kvinna, samt att han motsvarade Adam och hade kraft att återköpa mänskligheten från synd och död. (Rom 5:12, 14, 15) Uttrycket identifierade också Jesus som Messias, eller Kristus. (Dan 7:13, 14; se Ordförklaringar.)

Människosonen: Se studienot till Mt 8:20.

tortyrpåle: Eller ”avrättningspåle”. Detta är den första förekomsten av det grekiska ordet staurọs. På klassisk grekiska betecknar ordet först och främst en upprättstående stolpe eller påle. Ibland används det också bildligt om den smärta, skam, tortyr och till och med död som man skulle kunna få utstå på grund av att man är en efterföljare till Jesus. (Se Ordförklaringar.)

tortyrpåle: Eller ”avrättningspåle”. På klassisk grekiska betecknar ordet staurọs först och främst en upprättstående stolpe eller påle. Ibland används det också bildligt om den smärta, skam, tortyr och till och med död som man skulle kunna få utstå på grund av att man är en efterföljare till Jesus. (Se Ordförklaringar.)

tortyrpålen: Eller ”avrättningspålen”. (Se Ordförklaringar under ”Påle” och ”Tortyrpåle”; se också studienoter till Mt 10:38 och 16:24, där ordet används symboliskt.)

avrätta ... på en påle: Eller ”fästa ... vid en påle (stolpe)”. Det här är den första av över 40 förekomster av det grekiska verbet staurọō i de kristna grekiska skrifterna. Det här verbet är besläktat med substantivet staurọs, som återges med ”tortyrpåle”. (Se studienoter till Mt 10:38; 16:24; 27:32 och Ordförklaringar under ”Påle” och ”Tortyrpåle”.) Verbet används i Septuaginta i Est 7:9, där man ger en befallning om att hänga upp Haman på en påle som var mer än 20 m hög. På klassisk grekiska betyder detta verb ”omge med pålar”, ”uppföra en palissad”.

bugade sig för honom: Eller ”visade honom vördnad”. Även personer som nämns i de hebreiska skrifterna bugade sig när de mötte profeter, kungar och andra som representerade Gud. (1Sa 25:23, 24; 2Sa 14:4–7; 1Ku 1:16; 2Ku 4:36, 37) Den här mannen förstod tydligen att han talade med en av Guds representanter som hade kraft att kunna bota människor. Det var lämpligt att buga sig för att visa respekt för den kung som Jehova hade utsett. (Mt 9:18; för mer information om det grekiska ord som används här, se studienot till Mt 2:2.)

föll ... ner: Eller ”böjde sig ... ner”. När det grekiska verbet proskynẹō används för att beskriva tillbedjan av en gud eller gudom, återges det med ”tillbe”. Men i det här sammanhanget avser det en slav som visar respekt och undergivenhet för någon som hade makt över honom. (Se studienoter till Mt 2:2; 8:2.)

Sebedeus söners mor: Dvs. apostlarna Jakob och Johannes mor. Enligt Markus skildring var det Jakob och Johannes som kom med en begäran till Jesus. (Mk 10:35) Det var tydligtvis de som låg bakom denna begäran, men de fick sin mor, Salome, som kan ha varit Jesus moster, att lägga fram den. (Mt 27:55, 56; Mk 15:40, 41; Joh 19:25)

bugade sig: Eller ”föll på knä”. (Se studienoter till Mt 8:2; 18:26.)

en på din högra sida och en på din vänstra: Här är både den högra och den vänstra sidan förknippade med ära och myndighet, men den mest ärofulla platsen var alltid den högra. (Ps 110:1; Apg 7:55, 56; Rom 8:34; se studienot till Mt 25:33.)

en på din högra sida och en på din vänstra: Se studienot till Mk 10:37.

Ni förstår inte vad ni ber om: Sammanhanget och de grekiska verbens pluralform visar att Jesus nu riktar sig till kvinnans två söner, inte till henne. (Mk 10:35–38)

dricka den bägare: I Bibeln används ofta ”bägare” bildligt om det som är Guds vilja för en person, det som han så att säga har tilldelat någon. (Ps 16:5; 23:5) Att ”dricka bägaren” betyder här att underordna sig Guds vilja. ”Bägaren” stod här inte bara för att Jesus skulle behöva lida och dö falskt anklagad för hädelse, utan också för att han skulle bli uppväckt till odödligt liv i himlen.

har makt över människorna: Eller ”härskar över människorna”, ”är herrar över människorna”. Det här grekiska uttrycket förekommer bara fyra gånger i de kristna grekiska skrifterna. (Mt 20:25; Mk 10:42; 1Pe 5:3 samt Apg 19:16, där det översatts med ”övermannade”) Jesus ord fick åhörarna att tänka på det betungande romerska styret och den förtryckande herodianska dynastin. (Mt 2:16; Joh 11:48) Petrus förstod tydligtvis poängen, för senare skrev han att kristna äldste inte ska härska över andra, utan ta ledningen genom att vara goda föredömen. (1Pe 5:3) Ett besläktat verb används i Lu 22:25, där Jesus nämner en liknande tanke, och i 2Kor 1:24, där Paulus säger att kristna inte ska vara ”herrar över” sina medkristnas tro.

har makt över människorna: Se studienot till Mk 10:42.

tjänare: Bibeln använder ofta det grekiska ordet diạkonos om någon som troget och ödmjukt betjänar andra. Ordet används om Kristus (Rom 15:8), tjänare till Kristus (1Kor 3:5–7; Kol 1:23), församlingstjänare (Flp 1:1; 1Ti 3:8), tjänstefolk (Joh 2:5, 9) och myndighetspersoner (Rom 13:4).

tjänare: Bibeln använder ofta det grekiska ordet diạkonos om någon som troget och ödmjukt betjänar andra. Ordet används om Kristus (Rom 15:8), tjänare till Kristus (1Kor 3:5–7; Kol 1:23), församlingstjänare (Flp 1:1; 1Ti 3:8), tjänstefolk (Joh 2:5, 9) och myndighetspersoner (Rom 13:4).

Inte ... för att bli betjänad utan för att betjäna: Se studienot till Mt 20:26.

liv: Det grekiska ordet psychẹ̄, som i tidigare utgåvor av Nya världens översättning har återgetts med ”själ”, avser här livet. (Se Ordförklaringar under ”Själ”.)

lösen: Det grekiska ordet lỵtron (avlett av verbet lỵō, som betyder ”lösa (upp)”, ”befria”) användes av icke-bibliska grekiska författare om det pris eller den lösensumma som betalades för att friköpa krigsfångar eller slavar. Det förekommer två gånger i de kristna grekiska skrifterna, här och i Mk 10:45. Det besläktade ordet antịlytron förekommer i 1Ti 2:6 och återges med ”motsvarande lösen”. Andra besläktade ord är lytrọomai, som betyder ”befria”, ”friköpa”, ”återlösa” (Tit 2:14; 1Pe 1:18; se också fotnoter) och apolỵtrōsis, som betyder ”befrielse (friköpande) genom en lösen” (Rom 3:24; 8:23; Ef 1:7; Kol 1:14; Heb 9:15; 11:35, fotnot). (Se Ordförklaringar under ”Lösen, friköpande”.)

Jeriko: Den första kanaaneiska stad väster om Jordan som intogs av israeliterna. (4Mo 22:1; Jos 6:1, 24, 25) På Jesus tid hade en ny stad byggts ca 2 km söder om den gamla staden. Det kan förklara varför Lukas skriver att ”Jesus närmade sig Jeriko” när han beskriver samma händelse. (Lu 18:35) Jesus kanske utförde underverket när han lämnade den gamla judiska staden och närmade sig den nya romerska staden, eller tvärtom. (Se Tillägg B4 och B10.)

Davids son: Detta framhåller att Jesus är arvingen till förbundet om ett kungarike som slöts med David och som skulle uppfyllas genom någon i Davids släktlinje. (2Sa 7:11–16; Ps 89:3, 4)

David, kungen: Trots att flera kungar omnämns i det här släktregistret är det bara David som omnämns med titeln ”kung”. Uttrycket ”Davids hus” användes om Israels kungliga dynasti. (1Ku 12:19, 20) När Matteus kallar Jesus ”Davids son” i vers 1 betonar han alltså det bibliska temat om ett kungarike och identifierar Jesus som arvingen till kungamakten som utlovades genom förbundet med David. (2Sa 7:11–16)

föll på knä inför honom: Eller ”visade honom vördnad”. Kvinnan kallade Jesus ”Davids son” (Mt 15:22), vilket visar att hon tydligtvis förstod att han var den utlovade Messias. Hon föll på knä inför honom, inte för att han var en gud, utan för att han var Guds representant. (Se studienoter till Mt 2:2; 8:2; 14:33; 18:26.)

Två som var blinda: Markus och Lukas nämner bara en blind man och fokuserar tydligtvis på Bartimeus, som namnges i Markus skildring. (Mk 10:46; Lu 18:35) Matteus är mer specifik och berättar hur många blinda män som var närvarande.

Davids son: De två blinda männen kallar Jesus ”Davids son”, vilket visar att de erkänner att han är Messias. (Se studienoter till Mt 1:1, 6; 15:25.)

kände ... starkt: Det grekiska verbet splagchnịzomai som används här är besläktat med ordet för inälvor (splạgchna) och betecknar en intensiv känsla som kommer djupt inifrån. Det är ett av de starkaste orden för medkänsla på grekiska.

medkänsla: Eller ”medlidande”. (Se studienot till Mt 9:36.)

Media

Torget
Torget

Vissa torg, som det på bilden, låg utmed en väg. Försäljarna ställde ofta ut så mycket varor på gatan att det blev svårt att ta sig fram. Förutom matvaror kunde man köpa bruksföremål, lerkrukor och dyrbara glasföremål. Eftersom det inte fanns något sätt att kyla ner varor, var man tvungen att gå till torget varje dag för att handla. Här fick man höra nyheter från försäljare eller andra som var på besök, barnen kunde leka och de som var utan arbete kunde se om de blev erbjudna något. Jesus botade sjuka på torget, och Paulus förkunnade. (Apg 17:17) De stolta fariséerna och de skriftlärda utnyttjade i stället torgens offentlighet till att synas och få folkets uppmärksamhet.

Piska
Piska

Flagellum var ett fruktansvärt redskap som användes när någon straffades med prygel. Det bestod av flera knutförsedda rep eller läderremmar som var fästa vid ett handtag. Ibland var vassa bitar av ben eller metall fastknutna vid remmarna för att slagen skulle bli ännu mer plågsamma.

NYA VÄRLDENS ÖVERSÄTTNING AV BIBELN (STUDIEBIBELN)
Matteus 20
Svenska
Läs Bibeln online.
https://assetsnffrgf-a.akamaihd.net/assets/m/1001070103/univ/art/1001070103_univ_sqr_xl.jpg
nwtsty