Go long ol haf insaed long hem

Go long lis blong ol haf

Jos Mo Gavman Long Byzantium

Jos Mo Gavman Long Byzantium

Jos Mo Gavman Long Byzantium

JISAS KRAES, man ya we i stanemap Kristin skul, i mekem i klia se ol man we oli biaen long hem oli mas stap defren long ol man blong wol we oli gowe finis long God. Jisas i talem long olgeta we oli biaen long hem se: “Sipos yufala i man blong wol ya, bambae ol man blong wol ya oli save lavem yufala, from we yufala i man blong wol ya. Be yufala i no man blong wol ya, mi mi jusumaot yufala finis, mo mi tekemaot yufala long ol man blong wol ya. Taswe ol man blong wol ya oli no laekem yufala, oli agens long yufala.” (Jon 15:19) Jisas i talem long Paelat, we i wan haeman blong gavman long taem ya se: “Kingdom blong mi i no blong wol ya.”​—Jon 18:​36, NW.

Ol Kristin oli mas go prij long “olgeta ples long wol,” mo blong mekem olsem, oli no mas letem ol bisnes blong wol ya i stopem olgeta. (Ol Wok 1:8) Olsem Jisas i bin mekem bifo, ol faswan Kristin oli no joen long politik. (Jon 6:​15) I klia we ol trufala Kristin oli no bin holem sam hae posisen no wok long gavman. Be sloslou, samting ya i jenis.

“Man Blong Wol Ya”

Afta we ol laswan aposol oli ded, ol lida blong skul oli stat blong jenisim tingting blong olgeta long fasin blong joen wetem wol. Oli lukluk i go long wan “kingdom” we i stap long wol mo we i haf blong wol ya tu. Yumi kasem save moa long saed ya taem yumi lukluk olsem wanem jos mo politik tufala i joen long taem blong rul blong Byzantium​—hemia nesen blong Rom long Is, wetem bigfala taon blong hem long Byzantium (we naoia hem i Istanbul).

Long kastom blong ol man long ples ya, skul i wan impoten samting, taswe Skul blong Byzantium, we stamba ples blong hem i stap long Byzantium, i holem bigfala paoa. Panayotis Christou, we i man blong raetem histri long saed blong ol jos, i talem se: “Ol man Byzantium oli bilif se gavman blong olgeta we i stap long wol ya i pija blong Kingdom blong God.” Be, ol lida blong gavman oli no agri oltaem wetem tingting ya. Hemia i mekem se samtaem raorao i kamaot bitwin skul mo gavman. Buk ya, The Oxford Dictionary of Byzantium, i talem se: “Ol bisop blong Constantinople [no Byzantium] oli gat plante defren fasin, oli obei long bigfala rula, from we oli fraet long hem . . . , oli joen wetem hedgavman blong kasem samting . . . , mo oli no fraet blong agensem ol plan blong hedgavman.”

Bisop blong Constantinople, we i hed blong Otodoks Jos blong Is, i kam wan hae man we i gat bigfala paoa. Hem nao i putumap hedgavman, mo i wantem se hedgavman ya i mas faet strong long saed blong Otodoks skul. From we bisop ya i kontrolem ol mane blong jos, hem i rij tu. Paoa blong hem i kamaot from we hem i bos antap long wan bigfala namba blong pris, mo hem i gat paoa tu long laef blong ol man we oli memba blong jos.

Plante taem, bisop ya i agensem hedgavman. Hem i save sakemaot hedgavman ya long jos, no i save yusum sam narafala rod blong tekemaot hedgavman long jea blong hem. Mo long nem blong God hem i save fosem hedgavman blong mekem samting we hem i wantem.

Afsaed long bigfala taon ya, namba blong ol man we oli wok long gavman, i stap godaon sloslou. Mekem se plante taem, ol bisop we oli stap long ol taon, oli gat bigfala paoa. Paoa blong olgeta i sem mak olsem ol haeman we ol bisop ya oli putumap blong rulum ol provins. Ol bisop oli intres long ol kot kes mo ol bisnes blong mane, nating sipos jos i stap insaed long bisnes ya no nogat. Wan narafala risen from wanem ol bisop oli gat bigfala paoa hemia se i gat plante taosen pris, we evriwan oli stap aninit long bisop blong olgeta.

Politik Mo Saemoni

Olsem we haf antap i soemaot, wok blong ol lida blong skul i kam wan nomo wetem politik. Antap moa, bigfala namba blong ol pris we oli wok blong jos oli askem bigfala mane long ol man. Bighaf blong ol lida blong skul we oli gat hae posisen, oli gat gudfala laef mo oli rij. From we jos i stap gohed blong kasem paoa mo blong kam rij moa, ol pris mo bisop oli no moa folem wan fasin blong laef olsem ol aposol we i no gat plante samting mo we i tabu. Sam pris mo bisop oli yusum mane blong kasem haeples no wok insaed long jos. Fasin ya oli kolem Saemoni, mo hem i wan fasin we plante lida blong jos oli tekem. Sam grup blong man we oli rij, oli sapotem ol lida blong skul taem oli faet blong kasem ol hae ples long fored blong hedgavman.

Ol man oli yusum kruked fasin tu blong pulum ol olfala lida blong skul blong oli mekem samting we oli wantem. Woman ya Zoe (c. 978-1050 K.T. *), we hem i hedgavman, i mekem ol man oli kilim hasban blong hem Romanus 3 i ded. Nao hem i wantem maredem man we hem i laekem tumas, Michael 4, we bambae i kam Hedgavman. Ale, woman ya i singaotem bisop blong jos, Alexius, i kam long haos blong hem. Long ples ya, bisop ya i harem se Romanus i ded mo se hem i mas mekem mared blong Zoe wetem Michael. I no stret blong hem i maredem tufala, mo antap long samting ya jos i stap mekem lafet blong ‘Gud Fraede.’ Be taem woman lida ya i givim plante presen long Alexius, bisop ya i agri, mo i mekem samting we woman ya i askem long hem blong mekem.

Mekem Evri Samting We Hedgavman i Askem

Samtaem, long histri blong rul blong Byzantium, hedgavman i yusum raet blong hem olsem rula blong jusumaot hu bambae i bisop blong Constantinople. Long ol taem olsem, i no gat man we i save kam bisop no stap longtaem long wok blong bisop, sipos hedgavman i no jusumaot hem.

Hedgavman Andronicus 2 (1260-1332) i luk se hem i mas jenisim man we i tekem wok blong bisop naen taem. Plante taem, hem i mekem olsem from we hem i wantem putumap wan bisop we bambae i save agri long evri samting we hem i wantem. Buk ya The Byzantines, i bin tokbaot wan bisop we i promes long hedgavman “blong mekem eni samting we hedgavman i askem, nating sipos samting ya i agensem loa, mo i promes blong no mekem wan samting we i save mekem hedgavman i kros.” Tu taem hedgavman i traem fosem jos blong putumap wan prins blong famle blong king olsem bisop. Hedgavman Romanus 1 i putumap pikinini boe blong hem, Theophylact, we i gat 16 yia nomo, blong i kam bisop blong jos.

Sipos wan bisop i mekem hedgavman i kros, maet hedgavman ya i fosem hem blong i lego wok blong hem, no maet hem i talem long kaonsel blong jos blong oli tekemaot hem long wok ya. Buk ya Byzantium, i talem se: “Sloslou, ol hae man blong gavman wetem hedgavman blong Byzantium, oli gat bigfala paoa blong jusum ol bisop.”

Hedgavman i lidim kaonsel blong jos tu, mo bisop i stap long saed blong hem. Hedgavman ya i lidim ol storian we i gat raorao long hem, i talemaot samting we oli mas bilif long hem, mo i rao wetem ol bisop. Mo tu, hem i stap rao wetem olgeta we oli lego bilif blong jos, mo hedgavman ya nomo i holem las tok blong talem we man i ded long pos. Hedgavman i agri mo i putumap ol loa we kaonsel i folem. Olgeta we oli agensem hem, hem i talem se oli agensem gavman blong hem, be tu, hem i talem se oli enemi blong jos mo God. Wan bisop blong jos we i bin laef long ol yia faef handred, i talem se: “Jos i no mas mekem wan samting we i go agens long loa mo oda blong Hedgavman.” Ol bisop we oli wok wetem hedgavman oli ol man we oli agri long eni samting, i isi nomo blong tingting blong narafala i pulum olgeta mo oli save gud rod blong winim narafala. Oli folem eksampol blong bos blong olgeta, mo oli komplen nomo taem hem i komplen.

Eksampol, taem Bisop Ignatius (c. 799-878 K.T.) i no wantem givim komunion long Jif Minista Bardas, minista ya i faet bak. Bardas i talem se Ignatius i joen long wan plan blong agensem gavman. Ale, oli holem bisop ya mo oli sakemaot hem long kantri. Blong tekem ples blong hem, minista i mekem oli vot long Photius, wan man olbaot nomo. Long sikis dei nomo, man ya i kasem olgeta posisen blong jos we hem i nidim blong kam bisop. ?Photius i kasem ol mak long saed blong spirit blong i save mekem wok ya olsem bisop blong jos? Ol man oli tokbaot hem se hem i wan man we i “bitim mak long fasin blong wantem kasem hae nem, i praod bitim mak, mo i no gat narafala man we i gat gud save long saed blong politik olsem hem.”

Yusum Tijing Blong Jos Blong Mekem Politik

Plante taem ol raorao bitwin Otodoks Jos mo ol man we oli seraot long jos, i no kamaot from ol tijing, be from politik. Mo plante taem, hedgavman i joen long ol bisnes ya from we oli wari moa long politik i bitim we oli traem luk sipos i nidim blong stanemap wan niufala bilif. Blong talem stret, hedgavman i gat raet blong talemaot wanem tijing jos i mas folem mo blong fosem jos blong obei long oda blong hem.

Eksampol, Hedgavman Heraclius (575-641 K.T.) i traehad blong stretem wan rao we ol man oli mekem long saed blong Kraes. Hem i luk se rao ya i save mekem rul blong hem, we i stat finis blong lusum paoa, i lus olgeta. Blong stretem rao ya long fasin we tufala saed i glad, hem i stanemap wan niufala tijing we nem blong hem Monothelitism. * Blong mekem se ol man long ol provins blong hem long saot oli stap tru long hem, Heraclius i jusum wan niufala bisop blong Alexandria, nem blong hem Cyrus blong Phasis. Bisop ya i agri wetem tijing ya blong hedgavman. Hedgavman i putumap Cyrus i kam bisop, mo tu i putum hem blong i bos antap long ol rula we oli stap long Ijip. Cyrus i yusum strong fasin blong mekem we bighaf blong ol jos long Ijip oli akseptem hem.

Wan Frut We i Konkon

?Olsem wanem? ?Ol samting ya oli agri long toktok mo tingting we i stap long prea blong Jisas we i talem se ol man blong hem bambae oli “no man blong wol ya?”​—Jon 17:​14-16.

Ol lida we oli talem se oli Kristin long taem blong Byzantium mo afta long taem ya, oli kasem nogud frut from fasin blong olgeta blong joen long politik mo ol faet blong wol. ?Smol stadi ya long histri blong olgeta i tijim wanem long yu? ?Yu ting se God mo Jisas Kraes oli glad long ol lida ya blong Jos long Byzantium?​—Jemes 4:4.

Ol lida blong skul we oli stap laekem politik, oli no folem trufala Kristin tijing. Wan skul we i joen long politik i doti long ae blong God, mo hem i no laenap nating long trufala skul ya we Jisas i tijim se hem i klin mo i tabu. I gud yumi lanem wan lesen from histri mo gohed blong stap olsem we yumi “no man blong wol ya.”

[Ol Futnot]

^ K.T. i minim Kristin Taem.

^ Tijing blong Monothelitism i talem se nating se Jisas i God mo we long sem taem hem i wan man, be hem i gat wan tingting nomo.

[Bokis blong pija long pej 10]

‘OLSEM WAN GOD WE I STAP WOKBAOT OLBAOT LONG HEVEN’

Ol samting we oli hapen long taem blong Bisop Michael Cerularius (c. 1000-​1059) i soemaot klia olsem wanem ol lida blong jos oli joen bigwan long ol bisnes blong gavman mo oli gat fasin blong wantem kasem haenem. Afta we Cerularius i kasem mak ya blong kam bisop, hem i wantem kasem wan samting we i hae moa. Ol man oli tokbaot se hem i wan man we hem i tinghae long hem wan, hem i flas, mo fasin blong hem i strong tumas​—“hem i mekem flas olsem we hem i wan god we i stap wokbaot olbaot long heven.”

Cerularius i wantem tumas blong kasem wan hae posisen. Taswe, long 1054, hem i pusum ol man blong oli seraot long pop blong Rom, mo hem i fosem hedgavman blong i agri long fasin seraot ya. Cerularius i glad tumas from samting we hem i mekem, nao hem i mekem plan blong putumap Michael 6 blong i kam hedgavman mo i halpem hem blong i gat strong paoa. Be wan yia biaen, Cerularius i fosem hedgavman ya blong i lego jea blong hem mo i putumap Isaac Comnenus (c. 1005-​1061) i kam hedgavman.

Raorao we i stap bitwin bisop mo gavman i stap kam antap. Cerularius i sua se ol man oli sapotem hem, nao hem i tok strong mo i yusum raf fasin agensem gavman. Wan man blong raetem histri, we i laef long taem ya, i bin talem se: “Hem [Cerularius] i yusum ol rabis tok blong tokbaot en blong rul blong hedgavman ya i se, ‘Krangke man. Mi mi leftemap yu long wok ya, be bambae mi spolem yu.’ ” Be, Isaac Comnenus i mekem ol man oli holem hem, putum hem long kalabus, mo sanemaot hem i go long aelan blong Imbros.

Ol stori ya oli soemaot olsem wanem ol bisop blong Constantinople oli save mekem trabol mo olsem wanem oli save stanap strong agens long hedgavman. Plante taem hedgavman i mas stretem ol man ya we oli gat gudhan long saed blong politik, mo we oli naf blong agensem hedgavman mo ami.

[Map/Tok blong pija long pej 9]

(Lukluk niuspepa)

Bigwan blong Rul Blong Byzantium

Ravenna

Rome

MACEDONIA

Constantinople

Black Sea

Nicaea

Ephesus

Antioch

Jerusalem

Alexandria

Mediterranean Sea

[Credit Line]

Map: Mountain High Maps® Copyright © 1997 Digital Wisdom, Inc.

[Tok blong pija long pej 10, 11]

Comnenus

Romanus 3 (lefsaed)

Michael 4

Zoe

Romanus 1 (lefsaed)

[Credit Line]

Comnenus, Romanus III, and Michael IV: Courtesy Classical Numismatic Group, Inc.; Empress Zoe: Hagia Sophia; Romanus I: Photo courtesy Harlan J. Berk, Ltd.

[Tok blong pija long pej 12]

Heraclius mo boe blong hem Photius

[Credit Lines]

Heraclius and son: Photo courtesy Harlan J. Berk, Ltd.; all design elements, pages 8-​12: From the book L’Art Byzantin III Ravenne Et Pompose