Skip to content

Al lo konteni

Paran—elve Ou Zanfan Avek Lanmour

Paran—elve Ou Zanfan Avek Lanmour

Paran—elve Ou Zanfan Avek Lanmour

“Fer tou keksoz avek lanmour.”—1 KORENTYEN 16:14.

1. Ki santiman paran i annan ler zot ganny zanfan?

LAPLIPAR paran pou dakor ki nesans en zanfan i kapab enn parmi bann levennman pli zwaye dan lavi. En manman ki apel Aleah ti dir: “Ti vreman gou premye fwa mon ti get mon pti fiy. Mon ti panse i sa pli zoli pti baba ki mon’n deza vwar.” Menm si nesans en pti baba i en lokazyon zwaye, i kapab vin en sours lenkyetid pour bann paran. Msye Aleah ti dir: “Mon ti en pe trakase ki mon pa pou kapab byen prepar mon fiy pour li fer fas avek bann problenm lavi.” Bokou paran osi i annan sa menm konsern e zot konpran lenportans pour elve zot zanfan avek lanmour. Toudmenm, bann paran Kretyen ki anvi donn sa bon ledikasyon zot zanfan avek lanmour, i bezwen fer fas avek serten defi. Ki sa bann defi?

2. Ki defi bann paran i fer fas avek?

2 Nou’n ariv preski alafen bann dernyen zour. Parey Labib ti predir, nou viv dan en lemonn kot dimoun pa montre lanmour. Menm dan fanmir, dimoun i annan “leker dir,” zot “engra, [“san fidelite,” NW], . . . [“san kontrol,” NW], kriyel.” (2 Timote 3:1-5) Vi ki nou Kretyen, nou bezwen rankontre bann tel dimoun toulezour, sa bann move kalite ki zot annan i kapab annan en lefe lo lafason ki nou tret kanmarad dan nou fanmir. Deplis, bann paran i lalit avek zot prop move tandans, parey perdi kontrol lo zot lekor, dir bann keksoz ki zot regrete epi, e fer bann move desizyon dan serten domenn parler.—Romen 3:23; Zak 3:2, 8, 9.

3. Ki mannyer paran i kapab elve bann zanfan ki ere?

3 Malgre sa bann defi, paran i kapab elve bann zanfan ki ere e spirityelman for. Ki mannyer zot kapab arive fer li? Par swiv sa konsey: “Fer tou keksoz avek lanmour.” (1 Korentyen 16:14) Wi, lanmour i “soud tou keksoz parfetman ansanm.” (Kolosyen 3:14) Annou egzamin trwa laspe lanmour ki zapot Pol ti koz lo la dan son premye let pour bann Korentyen e diskite konman paran i kapab demontre sa kalite dan lafason ki zot elve zot zanfan.—1 Korentyen 13:4-8.

Paran i bezwen pasyan

4. Akoz paran i bezwen pasyan?

4 Pol ti ekrir: “Lanmour i pasyan.” (1 Korentyen 13:4) Sa mo Grek ki’n ganny tradwi “pasyan” pe refer avek pa pran lakoler vitman, e siport en sitiasyon difisil. Dan ki sirkonstans paran i bezwen pasyan? Laplipar paran pou kapab mazin plizyer sitiasyon. Annou egzamin detrwa rezon. Par egzanp, zanfan i kontan demann menm keksoz zanmen fini. Menm si son paran i dir non dan en fason ferm, sa zanfan i kapab kontinyen demann plizyer fwa ankor akoz i swete son paran pou sanz son pwennvi. Bann adolesan i kapab esey argimante tou lazournen pour ki zot ganny drwa fer en keksoz ki zot paran i vwar bet. (Proverb 22:15) E parey nou tou, zanfan i annan tandans pour refer menm fot.—Psonm 130:3.

5. Kwa ki kapab ed paran pour pasyan avek zot zanfan?

5 Kwa ki kapab ed bann paran pour pasyan avek zot zanfan? Lerwa Salomon ti ekrir: “En zonm ki annan bon zizman pou sirman apez son lakoler.” (Proverb 19:11) Paran i kapab pli byen konpran latitid zot zanfan ler zot esey rapel ki zot osi zot ‘ti koz konman en zanfan, zot ti mazin konman en zanfan, zot ti rezonn konman en zanfan.’ (1 Korentyen 13:11) Paran, eski ou ankor rapel ler ou ti fatig ou papa ouswa ou manman akoz ou ti oule fer en keksoz bet? Ler ou ti adolesan, eski ou ti santi parler ki ou paran pa ti konpran ou santiman oubyen ou problenm? Si i leka, ou kapab konpran akoz ou zanfan i konport li koumsa e akoz zanfan i toultan bezwen bann rapel ki ganny donnen avek pasyans. (Kolosyen 4:6) I bon pour mazinen osi ki Zeova ti demann bann Izraelit pour “fer antre” dan leker zot zanfan son lalwa. (Deterononm 6:6, 7) Sa mo Ebre ki’n ganny tradwi “fer antre” i vedir “repete,” “dir en keksoz plizyer fwa,” “montre lenportans.” Sa i montre ki petet paran pou bezwen repet plizyer fwa avan ki en zanfan i konmans met an pratik lalwa Bondye. Pareyman, i pou souvan neseser repete pour ansenny zot lezot leson dan lavi.

6. Akoz ler en paran i pasyan, sa pa vedir ki i soutir son zanfan?

6 Parkont, en paran ki pasyan pa soutir son zanfan. Parol Bondye i donn sa lavertisman: “En garson ki ganny lese san en kontrol pou fer son manman onte.” Alor pour sa pa arive, sa menm proverb i dir: “Baton ek reprimann, se sa ki donn lasazes.” (Proverb 29:15) Parler, zanfan i kapab dir ki paran napa drwa disiplin zot. Me en fanmir Kretyen pa ganny dirize konman en demokrasi, setadir se pa zanfan ki deside si paran i annan drwa pour enplimant bann lareg dan lakour. Okontrer, Zeova ki annan pli gran lotorite an sa ki konsern fanmir, i’n donn sa drwa paran pour ansenny e disiplin avek lanmour zot zanfan. (1 Korentyen 11:3; Efezyen 3:15; 6:1-4) An realite, disiplin i relye avek sa lot laspe lanmour ki Pol ti mansyonnen.

Ki mannyer pour disiplin zanfan avek lanmour

7. Akoz bann paran ki bon pou disiplin zot zanfan, e ki i enplike dan sa disiplin?

7 Pol ti ekri ki “lanmour i . . . bon.” (1 Korentyen 13:4) Bann paran ki vreman bon pou disiplin zot zanfan dan en fason ki konsistan. Dan sa fason, zot pe imit Zeova. Pol ti ekrir: “Senyer i koriz bann ki i kontan.” Silvouple, remarke ki disiplin dan Labib pa zis vedir pini en dimoun. I osi refer avek en formasyon ek ledikasyon. Ki bi en tel disiplin? Pol ti dir: “I prodwi fri lape ek lazistis pour tou bann ki’n ganny disiplinen par li.” (Ebre 12:6, 11) Ler paran i elve zot zanfan avek labonte dapre lavolonte Bondye, zot donn loportinite zot zanfan pour vin bann adilt ki kontan lape ek ladrwatir. Si zanfan i aksepte “disiplin Zeova,” zot pou devlop lasazes, konnesans ek disernman, bann kalite ki annan plis valer ki lor ouswa larzan.—Proverb 3:11-18.

8. Souvandfwa, ki i arive ler paran pa disiplin zot zanfan?

8 De lot kote, paran pa montre ki zot bon si zot pa disiplin zot zanfan. Salomon ti ganny enspire par Zeova pour ekrir: “Sa enn ki pa oule servi son baton i ay son garson, me sa enn ki kontan li i vreman rod li avek disiplin.” (Proverb 13:24) Zanfan ki’n ganny elve san en disiplin konsistan pou probableman vin egois e pa ere. Parkont, zanfan ki annan paran ki konpran zot, me ki met bann limit dan en fason ferm, pou pli byen reisi lekol, annan bann bon relasyon avek lezot e an zeneral zot pou pli ere. Sirman, paran ki disiplin zot zanfan i montre ki zot kontan zot zanfan.

9. Ki bann paran i bezwen ansenny zot zanfan, e ki mannyer zanfan i devret vwar sa bann lareg?

9 Disiplin zanfan avek lanmour ek labonte, ki sa i enplike? Paran i bezwen fer kler avek zot zanfan sa ki zot ekspekte avek zot. Par egzanp, bann zanfan ki zot paran i Kretyen i ganny ansennyen depi ptipti bann prensip debaz sorti dan Labib e osi lenportans pour partisip dan bann diferan laspe vre ladorasyon. (Egzod 20:12-17; Matye 22:37-40; 28:19; Ebre 10:24, 25) Bann zanfan i bezwen konpran ki sa bann laspe i obligatwar.

10, 11. Akoz bann paran i kapab pran an konsiderasyon santiman zot zanfan ler zot pe fer bann lareg dan lakour?

10 Parkont, parler paran i kapab demann pwennvi bann zanfan avan ki zot enplimant serten lareg dan lakour. Si zanfan in kapab donn zot pwennvi, zot kapab pli pare pour aksepte volonterman sa bann lareg. Par egzanp, paran i kapab desid en serten ler ki zanfan i bezwen retourn dan lakour. Oubyen zot kapab osi konn pwennvi zot zanfan par les zot sizer en ler e eksplike akoz zot krwar i pli byen. Apre sa, paran i kapab eksplike ki ler zot vwar apropriye e akoz? Me si zot pa tonm dakor, ki i tre probab, ki paran i devret fer? Dan serten ka, paran i kapab fer en pti azisteman pour satisfer zot zanfan si sa pa al kont bann prensip Kretyen. Eski sa i vedir ki paran pe les zot zanfan fer sa ki zot oule?

11 Pour reponn sa kestyon, annou vwar lafason ki Zeova ti egzers son lotorite avek lanmour dan ka Lot ek son fanmir. Apre ki bann lanz ti’n sorti Sodonm avek Lot, son madanm ek son de fiy, zot ti dir: “Sov dan sa bann montanny pangar zot ganny detrir!” Me Lot ti reponn: “Silvouple, Zeova, pa sa!” E i ti sizere: “Silvouple alor, sa lavil ki la pa lwen pour nou sove, pa sa i en pti keksoz. Silvouple, les mwan sov laba!” Ki Zeova ti dir? La son larepons: “La mon osi pran konsiderasyon pour ou ziska sa degre.” (Zenez 19:17-22) Eski Zeova ti perdi son lotorite? Pa ditou! Me selman, i ti pran an konsiderasyon demann Lot e i ti dakor pour demontre ankor plis labonte dan sa sitiasyon. Paran, eski parler ou kapab pran an konsiderasyon santiman ou zanfan ler ou pe fer bann lareg dan lakour?

12. Kwa ki kapab ed en zanfan santi li an sekirite?

12 Byensir, zanfan i bezwen konn lareg e osi pinisyon si zot kas sa lareg. Apre ki paran in eksplik konsekans si zanfan i kas lareg lakour e ki zanfan in konpran, paran i devret fer sa ki zot in dir. Paran pa pe demontre labonte si zot toultan dir ki zot pou pini zot zanfan ler zot merite me ki finalman zot pa zanmen fer li. Labib i dir: “Akoz santans kont en move aksyon pa’n ganny egzekite vitman, la rezon akoz bann garson zonm in vreman determinen pour fer sa ki mal.” (Eklezyast 8:11) I vre en paran i kapab pa disiplin son zanfan an piblik oubyen devan son bann dalon pour pa fer li anbarase devan tou dimoun. Me en zanfan pou santi li pli an sekirite e pou devlop plis respe ek lanmour pour son paran si i konnen ki avek son paran “wi” i vedir wi e “non,” non, menm si sa enplik pinisyon.—Matye 5:37.

13, 14. Ki mannyer paran i kapab imit Zeova an sa ki konsern disiplin zanfan?

13 Pour ki en pinisyon i reflekte labonte, sa pinisyon li menm e lafason ki i ganny donnen i devret adapte avek sa zanfan. Pam i dir: “Nou de zanfan pa ti bezwen menm disiplin. Sa ki ti marse pour enn pa ti marse pour lot.” Larry son msye i eksplike: “Nou pli gran fiy ti en pe dominer e pour li konpran, i ti bezwen en disiplin sever. Parkont, nou dernyen fiy ti aksepte deswit disiplin an parol oubyen menm zis get li gro lizye.” Vreman, paran ki bon i fer zefor pour konpran ki disiplin ki pou pli byen marse dapre bezwen sak zanfan.

14 Zeova i montre legzanp paran akoz i konn pwen for ek pwen feb sakenn son serviter. (Ebre 4:13) Deplis, ler Zeova i donn pinisyon, i pa ni tro sever ni tro soutir sa enn konsernen. Okontrer, i toultan disiplin son pep lo “en degre apropriye.” (Zeremi 30:11) Paran, eski ou konn pwen for ek pwen feb ou zanfan? Eski ou kapab servi sa ki ou konnen lo ou zanfan pour reisi elve zot dan en bon fason? Si i leka, ou pe demontre ki ou kontan ou zanfan.

Ankouraz en kominikasyon fran

15, 16. Ki mannyer paran i kapab ed zot zanfan pour koz dan en fason fran e senser, e ki bon lapros serten paran in servi?

15 En lot laspe lanmour, se ki “lanmour pa montre kontantman dan lenzistis, me i rezoui dan laverite.” (1 Korentyen 13:6) Ki mannyer paran i kapab montre zot zanfan konman pour kontan sa ki byen e vre? En keksoz fondamantal, se pour ankouraz zot eksprim zot santiman senserman, menm si sa ki zot annan pour dir i difisil pour paran aksepte. I normal ki paran i kontan ler zot zanfan i eksprim zot lekor dan en fason ki an armoni avek bann prensip drwat Labib. Selman, ou kapab vwar si ou zanfan i ganny atire par lemal ler i dir sa ki i vreman santi. (Zenez 8:21) Ki mannyer paran i devret reazir? Premye kou, zot kapab anvi koriz zot zanfan deswit akoz sa ki’n dir. Si paran i fer sa, zanfan i kapab konmans zis dir sa ki son paran i anvi tande. Byensir, bann parol san respe i devret toudswit ganny korize, me i annan en diferans ant montre en zanfan konman pour kominike dan en fason respektab e fors li pour dir sa ki nou anvi tande.

16 Konman paran i kapab ankouraz zot zanfan pour kominik dan en fason fran e senser? Aleah ki nou ti mansyonnen taler ti dir: “Nou ti kree en latmosfer kot nou ti kapab koze libreman, par pa reazir an gran ler nou zanfan ti dir nou en keksoz ki ti dezapwent nou.” En papa ki apel Tom i dir: “Nou ti ankouraz nou fiy pour eksprim son lekor, menm si i pa ti dakor avek nou fason panse. Nou ti santi ki si nou toultan enteronp li oubyen enpoz nou pwennvi, i ti pou santi li fristre e finalman i ti pou aret dir nou son santiman. Parkont vi ki nou ti ekout li, alor i ti pli fasil pour li ekout nou.” Byensir, bann zanfan i devret obei zot paran. (Proverb 6:20) Me en kominikasyon fran pou fer li posib pour paran devlop abilite zot zanfan pour rezonnen. Vincent ki annan kat zanfan i dir: “Souvandfwa nou ti diskit bann lavantaz ek dezavantaz en serten sitiasyon pour ki nou zanfan i kapab vwar par zot menm meyer swa pour zot. Sa in ed zot devlop en abilite pour byen reflesir.”—Proverb 1:1-4.

17. Ki lasirans paran i kapab annan?

17 Nou realize ki napa paran ki pou kapab aplik parfetman tou bann konsey ki Labib i donnen konsernan elve zanfan. Menm si sa i leka, ou kapab asire ki ou zanfan pou vreman apresye tou bann zefor ki ou fer pour elve zot avek pasyans, labonte ek lanmour. Zeova osi pou beni ou zefor. (Proverb 3:33) An plis ki sa, tou paran Kretyen i anvi zot zanfan i aprann kontan Zeova parey zot menm zot kontan li. Ki mannyer paran i kapab arive fer sa? Lot lartik pou diskit enn de metod spesifik.

Eski ou rapel?

• Ki mannyer bon zizman i kapab ed en paran pour pasyan avek son zanfan?

• Ki mannyer labonte ek disiplin i relye avek kanmarad?

• Akoz en kominikasyon fran ant paran ek zanfan i sitan enportan?

[Kestyon]

[Portre lo paz 25]

Paran, eski ou rapel ki mannyer ou ti ete ler ou ti en zanfan?

[Portre lo paz 26]

Eski ou ankouraz en kominikasyon senser e fran avek ou zanfan?