Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

 FRÅGA 2

Finns det egentligen några enkla livsformer?

Finns det egentligen några enkla livsformer?

Kan de mer än 200 olika celltyperna i människokroppen verkligen uppstå spontant?

Människokroppen är en av de mest komplexa konstruktionerna i universum. Den består av ungefär 100 000 miljarder små celler – benceller, blodceller och hjärnceller, för att bara nämna några få.7 Det finns faktiskt fler än 200 olika celltyper i kroppen.8

Trots att cellerna skiljer sig mycket åt i form och funktion ingår de alla i ett invecklat, enhetligt nätverk. Internet, med sina miljontals datorer och höghastighetskablar, är klumpigt i jämförelse. Ingen mänsklig uppfinning kan komma i närheten av den tekniska briljans som man kan se till och med hos de mest grundläggande cellerna. Hur uppstod då de celler som kroppen består av?

Vad säger många forskare? Alla celler kan delas upp i två huvudgrupper – de med kärna och de utan. Människor, djur och växter har celler med kärna. De cellerna kallas eukaryoter. Bakterieceller saknar kärna och kallas prokaryoter. Eftersom prokaryota celler inte är lika komplexa som de eukaryota menar många att djur- och växtceller måste ha utvecklats från bakterieceller.

Många lär faktiskt ut att några ”enkla” prokaryota celler under flera miljoner år  slukade andra celler, men utan att smälta dem. Enligt den här teorin uppfann den icke-intelligenta ”naturen” ett sätt att drastiskt förändra funktionen hos de slukade cellerna. Dessutom kom den på en metod för att behålla de anpassade cellerna inuti värdcellen när den reproducerade sig.9 *

Vad säger Bibeln? Bibeln konstaterar att livet på jorden är ett resultat av ett intellekt. Den använder en slående logik: ”Varje hus byggs ju av någon, men den som har byggt allt är Gud.” (Hebréerna 3:4) På ett annat ställe står det om Gud: ”Många är dina verk, Jehova! Med vishet har du gjort dem alla. Jorden är full av det du har skapat. Där är ... ett oräkneligt myller av djur, både stora och små.” (Psalm 104:24, 25)

Kan ens en ”enkel” cell uppstå ur icke-levande kemiska ämnen?

Vad säger fakta? Tack vare framsteg inom mikrobiologin är det nu möjligt att se den fascinerande insidan hos de enklaste prokaryota cellerna man känner till. Evolutionsforskare tror att det måste varit ungefär så de första cellerna såg ut.10

Om evolutionsteorin stämmer borde den kunna ge en rimlig förklaring till hur den första ”enkla” cellen kom till av sig själv. Men om det finns en Skapare borde det finnas tecken på genomtänkt formgivning även i den allra minsta livsformen. Vill du följa med på en rundvandring i en prokaryot cell? Under tiden kan du fundera på om en sådan cell verkligen skulle kunna uppstå spontant.

CELLENS SKYDDANDE MUR

För att kunna följa med på den här turen skulle du behöva bli hundratals gånger mindre än punkten i slutet av den här meningen. Först måste du ta dig igenom ett starkt, elastiskt membran som kan liknas vid en tegelmur runt en fabrik. Det krävs ungefär 10 000 membranlager för att motsvara ett pappersarks tjocklek. Men ett cellmembran är mycket mer avancerat än en tegelmur. På vilka sätt?

Membranet skyddar cellen från en omgivning som kan vara farlig, men det är inte helt tätt. Det tillåter mindre molekyler, till exempel syremolekyler, att passera in och ut så att cellen kan ”andas”. Däremot stoppar membranet mer komplexa och potentiellt skadliga molekyler från att ta sig in utan cellens godkännande. Membranet hindrar också användbara molekyler från att lämna cellen. Hur kan det lyckas med en sådan bedrift?

Tänk på en fabrik igen. Ibland kan det behövas vakter vid grindarna som kontrollerar inkommande och utgående varor. På samma sätt finns det särskilda proteiner i cellmembranet som fungerar som grindar och vakter.

Cellmembranets ”säkerhetsvakter” tillåter bara vissa ämnen att passera.

 Genom en del av dessa proteiner (1) går en kanal som bara tillåter vissa sorters molekyler att passera in i och ut ur cellen. Andra proteiner är öppna på ena sidan av cellmembranet men slutna på den andra (2, 3). De har en ”lastbrygga” med en form som bara passar ett visst ämne. När det ämnet anländer öppnar proteinet den andra änden och levererar lasten genom membranet (4). Allt det här sker vid ytan av de allra enklaste cellerna.

INNE I FABRIKEN

Tänk dig att ”vakterna” har låtit dig passera och att du nu kommit in i cellen. Den är fylld av en vätska som består av vatten, näringsämnen, salter och andra ämnen. Cellen använder de här ingredienserna för att framställa de produkter den behöver. Men den här processen sker inte hur som helst. Precis som en väl fungerande fabrik samordnar cellen tusentals kemiska reaktioner så att de sker i en speciell ordning och enligt ett exakt tidsschema.

Cellen lägger ner mycket tid på att tillverka proteiner. Hur går det till? Först ser du hur den börjar med att tillverka 20 olika grundläggande byggstenar, som kallas aminosyror. De här delarna skickas vidare till ribosomerna (5), som kan liknas vid automatiska maskiner som sammanlänkar aminosyrorna i exakt rätt ordning för att bilda ett visst protein. Många fabriker har ett centralt dataprogram som styr alla procedurer, och på samma sätt styrs många av funktionerna i cellen av ett ”dataprogram”, eller en kod, som kallas DNA (6). Från DNA får de enskilda ribosomerna en uppsättning detaljerade instruktioner (7) som beskriver vilket protein de ska bygga och hur de ska göra det.

Det som händer när ett protein tillverkas är mer eller mindre ett mirakel! Varje protein veckar sig till en unik tredimensionell struktur (8). Det är den här strukturen som avgör vilken speciell uppgift proteinet kommer att ha. * Föreställ dig motordelar som monteras på ett löpande  band. Varje del måste vara konstruerad på exakt rätt sätt för att motorn ska fungera. Ett protein kan inte heller fungera på ett bra sätt om det inte är rätt konstruerat och har exakt rätt struktur. Det skulle till och med kunna skada cellen.

”Cellfabriken” – Hur proteiner tillverkas: Precis som en fabrik är cellen full av maskiner som monterar och levererar invecklade produkter.

Men hur hamnar proteinet på rätt plats efter tillverkningen? Varje protein har en inbyggd ”adresslapp” som garanterar att det levereras till den plats där det behövs. Trots att tusentals proteiner byggs och skickas vidare varje minut kommer alla till sin rätta destination.

Vilken betydelse har dessa fakta? De komplexa molekylerna i de enklaste livsformerna kan inte reproducera sig på egen hand. Plockas de ut ur cellen bryts de ner. Och även inne i cellen behöver de hjälp av andra komplexa molekyler för att kunna reproducera sig. Det behövs till exempel enzymer för att det ska kunna produceras en särskild energimolekyl som kallas ATP (adenosintrifosfat), men energin från ATP behövs för att enzymer ska kunna produceras. På samma sätt krävs DNA för att få fram enzymer, men det krävs enzymer för att få fram DNA.  (DNA kommer att behandlas mer utförligt i avsnitt 3.) Dessutom finns det andra proteiner som måste tillverkas av celler, men en cell kan inte komma till utan proteiner. *

Mikrobiologen Radu Popa tror inte på Bibelns skapelseberättelse. Men år 2004 ställde han ändå frågan: ”Hur kan naturen skapa liv när vi misslyckas trots att experimenten sker under kontrollerade förhållanden?”13 Han konstaterade också: ”Mekanismerna som krävs för att få en cells alla delar att fungera är så invecklade att ett samtidigt, slumpmässigt framträdande verkar vara omöjligt.”14

Om en byggnad har en bräcklig grund kommer den att kollapsa. Borde inte samma sak hända med evolutionsteorin, som inte kan förklara livets uppkomst?

Vad tror du? Evolutionsteorin försöker förklara hur livet uppkom på jorden utan någon gudomlig inblandning. Men ju mer forskare upptäcker om livet, desto mer osannolik ter sig tanken att allt kommit till av sig självt. För att komma förbi detta dilemma vill en del evolutionister skilja på evolutionsteorin och frågan om livets uppkomst. Men tycker du att ett sådant resonemang håller?

Evolutionsteorin bygger på uppfattningen att en lång rad tursamma sammanträffanden ledde till att liv uppstod. Sedan antar man att ytterligare en kedja av planlösa händelser framkallade den fantastiska mångfald av komplexa livsformer vi ser i dag. Men om en teori saknar grund, hur är det då med de andra teorierna som bygger på den? Precis som en byggnad utan grund kollapsar, faller en utvecklingsteori som inte kan förklara livets uppkomst.

Vad har du kommit fram till nu när vi kortfattat betraktat en ”enkel” cell? Har du sett bevis för en serie tillfälligheter eller bevis för genomtänkt ingenjörskonst? Om du fortfarande känner dig osäker kan du se närmare på det ”dataprogram” som styr alla funktionerna i en cell.

^ § 6 Inga experiment har bevisat att något sådant kan hända.

^ § 18 Enzymer är ett exempel på proteiner som tillverkas i celler. Varje enzym är veckat på ett särskilt sätt för att påskynda en viss kemisk reaktion. Hundratals enzymer samarbetar för att reglera cellens aktiviteter.

^ § 20 En del av kroppens celler består av omkring 10 miljarder proteinmolekyler11 av flera hundra tusen olika slag.12