Finns det en gömd kod i Bibeln?

DEN israeliske premiärministern Yitzhak Rabin mördades 1995. Omkring två år därefter påstod en journalist att han med hjälp av datorteknik hade funnit en förutsägelse om detta mord i den ursprungliga hebreiska bibeltexten. Journalisten, Michael Drosnin, skrev att han hade försökt varna premiärministern över ett år innan mordet begicks, men förgäves.

Andra böcker och artiklar hävdar att denna gömda kod ger absoluta bevis för att Gud inspirerade Bibeln. Finns det en sådan kod? Bör en gömd kod vara grunden för att tro att Bibeln är inspirerad av Gud?

En ny tanke?

Tanken att det finns en gömd kod i bibeltexten är inte ny. Den är ett centralt begrepp i kabbalan, dvs. den traditionella judiska mysticismen. Enligt kabbalistiska lärare är den enkla, grundläggande innebörden i bibeltexten inte dess verkliga innebörd. De tror att de enskilda bokstäver som Gud använde i den hebreiska bibeltexten är symboliska och avslöjar en större sanning när man förstår dem på rätt sätt. Enligt deras uppfattning hade Gud ett bestämt syfte med varje hebreisk bokstav och dess plats i bibeltexten.

Jeffrey Satinover forskar i bibelkoden, och enligt honom tror dessa judiska mystiker att de hebreiska bokstäver som används till att skildra skapelseberättelsen i Första Moseboken har ofattbar mystisk kraft. Han skriver: ”Kort sagt är Första Moseboken inte bara en beskrivning; den är skapelseaktens själva verktyg, en ritning i Guds sinne som har förverkligats i fysisk form.”

En kabbalistisk rabbin som levde på 1200-talet, Bachya ben Asher från Zaragoza i Spanien, skrev om dold information som uppenbarades för honom genom att han läste var 42:a bokstav i en del av Första Moseboken. Den nutida föreställningen om bibelkoden utgår från denna metod — att hoppa över bokstäver enligt en särskild ordningsföljd i ett försök att hitta dolda budskap.

Datorer ”uppenbarar” koden

Före dataåldern hade människan begränsade möjligheter att undersöka bibeltexten på detta  sätt. Men i augusti 1994 publicerade tidskriften Statistical Science en artikel där Eliyahu Rips från Jerusalems hebreiska universitet och hans medarbetare gjorde några häpnadsväckande påståenden. De förklarade att de genom att ta bort alla mellanrum mellan bokstäverna och göra en serie hopp med samma avstånd mellan bokstäverna i den hebreiska texten i Första Moseboken hade upptäckt namnen på 34 kända rabbiner dolda i texten tillsammans med annan information, till exempel rabbinernas födelse- eller dödsdatum, i närheten av deras namn. * När dessa forskare hade provat detta upprepade gånger, offentliggjorde de sin slutsats att den information som var dold i Första Moseboken statistiskt sett inte kunde vara en tillfällighet, utan var bevis för att inspirerad information avsiktligt hade gömts i kodform i Första Moseboken för tusentals år sedan.

Journalisten Drosnin genomförde egna prov som byggde på denna metod och sökte efter dold information i de fem första böckerna i den hebreiska bibeln. Han sade att han fann namnet Yitzhak Rabin inbäddat i bibeltexten om han läste var 4.772:a bokstav. När bibeltexten ordnades i rader om 4.772 bokstäver i varje rad, såg han att Rabins namn (som löper lodrätt) korsade en rad (5 Moseboken 4:42, som löper vågrätt) som Drosnin översatte med ”dråpare som ska döda”.

Femte Moseboken 4:42 handlar egentligen om en mandråpare som har dödat någon ouppsåtligt. Många har därför kritiserat Drosnins egenmäktiga tillvägagångssätt och menat att man kan använda hans ovetenskapliga metoder för att hitta liknande budskap i vilken text som helst. Men Drosnin stod på sig och kom med följande utmaning: ”När de som kritiserar mig finner ett meddelande om mordet på en premiärminister krypterat i [romanen] Moby Dick, kommer jag att tro dem.”

Bevis för inspiration?

Professor Brendan McKay, som arbetar vid avdelningen för datorteknik vid Australian National University, antog Drosnins utmaning och sökte noggrant igenom den engelska texten till Moby Dick med hjälp av datorer. * McKay använde samma tillvägagångssätt som Drosnin beskrev och menar sig ha funnit ”förutsägelser” om morden på Indira Gandhi, Martin Luther King, John F. Kennedy, Abraham Lincoln och andra. McKay hävdar att han upptäckte att Moby Dick också ”profeterade” om mordet på Yitzhak Rabin.

För att återgå till den hebreiska texten i Första Moseboken har professor McKay och hans medarbetare också ifrågasatt de experimentella resultat som Rips och hans medarbetare har lagt fram. Man menade att de resultat som lagts fram inte har så mycket att göra med ett inspirerat gömt budskap som med forskarnas sätt och metoder att få fram dessa resultat — genom att till stor del själva avgöra vilken information som skulle pusslas ihop. Forskarnas debatt kring detta fortsätter.

En annan fråga uppstår när det hävdas att sådana kodade meddelanden avsiktligt doldes i den hebreiska ”standardtexten” eller ”originaltexten”. Rips och hans medarbetare säger att de sökte i ”den allmänt accepterade standardtexten av Första Mosebok”. Drosnin skriver: ”Alla hebreiska biblar som finns i dag är identiska, bokstav för bokstav.” Men förhåller det sig så? Snarare än en ”standardtext” används i dag olika utgåvor av den hebreiska bibeln, grundade på olika forntida handskrifter. Bibelns budskap har inte förändrats, men enskilda handskrifter är inte identiska, bokstav för bokstav.

Många nutida översättningar bygger på Leningradkodexen — den äldsta fullständiga hebreiska masoretiska handskriften — som skrevs av omkring år 1000 v.t. Men Rips och Drosnin använde en annan text, nämligen Koren. Shlomo Sternberg, en ortodox rabbin och matematiker vid Harvarduniversitetet, förklarar att Leningradkodexen  ”skiljer sig från Koren-texten, som Drosnin använde, i fråga om 41 bokstäver enbart i Femte Moseboken”. Dödahavsrullarna innehåller delar av Bibelns text som skrevs av för över 2.000 år sedan. Stavningen i dessa skriftrullar skiljer sig ofta avsevärt från senare masoretiska texter. I en del skriftrullar satte man in rikligt med bokstäver för att ange vokalljud, eftersom man ännu inte hade uppfunnit vokalpunkter, medan man i andra skriftrullar använde färre bokstäver. En jämförelse mellan alla bevarade bibelhandskrifter visar att bibeltextens innebörd fortfarande är densamma. Men den visar också klart och tydligt att stavningen och antalet bokstäver varierar från handskrift till handskrift.

Försöken att finna ett ”dolt budskap” bygger på att en text är helt oförändrad. Om en enda bokstav har ändrats, skulle ordningsföljden och meddelandet — om det fanns något — bli fullständigt förvrängt. Gud har bevarat sitt budskap genom Bibeln. Men han har inte gjort så att varje bokstav har bevarats intakt, som om han var besatt av sådana småsaker som förändringar i stavningen under århundradenas lopp. Visar inte detta att han inte har lagt in ett dolt budskap i Bibeln? — Jesaja 40:8; 1 Petrus 1:24, 25.

Behöver vi en gömd bibelkod?

Aposteln Paulus framhöll klart och tydligt att ”hela Skriften är inspirerad av Gud och nyttig till undervisning, till tillrättavisning, till korrigering, till tuktan i rättfärdighet, så att gudsmänniskan kan vara fullt duglig, fullständigt rustad för allt gott verk”. (2 Timoteus 3:16, 17) Det tydliga och uppriktiga budskapet i Bibeln är inte svårt att förstå eller tillämpa, men många väljer att nonchalera det. (5 Moseboken 30:11–14) De profetior som öppet framställs i Bibeln ger oss en fast grund att tro att den är inspirerad av Gud. * Till skillnad från en gömd kod är Bibelns profetior inte påverkbara, och de har inte blivit till ”av någon privat utläggning”. — 2 Petrus 1:19–21.

Aposteln Petrus skrev: ”Det var ... inte slugt uttänkta osanna historier vi gick efter då vi gjorde er bekanta med vår Herre Jesu Kristi kraft och närvaro.” (2 Petrus 1:16) Bibelkoden har sina rötter i judisk mysticism och använder ”slugt uttänkta” metoder som fördunklar och förvränger den lättfattliga innebörden i Bibelns inspirerade text. De hebreiska skrifterna fördömde otvetydigt sådana mystiska metoder. — 5 Moseboken 13:1–5; 18:9–13.

Vi är verkligen glada över att vi har Bibelns tydliga budskap och undervisning som hjälper oss att lära känna Gud! Detta är mycket bättre än att försöka lära känna vår Skapare genom att söka efter dolda meddelanden som är frukten av privata utläggningar och datorstödd fantasi. — Matteus 7:24, 25.

[Fotnoter]