Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Nya världens översättning av Bibeln (Studiebibeln)

C3

Verser där namnet Jehova inte förekommer i direkta eller indirekta citat i Romarna

ROMARNA 10:16 ”Jehova, vem har trott på det som de har hört av oss?”

SKÄL: Paulus citerar här den första delen av Jesaja 53:1. I den hebreiska grundtexten förekommer Guds namn i den andra delen av versen, i uttrycket ”Jehovas kraft”. I Johannes 12:38 citerar Johannes hela Jesaja 53:1. Både Johannes och Paulus citerar tydligtvis från Septuaginta-översättningen av Jesaja, där den grekiska texten börjar med den form av ordet Kỵrios (Herre) som används vid direkt tilltal. Översättarna som utarbetade Septuaginta kan ha satt in Guds namn i första delen av versen för att göra det tydligt för läsaren att profeten riktar sina frågor till Gud. I nyare avskrifter av Septuaginta står Kỵrios ofta där tetragrammet förekommer i den hebreiska grundtexten (som fallet är med uttrycket ”Jehovas kraft” i Jesaja 53:1), och därför används Guds namn i huvudtexten här.

STÖD:

  • I The Bible Commentary, utgiven av F.C. Cook, 1981 års tryckning, kommenteras den första förekomsten av ”Herren” i citatet: ”Ordet ’Herre’, som är tillagt här och i de grekiska översättningarna av Jes. liii. I [Jesaja 53:1], visar att profeten riktar sig till Jehova som källan till budskapet ... Tillägget stämmer med den ursprungliga betydelsen i avsnittet och med S:t Paulus kommentar till det i v. 17.”

  • I The Interpretation of St. Paul’s Epistle to the Romans av R.C.H. Lenski står det om den här versen: ”Paulus lägger till ’Herre’ till citatet eftersom profetens fråga var riktad till Jahve.”

  • I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Romarna 10:16 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

  • I The Anchor Yale Bible av Joseph A. Fitzmyer, 1993, (bd 33) står det om Romarna 10:16: ”Paulus visar att ett budskap från Gud inte alltid tas emot med tro, inte ens budskapet om Jahves lidande tjänare.”

  • I NLT Study Bible, andra upplagan, 2008, står ”HERREN” skrivet med en versal och resten kapitäler i den här versen. Översättningskommittén bakom den bibeln ger följande kommentar i förordet: ”Vi har generellt sett återgett tetragrammet (JHWH) konsekvent med ’HERREN’ och använder en form ... som är vanlig i engelska översättningar.” Om Nya testamentet säger kommittén: ”Det grekiska ordet kurios översätts genomgående med ’Herren’, bortsett från att det översätts med ’HERREN’ där det i Nya testamentet tydligt citeras från Gamla testamentet och det i texten där står med kapitäler.” (Kursiverat av oss.)

REFERENSER: J7, 8, 10, 14–18, 23, 30–32, 34, 35, 41, 42, 46, 52, 59, 60, 65, 66, 88, 93, 100–102, 105, 106, 114, 115, 117, 118, 122, 130, 133, 136, 144–147, 149, 154, 164–166, 174, 178, 212, 213, 237–239, 244, 250, 265, 273, 275, 283, 296, 310, 323, 324

ROMARNA 12:11 ”Tjäna som slavar åt Jehova”

SKÄL: Tillgängliga grekiska handskrifter lyder ”åt Herren” (tōi Kyrịōi) här, men det finns goda skäl till att använda Guds namn i huvudtexten. I de kristna grekiska skrifterna kan Kỵrios syfta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. I Romarna 12:1, 2 uppmanar Paulus sina läsare att frambära sina kroppar till ”Gud” och att avgöra vad som är ”Guds vilja”. Och i vers 3 nämns ”den tro som Gud har tilldelat var och en”. Den närmaste förekomsten av Kỵrios i det här sammanhanget är i Romarna 12:19. I den versen finns ett citat från 5 Moseboken 32:35, där sammanhanget visar att det är Jehova som talar. (Se kommentar till Romarna 12:19.) Forskare har också påpekat att det grekiska verbet douleuō, ”slava för”, ”tjäna”, används i Septuaginta för att återge hebreiska uttryck där tetragrammet ingår i den hebreiska texten. (Domarboken 2:7; 1 Samuelsboken 7:4; 12:20; 2 Krönikeboken 30:8; Psalm 2:11; 100:2 [99:2, LXX]; 102:22 [101:22, LXX]) Både sammanhanget och kopplingen som detta uttryck har till de hebreiska skrifterna visar att ”Herren” i Romarna 12:11 syftar på Jehova Gud, inte Jesus. (Se Tillägg C1.)

STÖD:

  • I Believer’s Bible Commentary av William MacDonald kommenteras den koppling som grundtanken i Romarna 12:11 har till de hebreiska skrifterna: ”Här påminns vi om orden i Jeremia 48:10.” Den versen lyder: ”Förbannelse över den som utför Jehovas uppdrag halvhjärtat!” Där återfinns namnet Jehova i den hebreiska texten.

REFERENSER: J7, 8, 10, 16, 18, 32, 44, 65, 94, 95, 100–102, 106, 115, 125, 139, 145–147, 167, 201, 310, 323, 324

ROMARNA 12:19 ”säger Jehova”

SKÄL: Tillgängliga grekiska handskrifter lyder här ”säger Herre” (lẹgei Kỵrios), men Guds namn används i huvudtexten av följande skäl: Paulus citerar från 5 Moseboken 32:35. I den versen förekommer inte frasen ”säger Jehova” i den hebreiska grundtexten, men av sammanhanget framgår det tydligt att de ord som Paulus citerar uttalades av Jehova. (5 Moseboken 32:19–34; jämför studienot till Matteus 1:22.) Paulus lägger uppenbarligen till den här frasen för att identifiera talaren. I nyare avskrifter av Septuaginta står Kỵrios (Herre) ofta på de ställen där tetragrammet förekommer i den hebreiska grundtexten, som fallet är i de många avsnitt som är citat från de hebreiska skrifterna. Det är också värt att lägga märke till att det inte finns någon bestämd artikel framför Kỵrios i den här versen, trots att den förväntas grammatiskt sett, och därigenom får Kỵrios samma funktion som ett egennamn. I Hebréerna 10:30 använder Paulus samma citat från 5 Moseboken 32:35 och citerar sedan orden i vers 36 (”Jehova ska döma sitt folk”), där Guds namn används. (Se Tillägg C1.)

STÖD:

  • I The Interpretation of St. Paul’s Epistle to the Romans av R.C.H. Lenski står det om den här versen: ”Paulus lägger till ’säger Herren’ för att visa vem det är som talar. Gud har för länge sedan avgjort frågan om utkrävandet av rättvisa från syndarna.”

  • I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Romarna 12:19 som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

  • I The New Interpreter’s Bible Commentary, 2015, (bd 9) kommenterar N.T. Wright Romarna 12:19, 20 så här: ”Om ni handlar så här kommer ni att hopa glödande kol på fiendens huvud (’och JHWH kommer att belöna dig’, tillägger Ordspråksboken).”

  • I NLT Study Bible, andra upplagan, 2008, står ”HERREN” med en versal och resten kapitäler i den här versen. Översättningskommittén bakom den bibeln ger följande kommentar i förordet: ”Vi har generellt sett återgett tetragrammet (JHWH) konsekvent med ’HERREN’ och använder en form ... som är vanlig i engelska översättningar.” Om Nya testamentet säger kommittén: ”Det grekiska ordet kurios översätts genomgående med ’Herren’, bortsett från att det översätts med ’HERREN’ där det i Nya testamentet tydligt citeras från Gamla testamentet och det i texten där står med kapitäler.” (Kursiverat av oss.)

REFERENSER: J7, 8, 10–12, 14–18, 22–24, 30–35, 38, 40–44, 46, 52, 54, 57, 59–61, 65–67, 88, 90, 94–96, 99–101, 106, 114, 115, 117, 122, 125, 130, 133, 138, 139, 144–147, 149, 154, 163–167, 174, 178, 185, 187, 201, 203, 217, 237–239, 243, 244, 250, 265, 269, 271, 273, 275, 279, 280, 283, 290, 295, 300, 310, 322–324

ROMARNA 14:4 ”för Jehova kan hålla honom uppe”

SKÄL: Vissa grekiska handskrifter använder ordet ”Herren” (ho Kỵrios); andra grekiska handskrifter använder ordet ”Gud” (ho Theọs). Och en del äldre översättningar till andra språk använder en motsvarighet till ”Gud”. I de kristna grekiska skrifterna syftar titeln Herren ofta på Jehova Gud eller på Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. Här talar sammanhanget (Romarna 14:1–12) tydligt för att Herren syftar på Jehova Gud. Paulus resonerar om hur viktigt det är att inte döma andra i samvetsfrågor. I vers 3 står det att ”Gud har tagit emot” både ”den som äter” och ”den som inte äter”. Paulus utvecklar det här ämnet, och i Romarna 14:10 säger han att alla ska ”stå inför Guds domarsäte”. I Romarna 14:12 går Paulus vidare med att säga att var och en själv ska ”stå till svars inför Gud”. Så de omgivande verserna visar att ordet ”Herren” i Romarna 14:4 syftar på Jehova. Ett annat skäl som leder oss till den slutsatsen är kopplingen till de hebreiska skrifterna. I Romarna 14:11 citerar Paulus från Jesaja 45:23, där sammanhanget visar att det är Jehova Gud som talar. (Jesaja 45:18–22; se studienot till Romarna 14:11.) Mot bakgrund av de faktorer som talar för att ho Kỵrios här syftar på Jehova Gud används gudsnamnet i huvudtexten. En del översättningar av de kristna grekiska skrifterna till hebreiska och andra språk använder Guds namn här.

STÖD:

  • I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Romarna 14:4b som en vers där Kỵrios ”används om Jahve”.

  • I The Anchor Yale Bible av Joseph A. Fitzmyer, 1993, (bd 33) står det om Romarna 14:6: ”Från [vers] 4 och framåt talar Paulus om Kyrios, och man kan undra om han menar Gud eller Kristus. Med tanke på parallellismen i versen verkar det bäst att förstå Kyrios i betydelsen GT:s [Gamla testamentets] Gud. Den lydelsen stöds även av [vers] 11, där Paulus använder Jes 49:18.”

  • I The ESV Study Bible, 2008, står det på sidan 2180 om den här versen: ”Det är inför Gud som de starka står eller faller, och de kommer att stå rättfärdiga inför Gud på den sista dagen på grund av Guds nåd.”

REFERENSER: J18, 23, 32, 48, 95, 100, 101, 115, 145–147, 187, 265, 271, 323, 324

ROMARNA 14:6 ”gör det för Jehova ... äter för Jehova ... undviker den för Jehova”

SKÄL: Tillgängliga grekiska handskrifter använder ordet ”Herre” (Kỵrios) tre gånger i den här versen. I de kristna grekiska skrifterna används den här titeln ofta om Jehova Gud eller om Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. Vem Kỵrios syftar på i den här versen har att göra med vem Kỵrios syftar på i sammanhanget, i Romarna 14:4–11. I början av kapitel 14 behandlar Paulus hur viktigt det är att inte döma andra. I Romarna 14:3 säger han att ”Gud har tagit emot” både ”den som äter” och ”den som inte äter”. Sedan nämner han i Romarna 14:4 att det är en tjänares ”herre som bestämmer om han står eller faller” och att Herren ”Jehova kan hålla honom uppe”. (Se kommentar till Romarna 14:4.) I linje med detta resonemang sägs det i Romarna 14:10 att vi alla ska ”stå inför Guds domarsäte”. I Romarna 14:11 citerar Paulus från Jesaja 45:23, där sammanhanget visar att det är Jehova som talar. (Jesaja 45:18–22; se studienot till Romarna 14:11.) I Romarna 14:12 avslutar Paulus med att säga att var och en själv ska ”stå till svars inför Gud”. Det är också värt att lägga märke till att det här i Romarna 14:6 inte finns någon bestämd artikel framför Kỵrios, trots att den förväntas grammatiskt sett, och därigenom får Kỵrios samma funktion som ett egennamn. Så sammanhanget, kopplingen till de hebreiska skrifterna och den ologiska avsaknaden av bestämd artikel stöder användningen av Guds namn här.

STÖD:

  • I referensverket Exegetical Dictionary of the New Testament, 1991, (bd 2, s. 329, 330) nämns Romarna 14:6a, 14:6b och 14:6c som verser där Kỵrios ”används om Jahve”.

  • I The Anchor Yale Bible av Joseph A. Fitzmyer, 1993, (bd 33) står det om Romarna 14:6: ”Från [vers] 4 och framåt talar Paulus om Kyrios, och man kan undra om han menar Gud eller Kristus. Med tanke på parallellismen i versen verkar det bäst att förstå Kyrios i betydelsen [Gamla testamentets] Gud. Den lydelsen stöds även av [vers] 11, där Paulus använder Jes 49:18.”

  • I The Interpretation of St. Paul’s Epistle to the Romans av R.C.H. Lenski, 1936, sägs det på sidan 823 om den här versen: ”Lägg märke till att tonvikten ligger på de tre Κυρίῳ [kyrịōi] (utan artikel = Jahve, Gud).”

REFERENSER:

ROMARNA 14:6a

J7, 8, 10, 16, 18, 22, 24, 32, 33, 41, 44, 65, 66, 94, 95, 100, 101, 106, 115, 125, 145–147, 167, 187, 310, 322–324

ROMARNA 14:6b

J7, 8, 10, 16, 18, 22, 24, 32, 33, 41, 44, 65, 66, 94, 95, 100, 101, 106, 115, 125, 145–147, 163, 167, 187, 310, 322–324

ROMARNA 14:6c

J7, 8, 10, 16, 18, 22, 24, 32, 33, 41, 44, 65, 66, 94, 95, 100, 101, 106, 115, 125, 145–147, 167, 187, 310, 322–324

ROMARNA 14:8 ”lever vi för Jehova, ... dör vi för Jehova ... tillhör vi Jehova”

SKÄL: Tillgängliga grekiska handskrifter använder ordet Kỵrios (”Herre”, tillsammans med bestämd artikel på grekiska) tre gånger i den här versen. I de kristna grekiska skrifterna används denna titel ofta om Jehova Gud eller om Jesus Kristus, beroende på sammanhanget. Vem Kỵrios syftar på i den här versen har att göra med vem Kỵrios syftar på i Romarna 14:4, 6. Skälen till att man kan dra slutsatsen att Kỵrios i de verserna syftar på Jehova Gud behandlas i kommentarerna till Romarna 14:4, 6. Och begreppen att leva för, dö för och tillhöra Gud stämmer överens med vad Bibeln lär på andra ställen. (Psalm 100:3; 146:2; Romarna 6:11; Galaterna 2:19; 1 Petrus 4:2) Så även om tillgängliga grekiska handskrifter använder Kỵrios (tillsammans med bestämd artikel) ger sammanhanget, ordet Kỵrios oklara syftning och Bibeln som helhet goda skäl till att använda Guds namn i den här versen.

STÖD:

  • I The Anchor Yale Bible av Joseph A. Fitzmyer, 1993, (bd 33) sägs det om Romarna 14:8: ”Det här avsnittet inbegriper tjänsten för Gud i allting ... I såväl livet som döden existerar den kristne tō Kyrịō [för Herren], dvs. för att ära, hedra och tjäna Gud, skaparen och danaren av allt.” Det sägs vidare: ”De kristna tillhör Gud och måste erkänna sitt förhållande till honom som Kyrios.

REFERENSER:

ROMARNA 14:8a

J7, 8, 10, 14–16, 18, 32, 41, 44, 65, 94, 95, 100, 101, 106, 115, 145–147, 187, 323, 324

ROMARNA 14:8b

J7, 8, 10, 14–16, 18, 32, 41, 44, 65, 94, 95, 100, 101, 115, 145–147, 187, 310, 323, 324

ROMARNA 14:8c

J7, 8, 10, 14–16, 18, 32, 44, 65, 94, 95, 100, 101, 106, 115, 145–147, 187, 310, 323, 324