Skip to content

Al lo konteni

Fer reisi maryaz Kretyen

Fer reisi maryaz Kretyen

“Fodre ki sak mari i kontan son fanm parey son prop lekor e ki sak fanm i annan respe pour son mari.”​—EFEZYEN 5:33.

KANTIK: 87, 3

1. Menm si maryaz i konmans avek lazwa, ki bann koup i devret ekspekte? (Vwar portre anler.)

LER en nouvo marye i vwar son zoli nouvel marye pour premye fwa zour zot maryaz, zot dan en gran lazwa. Ler zot ti pe pwente, zot lanmour pour kanmarad ti vin sitan gran ki zot ti anvi marye, alor zot ti promet ki zot ti pou reste fidel avek kanmarad. Apre zot maryaz, anmezir ki zot viv ansanm, zot pou bezwen fer bann sanzman pour ki zot kapab reste ini. Zeova, Loter maryaz, i anvi ki sak koup i annan en lavi maryaz ki ere e ki reisi, alor i’n donn bon konsey dan son Parol, Labib. (Proverb 18:22) Kantmenm sa, Labib i dir nou ki bann imen enparfe ki marye pou annan ‘problenm dan zot lavi.’ (1 Korentyen 7:28) Ki mannyer bann koup i kapab diminyen sa bann problenm? Ki mannyer bann Kretyen i kapab fer zot maryaz reisi?

2. Ki bann kalite lanmour ki bann konzwen i devret demontre?

2 Labib i dir ki lanmour i en kalite enportan. Me i annan bann diferan kalite lanmour ki bann koup i bezwen demontre dan en maryaz. Par egzanp, zot devret demontre tandres e osi lanmour romantik. Si zot annan zanfan, lanmour antre zot i vin pli enportan ankor. Me lanmour ki baze lo prensip Labib ki pou fer en maryaz vreman reisi. Zapot Pol ti dekrir sa kalite lanmour ler i ti dir: “Sak mari i kontan son fanm parey son prop lekor e ki sak fanm i annan respe pour son mari.”​—Efezyen 5:33.

KONPRAN PLI BYEN RESPONSABILITE BANN KONZWEN

3. Ki degre for lanmour i devret ete dan maryaz?

3 Pol ti ekri: “Zot bann msye, kontinyen kontan zot madanm zis parey Kris in osi kontan kongregasyon e i’n donn son lavi pour li.” (Efezyen 5:25, NW) Ozordi, bann Kretyen i imit legzanp Zezi par kontan kanmarad zis parey Zezi ti kontan son bann disip. (Lir Zan 13:34, 35; 15:12, 13.) Lanmour ant en msye ek en madanm Kretyen i devret sitan for pour kanmarad ki zot pare pour mor pour kanmarad. Me ler i annan bann problenm grav dan maryaz, serten i kapab santi ki zot lanmour pa ase for. Kwa ki kapab ed zot? Lanmour ki baze lo prensip Labib, ki ‘krwar tou, esper tou, siport tou.’ Sa kalite lanmour i “reste pour touzour.” (1 Korentyen 13:7, 8) En koup i devret rapel ki zot ti fer en ve. Zot ti promet pour kontan e reste fidel avek kanmarad. Ler zot rapel sa, sa pou motiv bann koup pour rod led Zeova e travay ansanm pour rezourd nenport ki problenm.

4, 5. (a) Konman sef fanmir, ki responsabilite en msye i annan? (b) Ki mannyer en madanm i devret vwar sa laranzman ki en msye i sef fanmir? (c) Ki bann azisteman en koup ti bezwen fer?

4 Pol ti dekrir responsabilite sak konzwen ler i ti dir: “Bann madanm i devret soumet avek zot msye parey zot soumet avek Senyer, parski en msye i sef son madanm zis parey Kris i sef kongregasyon, son lekor ki i’n sove.” (Efezyen 5:22, 23, NW) Sa pa vedir ki en msye i pli meyer ki son madanm. Zeova ti koz lo rol enportan ki en madanm i annan ler i ti dir: “I pa bon pour zonm kontinyen reste li tousel. Mon pou fer en led pour li, enn ki pou al byen avek li.” (Zenez 2:18, NW) En madanm i devret ed son msye pour vin en bon sef fanmir. En msye i bezwen imit lanmour Zezi ki “sef kongregasyon.” Ler en msye i fer sa, son madanm i santi li an sekirite e i pli fasil pour son madanm respe e siport li.

“Konman en koup, nou’n vin pli pros avek kanmarad par fer sa ki Zeova i dir”

5 Cathy ki’n marye avek Fred, i admet: “Ler mon ti selibater, mon ti endepandan e mon ti annan zis mon lekor pou okipe. Anmezir mon ti aprann pour depan lo mon msye, mon ti bezwen fer bann azisteman. I pa’n toultan fasil, me konman en koup, nou’n vin pli pros avek kanmarad par fer sa ki Zeova i dir.” [1] (Vwar lezot not.) Fred i dir: “I pa ti zanmen fasil pour mwan fer bann desizyon. Dan maryaz sa i en defi akoz ou bezwen pran an konsiderasyon pwennvi de dimoun. Me par rod gidans Zeova dan lapriyer e vreman ekout sa ki mon madanm i annan pour dir, keksoz i vin pli fasil sak zour. Mon santi ki nou en vre tim!”

6. Ki mannyer lanmour i “soud ansanm tou keksoz parfetman dan larmoni” ler i annan problenm dan maryaz?

6 Bann maryaz i kapab solid si bann koup i “siport kanmarad, e pardonnen sak fwa ki enn parmi zot i ofans kanmarad.” Parski zot enparfe, tou le de konzwen pou fer bann fot. Ler sa i arive, zot kapab tir leson par zot fot, aprann pardonnen e demontre lanmour ki baze lo prensip Labib. Sa kalite lanmour i “soud ansanm tou keksoz parfetman dan larmoni.” (Kolosyen 3:13, 14) Bann koup i kapab demontre sa kalite lanmour par annan pasyans, zantiy e par “pa gard rankin.” (1 Korentyen 13:4, 5) Ler i annan en problenm, bann koup i devret esey rezourd sa problenm pli vit posib, avan soley kouse. (Efezyen 4:26, 27) I demann annan limilite ek kouraz pour dir “eskiz mwan akoz mon’n ofans ou,” me ler nou demann leskiz bann problenm i kapab ganny rezourd e bann konzwen i vin pli pros avek kanmarad.

EN BEZWEN SPESYAL POUR TANDRES

7, 8. (a) Ki konsey Labib i donnen konsernan relasyon seksyel dan maryaz? (b) Akoz bann konzwen i bezwen demontre tandres?

7 Labib i donn bon konsey lo konman bann koup i kapab annan en pwennvi apropriye lo relasyon seksyel dan maryaz. (Lir 1 Korentyen 7:3-5.) I enportan ki msye ek madanm i pran konsiderasyon santiman ek bezwen kanmarad. Si en msye pa demontre tandres anver son madanm, son madanm i kapab pa pran plezir dan relasyon seksyel. Bann msye i devret tret zot madanm “avek konsiderasyon.” (1 Pyer 3:7, NW) Relasyon seksyel pa devret ganny forse, me i devret en keksoz ki vin natirel. En zonm i kapab reakte pli vit pour fer relasyon seksyel ki en madanm. Me emosyonnelman, msye ek madanm i bezwen esper sa bon moman.

8 Labib pa donn okenn lareg lo ki kalite ek ki kantite fwa lafeksyon i devret ganny demontre ant en msye ek en madanm. Par kont, Labib i mansyonn sa bann lafeksyon. (Kantik Salomon 1:2; 2:6) Bann konzwen i devret tret kanmarad avek tandres.

9. Akoz i pa akseptab pour rod latraksyon avek dimoun ki pa nou konzwen?

9 Ler nou annan gran lanmour pour Bondye e pour nou prosen, nou pa pou les personn oubyen nanryen gat nou maryaz. Maryaz serten dimoun in ganny afebli e menm detrir akoz pornografi. Nou pa devret les nou ganny atire par pornografi e avek lezot keksoz imoral. Nou menm bezwen evite fer nanryen ki paret ki nou pe rod latraksyon avek en dimoun ki pa nou konzwen parski sa pou montre ki nou napa lanmour. Nou devret konnen ki Bondye i konn tou nou bann panse ek aksyon. Ler nou fer sa, i pou ranforsi nou dezir pour fer plezir Zeova e pour reste fidel avek nou konzwen.​—Lir Matye 5:27, 28; Ebre 4:13.

LER I ANNAN PROBLENM DAN MARYAZ

10, 11. (a) Ki kantite divors i annan? (b) Ki Labib i dir lo separasyon? (c) Kwa ki pou ed bann konzwen pour pa separe vitman?

10 Ler bann problenm grav pa ganny rezourd, serten koup i kapab deside pour separe oubyen divorse. Dan serten pei, plis ki lanmwatye bann koup i divorse. Byensir, i pa koumsa dan kongregasyon Kretyen. Par kont, deplizanpli, bann koup Kretyen pe annan bann problenm grav dan zot maryaz.

11 Labib i donn sa bann konsey: “En fanm pa devret separe avek son mari. Si i fer li i devret reste tousel oubyen retourn avek son mari; e en mari pa devret divors son fanm.” (1 Korentyen 7:10, 11) Serten koup i kapab santi ki zot problenm i sitan grav ki zot bezwen separe. Par kont, Zezi ti montre ki degre serye separasyon i serye ler i ti repet sa ki Bondye ti dir lo maryaz o konmansman e apre i ti dir: “Sa ki Bondye in ini, zonm pa devret separe.” (Matye 19:3-6; Zenez 2:24) Alor Zeova i anvi msye ek madanm i reste ansanm. (1 Korentyen 7:39) Nou tou nou bezwen rapel ki nou bezwen rann kont avek Zeova pour nou bann aksyon. Sa i kapab ed nou pour rezourd bann problenm vitman avan ki zot vin pli grav.

Bann koup Kretyen i kapab trouv solisyon pour zot problenm akoz zot in les Bondye gid zot

12. Kwa ki kapab fer en konzwen mazin pour separe?

12 Akoz serten koup i eksperyans bann problenm grav? Pour serten, zot maryaz i pa sa ki zot ti pe ekspekte, alor zot dezapwente oubyen ankoler. Souvan bann problenm i akoz bann diferans dan lafason ki bann dimoun in ganny elve oubyen dan lafason ki zot reakte emosyonnelman. Bann difikilte avek paran bann konzwen, ouswa bann dezakor lo ki mannyer pour depans larzan e ki mannyer pour elve zanfan i osi kree bann problenm. Par kont, i bon pour vwar ki laplipar koup i kapab trouv solisyon pour zot problenm akoz zot in les Bondye gid zot.

13. Ki bann rezon valid pour en koup separe?

13 I kapab annan bann bon rezon pour en koup separe. Par egzanp, si en msye i refize siport son fanmir lo kote materyel, si i annan labi fizik e si sa konzwen i ganny anpese pour fer son bann aktivite spirityel. Ler i annan bann problenm grav, bann koup i devret demann bann ansyen led. Sa bann zonm i annan leksperyans e zot kapab ed bann koup pour aplik bann konsey Bondye dan zot lavi. Deplis, ler bann konzwen i demann Zeova son lespri sen, sa i kapab ed zot pour aplik bann prensip Labib e demontre bann kalite Kretyen. (Galat 5:22, 23) [2]​—Vwar lezot not.

14. Ki Labib i dir avek bann Kretyen ki zot konzwen pa ador Zeova?

14 Labib i montre ki i annan bann bon rezon pour en koup reste ansanm menm ler en konzwen dan sa koup pa ador Zeova. (Lir 1 Korentyen 7:12-14, NW) [3] (Vwar lezot not.) Sa konzwen ki pa temwen i ganny “sanktifye” akoz i’n marye avek en serviter Bondye. Zot zanfan i ganny konsidere konman “sen” e alor zot anba proteksyon Bondye. Pol ti ankouraz bann konzwen Kretyen: “Madanm, ki mannyer ou konnen si ou pa pou sov ou msye? Msye, ki mannyer ou konnen si ou pa pou sov ou madanm?” (1 Korentyen 7:16, NW) I annan bokou bon legzanp kot bann msye ek madanm Kretyen ki’n kapab ed zot konzwen pour vin bann serviter Zeova.

15, 16. (a) Ki konsey Labib i donn bann madanm Kretyen ki zot msye pa ador Zeova? (b) Ki bann Kretyen i kapab fer si “sa enn ki pa krwar dan Bondye i deside ale”?

15 Zapot Pyer i konsey bann madanm Kretyen pour soumet avek zot msye, “konmsa, si i annan ki refize krwar dan parol Bondye, zot ava kanmenm kapab aksepte lafwa, gras a zot kondwit.” Dan plas koz lo son krwayans tou lazournen, en madanm pou pli kapab ed son msye aksepte laverite ler i demontre “en lespri bon e trankil ki annan en gran valer devan Bondye.”​—1 Pyer 3:1-4.

16 Me ki pou arive si sa enn ki pa krwar dan Bondye i deside ale? Labib i dir: “Me si sa enn ki pa krwar dan Bondye i deside ale, les li ale, dan en tel sirkonstans, sa frer oubyen sa ser pa oblize reste avek li. Bondye in donn zot lape.” (1 Korentyen 7:15, NW) Menm si separasyon i kapab anmenn serten lape, sa konzwen Kretyen i pa lib pour remarye dapre Labib. Me i pa bezwen esey fors son konzwen pour reste. Avek letan, sa enn ki pa krwar dan Bondye i kapab deside pour retournen e aranz sa maryaz. Pli tar sa konzwen ki pa krwar dan Bondye i menm kapab vin en serviter Zeova.

KI NOU PRIYORITE DAN MARYAZ?

Ler nou fer ladorasyon Zeova nou priyorite, nou vin pli ere dan nou maryaz (Vwar paragraf 17)

17. Ki priyorite bann koup Kretyen?

17 Vi ki nou pe viv dan finisyon “bann dernyen zour,” nou pe eksperyans “letan difisil.” (2 Timote 3:1-5) I pour sa rezon ki en bon relasyon avek Zeova ki pou protez nou. Pol ti ekri, “letan ki reste i kourt.” “Depi la konmela, sa bann ki annan madanm, fer konmsi zot napa, . . . bann ki pe profite dan lemonn, fer konmsi zot pa pe profit o maksimonm.” (1 Korentyen 7:29-31, NW) Pol pa ti pe dir ki bann koup i devret negliz zot konzwen. Me, vi ki nou pe viv dan bann dernyen zour, nou bezwen fer ladorasyon Zeova nou priyorite.​—Matye 6:33.

18. Akoz i posib pour bann Kretyen ere e reisi dan zot maryaz?

18 Dan sa bann letan difisil, nou vwar bokou maryaz pe kase. Eski i posib pour nou ere e reisi dan nou maryaz? Wi i posib, si nou reste pros avek Zeova ek son pep, aplik bann prensip Labib e aksepte gidans Zeova ki i donnen atraver son lespri sen. Ler nou fer sa, nou onor “sa ki Bondye in ini.”​—Mark 10:9.

^ [1] (paragraf 5) Bann non in sanze.

^ [2] (paragraf 13) Vwar “Pwennvi Labib lo divors ek separasyon” dan Lezot lenformasyon dan liv “Reste dan lanmour Bondye.

^ [3] (paragraf 14) 1 Korentyen 7:12-14 (NW): 12 Me pour lezot la sa ki mon dir, pa Senyer me mwan ki dir sa: Si okenn frer i annan en madanm ki pa krwar dan Bondye e i dakor pour reste avek li, pa fodre i kit li 13 e si en madanm i annan en msye ki pa krwar dan Bondye e sa msye i dakor pour reste avek li, pa fodre i kit son msye. 14 Parski sa msye ki pa krwar dan Bondye i ganny sanktifye akoz son madanm e sa madanm ki pa krwar dan Bondye i ganny sanktifye akoz sa frer, si non zot zanfan ti pou enpir, me aprezan zot sen.”