Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Internetbedrägerier – Är du i riskzonen?

Internetbedrägerier – Är du i riskzonen?

Internetbedrägerier – Är du i riskzonen?

William, en pensionerad lärare i Florida, fick ett mejl som såg ut att komma från hans internetleverantör. Enligt mejlet hade hans betalningsuppgifter gått förlorade. William fyllde i det bifogade formuläret och skickade tillbaka det. Vad han inte visste var att hans personliga uppgifter gick till Shiva, en brottsling i Queens i New York. Nästa dag använde Shiva Williams kreditkortsnummer för att köpa en ID-kortsskrivare på nätet. Williams mejl var ett av 100 000 som Shiva hade skickat ut. Det visade sig att omkring hundra personer hade svarat och blivit lurade.

En 56-årig kvinna i Queensland i Australien inledde en nätromans med en man som hon trodde var en ingenjör från Storbritannien. Hon hann skicka 47 000 dollar till honom innan det uppdagades att han var en 27-årig bedragare från Nigeria. *

TRÅKIGT NOG är internetbedrägerier mycket vanliga. Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet i Sverige ökade nätbedrägerierna med 150 procent mellan 2007 och 2010. Och i en artikel i Consumer Reports om internet-året 2010 sades det: ”Hoten på nätet ligger kvar på alarmerande höga nivåer och kostar konsumenterna miljarder. Antalet virusattacker har ökat betydligt sedan förra året och har påverkat 40 procent av de internetanslutna hushållen i USA. En del hushåll har drabbats upprepade gånger.” Innan vi går in på hur man kan skydda sig ska vi se på några av de metoder som kriminella använder.

Hur går det till?

Många nätbedrägerier sker via mejl. Den typ av bedrägeri som William utsattes för brukar kallas nätfiske. Precis som ett bete lurar fisken att hugga på kroken lurar ett mejl mottagaren att lämna ut lösenord, kreditkortsnummer eller bankuppgifter till en sajt som ser äkta ut men som bara är en bluff. Bedragare kan få tag på din mejladress genom att använda särskilda program som samlar in mejladresser.

Nätfiske kan fylla sitt syfte även om du inte lämnar ut några uppgifter. Det kan räcka med att du öppnar mejlet för att ett spionprogram ska installeras på din dator. Sådana program registrerar vad du gör på datorn, till exempel vilka tangenter du trycker ner, och kan på så sätt komma över dina lösenord och personliga uppgifter. Andra program kan skicka dig till en bluffsajt. Finns det något du kan göra för att skydda dig mot sådant?

Vad du kan göra

Akta dig för mejl med länkar som verkar misstänkta. Vissa trojanska hästar, eller trojaner, kan skapa en bakdörr till ditt datasystem så att bedragare får tillgång till din privata information. Även nätforum, pornografiska sidor, sociala nätverkssajter och sidor som erbjuder program från okända källor används av tvivelaktiga personer som vill komma åt värdefull information och sprida spionprogram. Svara aldrig på mejl som utlovar vinster som verkar för bra för att vara sanna.

Följande meddelanden kanske har dykt upp på din skärm: ”Din dator är i fara! Klicka här för att skydda din dator!” eller: ”Gratis skärmsläckare! Klicka här!” Att göra det skulle kunna aktivera ett spionprogram.

Var också försiktig om du letar jobb på nätet. På vissa bluffsajter tar man ut en ”anmälningsavgift” och kräver också att få bankuppgifter.

Kriminella kan till och med komma åt databaser på företag och finansinstitut och stjäla information ur dem. I januari 2007 tog sig några personer in i en amerikansk affärskedjas datasystem och fick tillgång till miljontals kunduppgifter, bland annat kreditkortsinformation. I Nigeria utsattes flera banker för dataintrång, och 1,5 miljoner pin-koder till uttagsautomater blev då stulna. Det finns även en växande svart marknad på nätet där illojala anställda och hackare säljer stulen kreditkortsinformation och till och med hela identiteter.

[Fotnot]

^ § 3 Vakna! har varnat för farorna med nätdejting. Se numren för 22 april 2005, sidan 16–18, och 22 maj 2005, sidan 12–14.

[Ruta på sidan 11]

Nätfiske: Via ett mejl lockas mottagaren att uppge lösenord, kreditkortsnummer eller bankuppgifter på en falsk sida som ser trovärdig ut

Spionprogram: Ett program som registrerar vad du gör på din dator

Trojansk häst: Ett program som bryter sig in i datasystemet samtidigt som det utför någon till synes harmlös uppgift

[Ruta/Bilder på sidorna 12, 13]

Låt dig inte luras

UNDVIK ATT BLI LURAD GENOM ATT TÄNKA PÅ FÖLJANDE:

1 Se till att datorns brandvägg alltid är på och att operativsystem, applikationer och antivirusprogram uppdateras regelbundet.

2 Gör regelbundna säkerhetskopior av dina filer, och förvara dem på ett säkert ställe.

3 Använd sunt förnuft. Lita inte på all information du hittar på nätet. Ordspråksboken 14:15 lyder: ”Den oerfarne tror varje ord, men den kloke aktar på sina steg.”

4 Var inte girig. (Lukas 12:15) Akta dig för ”gratiserbjudanden” och sidor som säljer produkter till extremt låga priser. Det skulle kunna röra sig om nätfiske.

5 Var på din vakt mot misstänkta mejl och snabbmeddelanden, särskilt om de innehåller länkar eller efterfrågar personlig information, som lösenord. (Ordspråksboken 11:15)

6 Välj lösenord som är svåra att gissa för utomstående. Ändra dina lösenord med jämna mellanrum, och använd inte samma på flera ställen.

7 Lämna bara ut dina bank- och kreditkortsuppgifter på välkända och säkra webbsidor.

8 Kontrollera att du skriver in nätadresser rätt, särskilt till banker och liknande. Ett enda stavfel kan göra att man hamnar på en bluffsida.

9 Se till att känslig information, som kreditkortsuppgifter, skickas i krypterad form, och logga ut från sidan när du är klar.

10 Gå noggrant och regelbundet igenom transaktionerna på ditt kreditkort och bankkonto. Om du ser en transaktion du inte känner igen, kontakta då genast företaget.

11 Var försiktig när du använder öppna trådlösa nätverk (wifi) eftersom tjuvar kan stjäla information och omdirigera dig till falska sajter.

12 Använd inte funktionen ”Kom ihåg lösenord”. Trojanska hästar kan samla dina sparade lösenord.