Lukasevangeliet 12:1–59

12  Under tiden hade det samlats folk i tusental, så många att de höll på att trampa ner varandra. Jesus vände sig till sina lärjungar och sa: ”Akta er för fariséernas surdeg, det vill säga deras hyckleri.+  Men det finns inget omsorgsfullt dolt som inte ska bli känt och inget hemligt som inte ska bli avslöjat.+  Därför ska allt ni säger i mörkret höras i ljuset och allt ni viskar* bakom stängda dörrar predikas från hustaken.  Dessutom säger jag er, mina vänner:+ Känn ingen fruktan för dem som dödar kroppen och sedan inte kan göra något mer.+  Jag ska tala om vem ni verkligen ska frukta: Frukta honom som först kan döda och sedan har myndighet att kasta i Gehẹnna.+ Ja, jag säger er: Det är honom ni ska känna fruktan för.+  Vad kostar fem sparvar? Visst räcker det med två små mynt? Trots det glömmer inte Gud bort* en enda sparv.+  Men på er har han till och med räknat alla huvudhåren.+ Så var inte rädda! Ni är värda mer än många sparvar.+  Jag säger er att den som erkänner mig inför människor,+ honom ska Människosonen erkänna inför Guds änglar.+  Men den som förnekar mig inför människor ska bli förnekad inför Guds änglar.+ 10  Och den som talar emot Människosonen ska bli förlåten, men den som hädar den heliga anden ska inte bli förlåten.+ 11  När man ställer er inför offentliga församlingar, ämbetsmän och myndigheter ska ni inte vara oroliga för hur ni ska lägga upp ert försvar eller hur ni ska uttrycka er,+ 12  för just i den stunden kommer den heliga anden att låta er få veta vad ni ska säga.”+ 13  Då var det någon i folkskaran som sa: ”Lärare, säg till min bror att han ska dela arvet med mig.” 14  Han svarade: ”Människa, vem har satt mig till domare eller medlare mellan er?” 15  Sedan sa han till dem: ”Håll ögonen öppna och akta er för all slags girighet.+ En människas ägodelar kan aldrig ge henne liv, inte ens om hon har ett överflöd.”+ 16  Sedan berättade han en liknelse för dem och sa: ”En rik man fick en stor skörd. 17  Så han började fundera och sa till sig själv: ’Vad ska jag göra? Jag har ju ingenstans att förvara min skörd.’ 18  Sedan tänkte han: ’Jag gör så här:+ Jag river mina magasin och bygger nya, som är större. Där kan jag förvara all min spannmål och allt annat jag äger. 19  Sedan kan jag säga till mig själv: ”Nu har du samlat på dig så att det räcker i många år framöver. Nu kan du ta det lugnt, äta och dricka och njuta av livet.”’ 20  Men Gud sa till honom: ’Dumma människa, i natt kommer du att dö. Vem ska då få allt som du har samlat på dig?’+ 21  Så går det för den som samlar skatter åt sig själv men inte är rik inför Gud.”+ 22  Sedan sa han till sina lärjungar: ”Därför säger jag: Sluta oroa er för vad ni ska äta och för vad ni ska ha på er.+ 23  Livet är ju värt mer än maten och kroppen mer än kläderna. 24  Tänk på korparna: De varken sår eller skördar, de har inga lador eller magasin, men ändå får de mat av Gud.+ Är inte ni värda mycket mer än fåglar?+ 25  Vem kan förlänga sitt liv med en enda timme genom att oroa sig? 26  Om ni inte ens kan göra en sådan liten sak, varför går ni då omkring och oroar er för allt det andra?+ 27  Tänk på liljorna och hur de växer: De varken arbetar eller spinner, men jag säger er att inte ens Salomo i all sin prakt var klädd så fint som de.+ 28  Om Gud alltså klär markens växter, som bara finns i dag och kastas i ugnen i morgon, då kommer han väl ännu hellre att ge er kläder? Ni har för lite tro. 29  Sluta därför tänka så mycket på vad ni ska äta och dricka, och var inte så ängsliga.+ 30  Det är ju sådant som människorna i världen kämpar så hårt för. Men er Far vet att ni behöver detta.+ 31  Sätt i stället hans rike främst i livet, så ska ni få allt det andra också.+ 32  Lilla hjord,+ var inte rädd, för er Far har beslutat att ge er riket.+ 33  Sälj era tillhörigheter och ge gåvor åt de fattiga.+ Skaffa er en pengapåse som inte slits ut, en outtömlig skatt i himlen,+ där ingen tjuv kommer åt den och där ingen mal förstör den. 34  För där er skatt är, där kommer också ert hjärta att vara. 35  Var påklädda och redo+ och håll lamporna brinnande.+ 36  Ni ska vara som tjänare som väntar på att deras herre ska komma tillbaka*+ från bröllopet,*+ så att de kan öppna för honom så fort han kommer och bultar på. 37  De här tjänarna kan verkligen vara lyckliga när deras herre kommer och ser att de väntar på honom. Jag säger er att han själv ska klä sig som en tjänare och låta dem lägga sig till bords. Sedan ska han gå runt och betjäna dem. 38  Och om han kommer under det andra vaktpasset, eller rentav det tredje, och ser att de är redo, kan de verkligen vara lyckliga! 39  Men det ska ni veta: Om husägaren hade känt till när tjuven skulle komma hade han hindrat honom från att bryta sig in i hans hus.+ 40  Så håll er redo ni också, för Människosonen kommer vid en tidpunkt då ni inte väntar er det.”+ 41  Då sa Petrus: ”Herre, gäller den här liknelsen bara oss eller gäller den alla?” 42  Herren sa: ”Vem är egentligen den trogne och förståndige förvaltaren, som hans herre ska sätta över sitt tjänstefolk för att ge dem den mat de behöver i rätt tid?+ 43  Lycklig är den tjänaren om hans herre ser honom göra det när han kommer! 44  Jag säger er att han ska ge honom ansvaret för allt han äger. 45  Men om tjänaren skulle börja tänka: ’Min herre dröjer’+ och börja misshandla de andra tjänarna och äta och dricka sig full,+ 46  då ska tjänarens herre komma på en dag då han inte väntar honom och vid en tidpunkt som han inte känner till. Och han ska straffa honom mycket hårt och ge honom en plats bland de otrogna. 47  Den tjänare som har förstått vad hans herre önskade men inte har hållit sig redo och utfört hans vilja* ska pryglas med många slag.+ 48  Men den som av okunnighet har gjort sådant som förtjänar spöstraff, han ska bara pryglas med några få slag. Av den som har fått mycket ska man också kräva mycket, och av den som har fått stort ansvar ska man kräva mer än vanligt.+ 49  Jag har kommit för att tända en eld på jorden, och den brinner redan, så vad mer kan jag önska? 50  Men jag har ett dop+ som jag måste döpas med, och jag våndas tills det hela är över!+ 51  Tror ni att jag har kommit för att skapa fred på jorden? Inte alls, snarare splittring.+ 52  Om det är fem i en familj kommer de från och med nu att vara splittrade, tre mot två och två mot tre. 53  De kommer att vara splittrade: far mot son och son mot far, mor mot dotter och dotter mot mor, svärmor mot svärdotter och svärdotter mot svärmor.”+ 54  Sedan sa han också till folket: ”När ni ser att det mulnar på i väster säger ni direkt att det är ett oväder på gång,* och sedan kommer ovädret. 55  Och när ni märker att det blåser sydliga vindar säger ni att en värmebölja är på väg, och sedan kommer värmen. 56  Hycklare, ni vet hur man tyder jordens och himlens utseende, men varför klarar ni inte av att tyda den här speciella tiden?+ 57  Varför försöker ni inte komma fram till vad som är det rätta att göra? 58  Om någon till exempel har en rättstvist med dig och ni går till en styresman tillsammans, försök då lösa tvisten innan ni kommer dit. Annars kanske han drar dig inför domstol och domaren överlämnar dig till vakten och vakten kastar dig i fängelse.+ 59  Jag säger dig att du inte lär komma ut igen förrän du har betalat vartenda öre av din skuld.”

Fotnoter

Ordagrant ”talar till örat”.
Eller ”förbiser (försummar) inte Gud”.
Eller ”ge sig av”.
Eller ”bröllopsfesten”.
Eller ”gjort vad han bad om”.
Eller ”det blir regn”.

Studienoter

tusental: Ordagrant ”myriader”. Det grekiska ordet syftar bokstavligen på en grupp på 10 000, en myriad, men det kan också användas om ett mycket stort, opreciserat antal.

surdeg: Eller ”jäst”. I Bibeln representerar surdeg ofta synd och moraliskt förfall. Här syftar ”surdeg” på nedbrytande läror och dåligt inflytande. (Mt 16:6, 11, 12; 1Kor 5:6–8)

predika det från hustaken: Ett idiom som betyder ”förkunna det offentligt”. På Bibelns tid hade husen platta tak. Därifrån kunde man tillkännage saker, och om man utförde någon handling ute på dem var det för att det skulle bli allmänt känt. (2Sa 16:22)

i ljuset: Dvs. öppet, offentligt.

predikas från hustaken: Se studienot till Mt 10:27.

Gehenna: Detta uttryck kommer från de hebreiska orden gē hinnọm, som betyder ”Hinnoms dal”. Den här dalen låg söder och sydväst om det forntida Jerusalem. (Se Tillägg B12, kartan ”Jerusalem med omnejd”.) På Jesus tid hade dalen blivit en plats där man brände avfall, så ordet ”Gehenna” var en passande symbol för fullständig tillintetgörelse. (Se Ordförklaringar.)

sparvar: Det grekiska ordet strouthịon är en diminutivform och betecknar alla småfåglar. Men det syftar oftast på sparven, den billigaste av alla fåglar som man kunde köpa för att äta.

sparvar: Se studienot till Mt 10:29.

två små mynt: Ordagrant ”två assarion”. Vid ett tidigare tillfälle, under Jesus tredje predikoresa i Galileen, sa han att två sparvar kostade ett assarion. (Mt 10:29) Ett assarion var lönen för 45 minuters arbete. (Se Tillägg B14.) Men nu, tydligtvis ca ett år senare, under Jesus tjänst i Judeen, säger han det som står i Lukas skildring, nämligen att fem sparvar kostar två assarion. När man jämför dessa skildringar förstår man att sparvar var så lite värda för köpmännen att den femte sparven följde med på köpet, helt gratis.

till och med räknat alla huvudhåren: Det sägs att en människa i genomsnitt har över 100 000 hårstrån på huvudet. Jehova känner oss in i minsta detalj, och det visar att han verkligen är intresserad av varje enskild efterföljare till Kristus.

till och med räknat alla huvudhåren: Se studienot till Mt 10:30.

lokala domstolar: Det grekiska ordet synẹdrion, som här står i plural och översätts med ”lokala domstolar”, syftar i de kristna grekiska skrifterna oftast på judarnas högsta domstol i Jerusalem, Sanhedrin. (Se Ordförklaringar under ”Sanhedrin” och studienoter till Mt 5:22; 26:59.) Men detta ord var också en allmän beteckning på en församling eller ett möte, och här syftar det på lokala domstolar som var knutna till synagogorna. Dessa domstolar hade myndighet att utdöma sådana straff som prygling och uteslutning. (Mt 23:34; Mk 13:9; Lu 21:12; Joh 9:22; 12:42; 16:2)

offentliga församlingar: Eller möjligen ”synagogor”. Det grekiska substantivet synagōgẹ̄ betyder ordagrant ”sammanförande”, ”församling”. I de kristna grekiska skrifterna syftar det i de flesta fall på en byggnad eller plats där judar samlades för att läsa Skrifterna, få undervisning, förkunna och be. (Se Ordförklaringar under ”Synagoga”.) I det här sammanhanget skulle ordet kunna syfta på synagogor som var knutna till judiska domstolar (se studienot till Mt 10:17), men det verkar som att det här används i en bredare betydelse om ett slags möte som var öppet för allmänheten, för både judar och icke-judar. Syftet med sådana möten var att lagföra en kristen och möjligen till och med avkunna någon form av dom mot honom på grund av hans tro.

dela arvet med mig: Moses lag var tydlig när det gällde hur ett arv skulle fördelas mellan syskon. Den äldste sonen skulle få en dubbel del, för han skulle bli familjens överhuvud. (5Mo 21:17) Resten av arvet skulle fördelas mellan de andra arvingarna. Det verkar troligt att mannen som omtalas i versen var girig och ville ha mer än det lagen gav honom rätt till. Det var kanske därför han så respektlöst avbröt Jesus mitt i det här andliga resonemanget och kom med en begäran som gällde något materiellt. Klokt nog vägrade Jesus att befatta sig med den här tvisten, men han tog tillfället i akt och varnade för girighet.

medlare: Eller ”utskiftare”, ”fördelare”. Jesus menar att det var onödigt att han engagerade sig i något som redan var fastställt i den mosaiska lagen. Dessutom sa lagen att det var de äldste som skulle hjälpa till med att avgöra ekonomiska tvister. Jesus var också medveten om att han hade sänts till jorden för att predika de goda nyheterna, inte för att engagera sig i världsliga frågor.

all slags girighet: Eller ”allt slags habegär”. Det grekiska ordet pleonexịa betyder ordagrant ”det att (vilja) ha mer” och betecknar ett omättligt begär. Det här grekiska ordet används också i Ef 4:19; 5:3. Efter att Paulus har nämnt ”girighet” i Kol 3:5 lägger han till ”som är avgudadyrkan”.

liknelser: Eller ”bildspråk”. Det grekiska ordet parabolẹ̄ (ordagrant ”jämförelse”) kan innefatta talesätt, ordspråk och liknelser. Jesus brukade förklara saker genom att göra jämförelser. (Mk 4:30) Hans liknelser var ofta i form av korta, uppdiktade berättelser som lyfte fram en sanning eller moralisk lärdom.

en liknelse: Se studienot till Mt 13:3.

kommer du att dö: Eller ”avkräver de dig din själ”. Som det förklaras i studienoten till Lu 12:19 avgör sammanhanget vad det grekiska ordet psychẹ̄, som i tidigare utgåvor av Nya världens översättning har återgetts med ”själ”, syftar på. Här syftar det på en människas liv. (Se Ordförklaringar under ”Själ”.)

mig själv: Eller ”min själ”. Det grekiska ordet psychẹ̄, som i tidigare utgåvor av Nya världens översättning har återgetts med ”själ”, förekommer tre gånger i vers 19 och 20. Sammanhanget får avgöra innebörden i ordet. (Se Ordförklaringar under ”Själ”.) Här avser det själva personen, alltså något fysiskt, synligt och konkret och inte något osynligt och abstrakt inuti människokroppen. Uttrycken ”min själ” och ”mig själv” betyder därför i grund och botten samma sak. (Se studienot till Nu har du i den här versen och studienot till Lu 12:20.)

Nu har du: Eller ”Själ, nu har du”. Den oförståndige mannen pratar med sig själv. Som det förklaras i studienoten till mig själv i den här versen syftar det grekiska ordet psychẹ̄, som i tidigare utgåvor av Nya världens översättning har återgetts med ”själ”, på själva personen. (Se Ordförklaringar under ”Själ”.)

mig själv: Eller ”min själ”. Det grekiska ordet psychẹ̄, som i tidigare utgåvor av Nya världens översättning har återgetts med ”själ”, förekommer tre gånger i vers 19 och 20. Sammanhanget får avgöra innebörden i ordet. (Se Ordförklaringar under ”Själ”.) Här avser det själva personen, alltså något fysiskt, synligt och konkret och inte något osynligt och abstrakt inuti människokroppen. Uttrycken ”min själ” och ”mig själv” betyder därför i grund och botten samma sak. (Se studienot till Nu har du i den här versen och studienot till Lu 12:20.)

Nu har du: Eller ”Själ, nu har du”. Den oförståndige mannen pratar med sig själv. Som det förklaras i studienoten till mig själv i den här versen syftar det grekiska ordet psychẹ̄, som i tidigare utgåvor av Nya världens översättning har återgetts med ”själ”, på själva personen. (Se Ordförklaringar under ”Själ”.)

Dumma människa: Eller ”Du oförnuftige”, ”Din dåre”. När ord som ”oförnuftig” och ”dåre” används i Bibeln betecknar det inte en människa med låg intelligens. Det syftar i stället på någon som det inte går att resonera med och som saknar moralisk känsla, som lever ett liv som går emot Guds rättfärdiga normer.

i natt kommer du att dö: Eller ”i natt avkräver de dig din själ”. Det grekiska verbet står i tredje person plural (”de”) och kan återges med ”avkräver de”. Men uttalandet syftar inte på att en grupp människor eller änglar skulle ta hans liv, utan det visar bara vad som skulle hända honom. Jesus sa ingenting konkret om hur mannen i liknelsen skulle dö eller vem som skulle ta hans liv. Poängen är att mannen på ett eller annat sätt skulle dö den natten.

kommer du att dö: Eller ”avkräver de dig din själ”. Som det förklaras i studienoten till Lu 12:19 avgör sammanhanget vad det grekiska ordet psychẹ̄, som i tidigare utgåvor av Nya världens översättning har återgetts med ”själ”, syftar på. Här syftar det på en människas liv. (Se Ordförklaringar under ”Själ”.)

rik inför Gud: Eller ”rik i Guds ögon”, dvs. rik på det sätt som är viktigt från Guds perspektiv.

Sluta oroa er: Det grekiska verbet står i ett tempus som visar att man ska sluta göra något som man håller på med. Det grekiska ordet ”oroa” kan avse en oro som gör en människa splittrad och distraherad och berövar henne glädjen. Samma ord förekommer i Mt 6:27, 28, 31, 34.

Sluta oroa er: Det grekiska verbet merimnạō i denna befallning står i ett tempus som visar att man ska sluta göra något som man håller på med. Det grekiska verbet för ”oroa” kan avse oro och bekymmer som gör att man förlorar fokus och blir splittrad, något som förtar glädjen. Lukas använder samma grekiska ord i Lu 12:11, 25, 26, och Paulus använder det i 1Kor 7:32–34 och Flp 4:6. (Se studienot till Mt 6:25.)

för vad ni ska äta: Eller ”för er själ, vad ni ska äta”. Det grekiska ordet psychẹ̄, som i tidigare utgåvor av Nya världens översättning har återgetts med ”själ”, avser här en människas liv. (Se Ordförklaringar under ”Själ”.)

Livet: Eller ”Själen”. Precis som i den föregående versen syftar det grekiska ordet psychẹ̄ på en människas liv. I det här sammanhanget representerar livet (själen) och kroppen tillsammans hela människan.

korparna: Detta är enda gången i de kristna grekiska skrifterna som korpen nämns. När Jesus gav en liknande uppmaning i bergspredikan nämnde han ingen särskild fågel. (Mt 6:26) Lukas skildring handlar om Jesus tjänst i Judeen som utspelade sig ca 18 månader efter Jesus bergspredikan i Galileen. Här blir uppmaningen ännu tydligare eftersom han nämner en fågel som var oren under lagförbundet. (3Mo 11:13, 15) Tydligtvis är detta lärdomen: eftersom Gud till och med tar hand om orena korpar kan vi vara säkra på att han aldrig kommer att överge människor som litar på honom.

sitt liv: Eller ”sin livslängd”. Jesus målar upp livet som en resa. Poängen är att oro inte förlänger livet det allra minsta.

en enda timme: Ordagrant ”en aln”. Jesus använder här ett ord som avser ett kort längdmått (motsvarade ungefär avståndet från armbågen till långfingerspetsen), dvs. ca 44,5 cm. (Se Ordförklaringar under ”Aln” och Tillägg B14.)

sitt liv: Se studienot till Mt 6:27.

en enda timme: Se studienot till Mt 6:27.

en sådan liten sak: Eller ”så lite”. Ordagrant ”den minsta sak”. Det här syftar tydligtvis på det som står i den föregående versen om att förlänga sitt liv med en enda timme. Om en människa inte ens kan förlänga sitt liv lite grann, inte ens en timme, varför skulle hon då vara så oroad och gå in för att samla på sig pengar, mat och kläder och ha flera hus och egendomar?

liljorna: Några menar att Jesus tänkte på anemoner, men han kan likaväl ha tänkt på liljelika växter i allmänhet, t.ex. tulpaner, hyacinter, irisar och gladiolus. Andra menar att Jesus helt enkelt avsåg vildblommor som växte i området och har därför översatt ordet med ”blommorna” eller ”vildblommorna”. Ett argument för detta är att uttrycket används parallellt med uttrycket ”markens växter”. (Lu 12:28; Mt 6:28–30)

växter ... ugnen: Under de varma sommarmånaderna i Israel kan växterna vissna på bara ett par dagar. Förtorkade blomstjälkar och torrt gräs samlades upp från marken och användes som bränsle till bakugnar.

Ni har för lite tro: Eller ”ni med lite tro”. Jesus tillämpade det här uttrycket på lärjungarna och menade att deras tro eller tillit inte var tillräckligt stark. (Mt 8:26; 14:31; 16:8; Lu 12:28) Det betyder inte att de saknade tro helt och hållet, utan att de behövde mer tro.

växter ... ugnen: Se studienot till Mt 6:30.

Ni har för lite tro: Se studienot till Mt 6:30.

var inte så ängsliga: Det här är enda gången som det grekiska ordet meteōrịzomai förekommer i de kristna grekiska skrifterna. I klassisk grekiska hade det betydelsen ”lyfta upp”. Ordet användes också om skepp som kastades av och an på havet. I det här sammanhanget används det bildligt om att vara orolig eller ängslig, som om man kastades hit och dit av oro och ovisshet.

Sätt i stället: På grekiska står verbet i en form som betecknar pågående handling, och frasen kan därför också återges med ”Fortsätt i stället sätta”. Jesus sanna efterföljare skulle inte sätta Guds rike främst i livet under en begränsad tid och sedan göra andra saker. Guds rike skulle alltid vara det viktigaste i deras liv. Jesus gav samma råd i Mt 6:33 i bergspredikan i Galileen. Det Lukas skriver om inträffar omkring ett och ett halvt år senare, i slutet av Jesus tjänst, förmodligen i Judeen. Jesus ville tydligtvis upprepa det råd han gett tidigare.

gåvor till de fattiga: Eller ”barmhärtighetsgåvor”. Det grekiska ordet eleēmosỵnē, som traditionellt återges med ”allmosa”, är besläktat med de grekiska orden för ”barmhärtighet” och ”visa barmhärtighet”. Det syftar på pengar eller mat som man ger till hjälp för fattiga.

gåvor åt de fattiga: Eller ”barmhärtighetsgåvor”. (Se studienot till Mt 6:2.)

Var påklädda och redo: Ordagrant ”Bind om era höfter”. Detta idiom kommer från att man brukade fästa den nedersta delen av ett långt ytterplagg i ett bälte för att göra det lättare att arbeta fysiskt, springa osv. Uttrycket kom att användas om att vara redo för vilken verksamhet som helst. Liknande uttryck förekommer många gånger i de hebreiska skrifterna. (Se t.ex. 2Mo 12:11, fotnot; 1Ku 18:46; 2Ku 3:21, fotnot; 4:29; Ord 31:17, fotnot; Jer 1:17, fotnot.) I detta sammanhang anger tempusformen att Guds tjänare hela tiden ska vara redo för andlig verksamhet. I Lu 12:37 återges samma grekiska verb med ”klä sig som en tjänare”. Uttrycket ”gör er mentalt redo” i 1Pe 1:13 betyder ordagrant ”bind upp om ert sinnes höfter”.

Var påklädda och redo: Ordagrant ”Bind om era höfter”. Detta idiom kommer från att man brukade fästa den nedersta delen av ett långt ytterplagg i ett bälte för att göra det lättare att arbeta fysiskt, springa osv. Uttrycket kom att användas om att vara redo för vilken verksamhet som helst. Liknande uttryck förekommer många gånger i de hebreiska skrifterna. (Se t.ex. 2Mo 12:11, fotnot; 1Ku 18:46; 2Ku 3:21, fotnot; 4:29; Ord 31:17, fotnot; Jer 1:17, fotnot.) I detta sammanhang anger tempusformen att Guds tjänare hela tiden ska vara redo för andlig verksamhet. I Lu 12:37 återges samma grekiska verb med ”klä sig som en tjänare”. Uttrycket ”gör er mentalt redo” i 1Pe 1:13 betyder ordagrant ”bind upp om ert sinnes höfter”.

Ta på dig förklädet: Det grekiska ordet perizọ̄nnymi betyder ordagrant ”binda något om sig”, dvs. binda om sig ett förkläde eller se till att kläderna inte hänger löst. Man gjorde ofta det med hjälp av ett skärp så att man blev redo att arbeta. I det här sammanhanget kan det grekiska ordet också återges med ”klä på dig och gör dig redo att tjäna”. Detta grekiska ord förekommer också i Lu 12:35, 37 och Ef 6:14. (Se studienoter till Lu 12:35, 37.)

klä sig som en tjänare: Eller ”ta på sig ett förkläde”, ”klä sig för tjänst”. Ordagrant ”binda om sig”. (Se studienoter till Lu 12:35; 17:8.)

fjärde vaktpass: Dvs. från ca kl. 3 till soluppgången, ca kl. 6. Det här följde grekernas och romarnas indelning av natten i fyra pass. Tidigare hade hebréerna delat in natten i tre pass på omkring fyra timmar vartdera (2Mo 14:24; Dom 7:19), men vid den här tiden hade de anammat den romerska indelningen.

vid midnatt: Detta avser det andra vaktpasset enligt grekernas och romarnas indelning av natten, dvs. från omkring kl. 21 fram till midnatt. (Se studienot till sent på dagen i den här versen.)

före gryningen: Ordagrant ”när tuppen gal”. Enligt grekernas och romarnas indelning av natten var detta namnet på det tredje vaktpasset. Det sträckte sig från midnatt fram till omkring kl. 3 på natten. (Se föregående studienoter till den här versen.) Det var troligen vid den här tiden som Petrus hörde ”en tupp gala”. (Mk 14:72) Tupparnas galande har länge varit och är fortfarande en tidsangivelse för människor i länderna öster om Medelhavet. (Se studienoter till Mt 26:34; Mk 14:30, 72.)

andra vaktpasset: Dvs. från ca kl. 21 till midnatt. Det här följde grekernas och romarnas indelning av natten i fyra pass. Tidigare hade hebréerna delat in natten i tre pass på omkring fyra timmar vartdera (2Mo 14:24; Dom 7:19), men vid den här tiden hade de anammat den romerska indelningen. (Se studienoter till Mt 14:25; Mk 13:35.)

det tredje: Dvs. från midnatt till ca kl. 3 på natten. (Se studienot till Mk 13:35.)

förståndige: Eller ”vise”, ”kloke”. Det grekiska adjektivet frọnimos förmedlar tanken på att vara förståndig och vis i praktiskt avseende och samtidigt insiktsfull, förutseende, omdömesgill och klok. Lukas använder en form av samma grekiska ord i Lu 16:8, där det har återgetts med ”insiktsfullt”. Samma grekiska ord används i Mt 7:24; 25:2, 4, 8, 9. I Septuaginta används detta ord om Josef i 1Mo 41:33, 39.

förvaltaren: Eller ”husföreståndaren”. Det grekiska ordet oikonọmos avser någon som är satt över tjänstefolket men samtidigt själv är en tjänare. Förr i tiden var det oftast en trogen tjänare som hade denna ställning, som innebar att han hade hand om allt hans herre ägde. En herre hade alltså fullt förtroende för sin förvaltare. Abrahams tjänare ”som ansvarade för allt han [Abraham] ägde” var en sådan förvaltare. (1Mo 24:2) Josef hade en liknande ställning, vilket man förstår av 1Mo 39:4. ”Förvaltaren” i Jesus liknelse omnämns i singular, men det behöver inte nödvändigtvis betyda att förvaltaren avser en enda person. Bibeln innehåller fler exempel på att ett substantiv som står i singular kan avse en grupp, till exempel när Jehova vände sig till hela Israels nation och sa till dem: ”Ni är mina vittnen [plural], ... ja min tjänare [singular] som jag har utvalt.” (Jes 43:10) På samma sätt syftar förvaltaren i den här liknelsen på en grupp. I den motsvarande liknelsen i Mt 24:45 kallas den här förvaltaren ”den trogne och förståndige tjänaren”.

sitt tjänstefolk: I likhet med ordet för ”tjänstefolk” (grekiska: oiketeia) i Mt 24:45 avser detta ord (grekiska: therapeia) alla som arbetar som tjänare i herrens hushåll. Lukas använder ett ord som är vanligt i klassisk grekiska och som har samma grundbetydelse som det ord Matteus använder. Lukas ordval kanske återspeglar hans utbildning och bakgrund.

förvaltaren: Eller ”husföreståndaren”. Det grekiska ordet oikonọmos avser någon som är satt över tjänstefolket men samtidigt själv är en tjänare. Förr i tiden var det oftast en trogen tjänare som hade denna ställning, som innebar att han hade hand om allt hans herre ägde. En herre hade alltså fullt förtroende för sin förvaltare. Abrahams tjänare ”som ansvarade för allt han [Abraham] ägde” var en sådan förvaltare. (1Mo 24:2) Josef hade en liknande ställning, vilket man förstår av 1Mo 39:4. ”Förvaltaren” i Jesus liknelse omnämns i singular, men det behöver inte nödvändigtvis betyda att förvaltaren avser en enda person. Bibeln innehåller fler exempel på att ett substantiv som står i singular kan avse en grupp, till exempel när Jehova vände sig till hela Israels nation och sa till dem: ”Ni är mina vittnen [plural], ... ja min tjänare [singular] som jag har utvalt.” (Jes 43:10) På samma sätt syftar förvaltaren i den här liknelsen på en grupp. I den motsvarande liknelsen i Mt 24:45 kallas den här förvaltaren ”den trogne och förståndige tjänaren”.

tjänaren: Tjänaren som nämns här avser den förvaltare som beskrivs i Lu 12:42. Om tjänaren är trogen kommer han att bli belönad. (Lu 12:43, 44) Men om tjänaren å andra sidan är illojal kommer han att straffas ”mycket hårt”. (Lu 12:46) Jesus ord är i själva verket en varning till den trogne förvaltaren. I den motsvarande liknelsen i Mt 24:45–51 kommer en liknande tanke fram när Jesus säger: ”om tjänaren skulle vara ond och tänka”. Jesus förutsäger inte att det ska framträda en ond tjänare, och inte heller tillsätter han en ond tjänare. Det här är i stället en varning. Jesus beskriver vad som skulle hända om den trogne tjänaren börjar utveckla drag som kännetecknar en ond tjänare.

den tjänaren: Förvaltaren som nämns i vers 42 omnämns här som en tjänare. (Se studienot till Lu 12:42.) Om ”den tjänaren” är trogen kommer han att bli belönad. (Lu 12:44) I den motsvarande liknelsen i Mt 24:45–47 kallas den här förvaltaren ”den trogne och förståndige tjänaren”. (Se studienot till Lu 12:45.)

tjänaren: Tjänaren som nämns här avser den förvaltare som beskrivs i Lu 12:42. Om tjänaren är trogen kommer han att bli belönad. (Lu 12:43, 44) Men om tjänaren å andra sidan är illojal kommer han att straffas ”mycket hårt”. (Lu 12:46) Jesus ord är i själva verket en varning till den trogne förvaltaren. I den motsvarande liknelsen i Mt 24:45–51 kommer en liknande tanke fram när Jesus säger: ”om tjänaren skulle vara ond och tänka”. Jesus förutsäger inte att det ska framträda en ond tjänare, och inte heller tillsätter han en ond tjänare. Det här är i stället en varning. Jesus beskriver vad som skulle hända om den trogne tjänaren börjar utveckla drag som kännetecknar en ond tjänare.

straffa honom mycket hårt: Ordagrant ”hugga honom itu”. Detta starka uttryck ska tydligtvis inte förstås bokstavligt, utan förmedlar tanken på ett hårt straff.

straffa honom mycket hårt: Se studienot till Mt 24:51.

tända en eld: När Jesus kom till jorden började bildligt talat en period av eld för judarna. Jesus tände elden genom att ta upp frågor som startade hetsiga diskussioner och som resulterade i att många falska läror och traditioner lades i aska. Jesus motsvarade inte nationalistiska judars förväntningar. De trodde att han skulle befria dem från romarnas styre, men i stället dog han en vanärande död. Och när Jesus predikade blev Guds rike den stora stridsfrågan bland judarna, och det ledde till många hetsiga diskussioner i hela nationen. (1Kor 1:23)

vartenda öre: Ordagrant ”den sista lepton”. Det grekiska ordet leptọn avser något litet och tunt. Myntet lepton motsvarade 1/128 av en denar och var tydligtvis det minsta koppar- eller bronsmyntet som användes i Israel. (Se Ordförklaringar under ”Lepton” och Tillägg B14.)

Media

Hinnoms dal i nutid
Hinnoms dal i nutid

Hinnoms dal (1). Kallas Gehenna i de kristna grekiska skrifterna. Tempelberget (2). Här låg judarnas tempelkomplex under det första århundradet. Den byggnad som dominerar tempelberget i dag är den muslimska helgedom som kallas Klippmoskén. (Se kartan i Tillägg B12.)

Korp
Korp

Korpen är den första fågel som nämns vid namn i Bibeln. (1Mo 8:7) Den är känd för att vara påhittig och en duktig flygare, och den anses vara en av de fåglar som har störst anpassningsförmåga. När Jehova skulle undervisa Job om visheten i skaparverket, sa han att han ”ger mat åt korpen”. (Job 38:41) Psalmisten visar att det är Jehova som omtänksamt förser korparna med den mat som de ger sina hungriga ungar. (Ps 147:9) Jesus hänvisade till korpen för att betona att Jehova kommer att ta hand om sina tjänare här på jorden. Enligt lagförbundet var korpar orena och fick inte ätas. (3Mo 11:13, 15) Men Jehova tar till och med hand om orena korpar, och därför kan vi vara säkra på att han aldrig kommer att överge oss om vi litar på honom.

Liljorna på marken
Liljorna på marken

Jesus uppmanade sina lärjungar att tänka på ”liljorna och hur de växer” och lära sig av dem. Det ord på originalspråket som ofta översätts med ”liljor” i bibelöversättningar kan omfatta många olika slags blommor, t.ex. tulpaner, anemoner, hyacinter, irisar och gladiolus. En del forskare menar att Jesus förmodligen tänkte på anemoner, men han kan lika gärna ha tänkt på liljelika växter i allmänhet. På bilden visas bukettanemoner (Anemone coronaria), som är vanliga i Israel. Blommorna kan även vara blå, rosa, lila eller vita.