Ett besök i termalbadens land

FÖR över 2 000 år sedan grundade kelterna en bosättning i närheten av flera mineralhaltiga källor och gav den namnet Ak-Ink, som betyder ”rikligt med vatten”. I dag är Ak-Ink känt som Budapest – Ungerns huvudstad och en av Europas äldsta städer. De tidiga bosättarna tyckte om att då och då bada i de varma källorna, som hade en stärkande inverkan och bidrog till att lindra värk och smärta.

Under det första århundradet v.t. kom den här delen av Europa under romerskt styre. Romarna utvidgade bosättningen och anlade ett militärläger där som de kallade Aquincum. Namnet tros komma av det keltiska ordet för vatten eller det latinska uttrycket aqua quinque, som betyder ”fem vatten”. Romarna byggde akvedukter, avloppssystem och badanläggningar, både privata och allmänna. Så baden i Budapest har en lång historia.

I och med romarrikets sönderfall minskade baden i popularitet, men några hundra år senare började allt fler besöka dem igen. På 1400-talet prisade samtidens författare de varma baden i närheten av Ungerns huvudstad, något som bidrog till att öka stadens popularitet. Den ungerske kungen Mattias Corvinus, som regerade 1458–1490, sägs ha byggt en täckt gång mellan det kungliga slottet och sin favoritanläggning, Rácbadet. Det gjorde att man kunde ta sig till badet oavsett hur vädret var.

Under 1500-talet och 1600-talet ockuperade turkarna en stor del av Ungern, däribland landets huvudstad. De byggde ångbad och varmvattenbad. Båda dessa former av bad har en viktig funktion när det gäller den rituella tvagning som förekommer inom islam och är en viktig del av det turkiska sociala livet. Turkarnas praktfulla badanläggningar hade kupolformade tak och bassänger som var omgivna av trappor. Vattnet nådde ungefär upp till axlarna. Runt om bassängerna fanns badkar och särskilda utrymmen där besökarna kunde vila sig, och de användes växelvis av män  och kvinnor. Några av de här badanläggningarna är fortfarande i bruk.

I en reseskildring från 1673 omtalas baden i det område som nu är känt som Budapest som några av de finaste i Europa på grund av ”deras många termalkällor och deras hälsobringande verkan och även på grund av byggnadernas storlek och vackra arkitektur”. På 1800-talet blev den finska bastun, eller saunan, populär på badanläggningarna i Budapest. Med tiden installerades också ångrum och kallvattenbassänger i badanläggningarna.

De geologiska förhållandena i området

Omkring 70 miljoner liter vatten om dagen strömmar ut ur Budapests 123 varma källor och 400 mineralhaltiga källor. Var kommer allt det här vattnet ifrån? Svaret ligger i de geologiska förhållandena i området.

Floden Donau, som flyter genom Budapest, bildar en gräns mellan kullarna i Buda på västra sidan och lågslätterna i Pest på östra sidan. När området för länge sedan var täckt av hav avsattes lager av kalksten och dolomit. De här bergarterna täcktes av lager av lera, märgelsten, sand och kol.

Sprickbildningar i jordytan gör att vattnet kan tränga djupt ner i marken, där det värms upp av heta mineralrika klippor. Ångande hett och under tryck sprutar sedan vattnet upp till ytan igen, antingen genom sprickor eller genom källor.

De här geologiska förhållandena finns inte bara i Budapest utan i hela Ungern. Därför kan man finna mineralrikt vatten och vackra bad på många platser i landet, och de anses av många ha medicinska och helande egenskaper. *

Varma källor har länge varit uppskattade i många delar av världen. Upptäckten av de varma källorna i Seirs vildmark mellan Döda havet och Aqabaviken blev uppmärksammad under den patriarkaliska tiden och finns till och med omnämnd i Bibeln. (1 Moseboken 36:24)

Vi människor har fortfarande mycket att lära om den fantastiska planet vi bor på. Hur gick det egentligen till när Gud lade jordens grund och gjorde allt det underbara på den? Gudfruktiga människor som funderar över sådana frågor kan inte annat än känna vördnad för Skaparens ofattbara vishet. (Job 38:4–6; Romarna 1:20)

[Fotnot]

[Bild på sidorna 24, 25]

Termalbad, Gellért hotell

[Bild på sidan 24]

Rudasbadet, som anlades av turkarna

[Bild på sidorna 24, 25]

Széchenyibadet under vintern

[Bildkälla på sidan 24]

Alla foton: Genom tillmötesgående från turistkontoret i Budapest