Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Bör kvinnor dölja sin skönhet?

Bör kvinnor dölja sin skönhet?

Bibelns syn

Bör kvinnor dölja sin skönhet?

”KVINNOR älskar mode”, säger George Simonton, som är professor vid Fashion Institute of Technology i New York och en erfaren modedesigner. Han förklarar: ”Kvinnor tycker om att uttrycka sin personlighet, vara snyggt klädda och göra sig vackra. ... Jag tycker det är att visa respekt för sig själv och för sin omgivning.” Ja, kvinnor har länge använt kläder, smycken och kosmetika som ett sätt att uttrycka sin kvinnlighet, försköna sitt utseende och få bättre självförtroende.

I religionens namn har somliga fått det att framstå som något negativt att kvinnor gör sig vackra. ”Heliga kvinnor ... som är naturligt vackra ... får inte framhäva sin skönhet, utan skall försöka tona ner den”, skrev Tertullianus på 200-talet. Angående kosmetika skrev han fortsättningsvis: ”Kvinnor som smörjer in ansiktet med krämer, befläckar kinderna med rouge eller förlänger ögonbrynen syndar mot Gud.” Och han beskrev smycken i guld och silver som ”lockelsens redskap”.

Ännu i dag finns det många som har extrema uppfattningar om kvinnors yttre. I en del religioner tillåts medlemmarna inte bära några som helst smycken, använda kosmetika eller klä sig i färgglada kläder. Måste en kristen kvinna dölja sin skönhet, eller får hon göra något för att försköna sitt yttre?

Guds syn

Bibeln går inte i detalj in på detta med att använda smycken och kosmetika. Men det framgår ändå tydligt att Gud inte fördömer att man använder sådant eller att man på annat sätt försöker göra sig vacker.

När Gud beskrev hur han välsignade Jerusalem talade han om staden som en kvinna och sade: ”Jag [prydde] dig med smycken ..., och du blev mycket, mycket skön.” (Hesekiel 16:11–13) Det här var visserligen symboliska smycken, men de innefattade bland annat armband, örringar och en halskedja. Bibeln gör också en fördelaktig jämförelse mellan ett personligt smycke av guld och en ”vis tillrättavisare”, vars ord tas emot av en som är villig att lyssna. (Ordspråksboken 25:1, 12) Med tanke på att Bibeln gör de här jämförelserna, är det rimligt att anta att Gud inte har något emot att en kvinna använder smycken för att göra sig vacker.

Kristna kvinnor smyckar sig

Vissa avsnitt i Bibeln tar mer direkt upp frågan om att smycka sig. Aposteln Paulus skrev: ”Jag [vill] att kvinnorna smyckar sig i välordnad klädsel.” När en kvinna gör det ”med blygsamhet och sunt sinne” kan det återspegla hennes vördnad för Gud. (1 Timoteus 2:9, 10) Om kristna kvinnor framhäver sin skönhet med blygsamhet, kan det också kasta ett gynnsamt återsken på Guds läror och på församlingen.

Vissa invänder och säger att det i samma verser står att kvinnor inte skall smycka sig ”med hårflätningar och guld eller pärlor eller mycket dyrbar dräkt, utan på det sätt som anstår kvinnor vilka bekänner sig ha vördnad för Gud, nämligen genom goda gärningar”. Innebär det här att kvinnor inte får göra sig fina i håret eller bära smycken?

Nej, det gör det inte. När Bibeln talar om att smycka sig, gör den det i positiva ordalag. Paulus förbjöd alltså inte kvinnor att smycka sig, utan uppmuntrade dem att först och främst vara inriktade på att smycka sig med kristna egenskaper och goda gärningar.

Våra motiv har stor betydelse

Aposteln Paulus skrev: ”Låt oss ... inte längre döma varandra, utan gör hellre detta till ert beslut: att inte för en broder lägga en sten att snava på eller bli en orsak till fall.” (Romarna 14:13) Hur kan vi tillämpa det här i de val vi gör när det gäller vårt yttre?

Först säger Paulus att vi inte skall ”döma varandra”. Vi måste se till att vi inte ”för en broder lägger en sten att snava på”. Normerna för vad som är passande kan skilja sig från land till land och från kultur till kultur. Vad som är passande vid en viss tid och plats är kanske inte passande vid en annan tid och plats. Vi bör inte få andra att snava eller känna sig besvärade på grund av att vi har ett yttre som i vår kultur förknippas med en stötande livsstil. Kvinnor som fruktar Gud gör väl i att fråga sig: Hur uppfattar andra min klädsel? Blir de som tillhör församlingen generade eller förbryllade på grund av min klädstil? Skäms de över vad jag har på mig? Även om en kristen kvinna har rätt att klä sig eller se ut på ett visst sätt, kommer hon att avstå från den rätten om hennes klädsel och stil skulle väcka anstöt. (1 Korinthierna 10:23, 24)

Det är inte heller bra att tänka alltför mycket på sitt utseende, eftersom det kan leda till en osund inställning. I många länder har en del kvinnor en utmanande stil för att dra till sig andras uppmärksamhet på ett opassande sätt. Men kristna kvinnor är mycket noga med att undvika ett sådant missbruk av sitt yttre och strävar efter att vara sunda i sinnet och rena i allt de gör, ”så att Guds ord inte blir skymfat”. (Titus 2:4, 5)

Gudfruktiga kvinnor förstår att hur mycket tid och kraft de än lägger ner på sitt yttre, så ligger deras verkliga skönhet i ”hjärtats fördolda människa” och återspeglas därför i deras inställning och uppförande. (1 Petrus 3:3, 4) Den kvinna som gör förståndiga val när det gäller klädstil och användning av kosmetika och smycken vinner andras respekt och är till ära för sin Skapare.