Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Späcket hos marina däggdjur

Späcket hos marina däggdjur

Slump eller formgivning?

Späcket hos marina däggdjur

● I årtionden har forskare försökt förstå hur delfiner kan simma i en hastighet av närmare 40 kilometer i timmen. Egentligen har de inte tillräckligt med muskler för att göra det, har man menat. Men hemligheten bakom den här förmågan ligger bland annat i delfinernas späck, eller underhudsfett, en komplex substans som man också finner hos tumlare, valar och andra marina djur.

Intressanta fakta: ”Späck är ett tjockt, kompakt lager av mycket välstrukturerad bindväv med massor av fettceller”, sägs det i New World Encyclopedia. Det täcker i stort sett hela kroppen och är ”stadigt fäst vid muskulaturen och skelettet genom fint samordnade, solfjädersformade nätverk av senor och ligament”. Dessa nätverk utgörs i sin tur av elastiska fibrer och kollagen, ett protein som också finns i hud och ben. Späck är därför mycket mer än bara ett isolerande fettlager. Det är en avancerad sammansättning av olika levande vävnader.

Men hur hjälper späcket delfiner och tumlare att simma så fort? (Dalls tumlare kan ta sig fram i över 55 kilometer i timmen.) För det första bidrar späcket till att göra kroppen strömlinjeformad. För det andra består späcket mellan stjärt- och ryggfenan av en extra tät vävnad av korslagda kollagena och elastiska fibrer – en utformning som ger stjärtfenan elasticitet och lagrar mekanisk energi. När musklerna böjer stjärtfenan i en riktning fungerar späcket som en fjäder som drar den tillbaka, vilket ger extra drivkraft och dessutom är energibesparande.

Späcket bidrar också till flytförmågan och hjälper djuren att hålla värmen, och fettet i späcket fungerar som en näringsreserv för kärvare tider. Det är inte förvånande att det här mångsidiga materialet har väckt intresse hos dem som försöker framställa snabbare och energisnålare båtar.

Vad tror du? Kan späcket med alla sina fantastiska egenskaper ha kommit till av sig självt? Eller finns det en formgivare?

[Diagram på sidan 17]

(För formaterad text, se publikationen)

Parallella fibrer.

Kollagena och elastiska fibrer i genomskärning.