Dagboken — en pålitlig vän

EN DAGBOK kan vara en trogen följeslagare och en medkännande vän i en kall och känslolös värld. En dagbok ”gör att vi kan bevara en samling stilleben som beskriver våra personliga upplevelser”, säger författaren Christina Baldwin. Precis som ett fotoalbum som skildrar vårt förflutna i bilder, förser en dagbok oss med skrivna ”ögonblicksbilder” som visar och bevarar det vi upplever under livets gång.

På Bibelns tid var det vanligt att de styrande höll reda på betydelsefulla händelser. Bibeln själv hänvisar till några sådana officiella redogörelser. (4 Moseboken 21:14, 15; Josua 10:12, 13) Grekerna utvecklade en sorts almanacka kallad efemerides, där de nedtecknade stjärnornas och planeternas dagliga rörelser. * Romarna, som erövrade Grekland, övertog användningen av dessa dagböcker, men man ökade deras praktiska värde genom att lägga till dagliga händelser av intresse för samhället och allmänheten. De kallade dessa böcker diarium, en beteckning som kommer från det latinska dies, som betyder ”dag”.

Men det var inte förrän på 1600-talet, när engelsmannen Samuel Pepys skrev sin dagbok, som dagboken började användas för att skriva om vardagliga personliga händelser. Samuel Pepys dagbok, som innehåller en ovanlig kombination av fromhet och världslighet, har gett historikerna en av de mest insiktsfulla beskrivningarna av livet under den engelske kungen Karl II:s regering.

Från och med då har det blivit allt populärare att föra dagbok. Många dagböcker har också blivit värdefulla historiska dokument. En särskilt beaktansvärd dagbok bland dessa är den som skrevs av en ung judisk flicka som gömde sig för nazisterna. Anne Franks dagbok är ett smärtsamt vittnesmål om människors grymhet mot sina medmänniskor.

Varför tycker vi om dagböcker?

Att skriva i en dagbok verkar vara ett uttryck för en grundläggande  mänsklig önskan — att få uttrycka sina tankar. Vare sig vi återger vår glädje över att höra ett litet barns första ord eller skriver om hur ett kärleksfullt förhållande växer fram, tillåter dagboken oss att reflektera över de händelser som formar vårt liv. När vi läser anteckningarna vid ett senare tillfälle, kan vi återuppleva dessa dyrbara stunder och de känslor vi hade.

En av dagbokens största fördelar är att den kan hjälpa oss att lära känna oss själva. Författaren Tristine Rainer kallar den ”ett praktiskt psykologiskt verktyg som ger skrivaren möjlighet att uttrycka sina känslor utan hämningar”.

Bibeln säger i Ordspråken 12:25: ”Oro i en mans hjärta böjer ner det.” För personer som ogärna talar med någon annan om sin ”oro” kan det vara ett bra alternativ att ge uttryck åt sina känslor i skrift. Därför ger man ofta förslaget att föra dagbok till dem som behöver hjälp att komma över känslomässig smärta. En dagbok kan man använda till att reflektera över sitt liv, sätta upp nya mål och kanske arbeta fram lösningar på problem. Att man skriver om sina problem och känslor kan hjälpa en att rikta in sig på det problemen verkligen gäller och att få perspektiv på dem.

Det kan också fungera som ett pedagogiskt hjälpmedel att föra dagbok. Amerikanska lärarförbundet ger föräldrar rådet: ”Uppmuntra era barn att föra dagbok. Att skriva i en dagbok utvecklar barnens förmåga att skriva och frambringar kreativitet.”

Hur skall jag börja?

Först gäller det att hitta en lugn plats och en dagbok som du trivs med. En tom sida som väntar på att fyllas kan onekligen kännas ganska avskräckande. Lösningen är att vara uppriktig, spontan och enkel. Du kan ställa dig själv frågor som: ”Vad har jag gjort i dag? Hur påverkade det mig? Vad har jag ätit? Vem har jag träffat? Hur har mina anhöriga det? Har det hänt något i mina närmastes liv?” Du kan också börja med en fråga om något som gäller nuet: ”Var i livet befinner jag mig just nu? Vilka mål har jag? Vad drömmer jag om?” Låt sedan skrivandet flyta på utan att vara kritisk.

Skriv så mycket eller så lite som du känner för. Skriv så ofta eller så sällan som du tycker. Var öppen och uppriktig. Bekymra dig inte om grammatik eller stavning. Ingen annan kommer att se det du skriver. Du kan klistra in fotografier och tidningsurklipp eller något annat som är viktigt för dig. Det är din bok. Den kan se prydlig eller slarvig ut, och den kan vara liten eller stor. Du behöver inte skriva i den annat än när du har lust. Om du känner det som en sträng plikt att föra dagbok, kan du bli besviken och känna dig misslyckad. — Se rutan.

Alldeles som en vetenskapsman kan använda en journal för att observera och föra register över förändringar hos någon organism han undersöker, kan en dagbok hjälpa dig att iaktta och tänka över ditt eget beteendemönster och tendenserna i ditt liv. Din dagbok kommer att visa dina glädjeämnen, dina bekymmer, dina svagheter och dina starka sidor. Genom att föra dagbok kommer du att bli bättre på att uttrycka dig. Det är sant att det kräver ett visst engagemang att föra dagbok, men ett sådant engagemang kan ge stor behållning. — Från en av våra läsare.

[Fotnot]

[Ruta på sidan 27]

Tips för att komma i gång

◆ Välj ut en dagbok som är hållbar, kanske en som är lätt att ha med sig.

◆ Sök upp en lugn plats där du kan vara ensam. Datera varje anteckning.

◆ Grips inte av panik om du skulle råka missa några dagar; fortsätt helt enkelt där du slutade senast.

◆ Var inte kritisk mot det du skriver. Var fri och låt orden flöda fritt. Uttryck dig inte obestämt — återge detaljer.