Kapitel 27

Tryckning och spridning av Guds eget heliga ord

PÅ FASADEN till en av de stora tryckeribyggnaderna vid Jehovas vittnens världshögkvarter har förbipasserande i flera årtionden kunnat läsa uppmaningen: ”Läs Guds ord, Bibeln, varje dag”.

Jehovas vittnen är själva sådana som flitigt studerar Guds ord. Under årens lopp har de gjort bruk av en lång rad olika bibelöversättningar i sin strävan att förvissa sig om den exakta innebörden i de inspirerade Skrifternas grundtext. Alla Jehovas vittnen uppmanas att ha ett personligt program för daglig bibelläsning. Förutom att de studerar Guds ord ämnesvis, läser de fortlöpande direkt ur Bibeln och dryftar den bok för bok vid sina församlingsmöten. Deras mål är inte att finna skriftställen som stöder deras idéer. De erkänner Bibeln som Guds eget inspirerade ord. De inser att hans ord ger tillrättavisning och tuktan, och de söker uppriktigt forma sitt tänkesätt och uppförande efter vad Bibeln säger. — 2 Tim. 3:16, 17; jämför 1 Thessalonikerna 2:13.

Eftersom Jehovas vittnen är övertygade om att Bibeln är Guds eget heliga ord och eftersom de är förtrogna med de härliga goda nyheter som den innehåller, är de också nitiska i fråga om att ge ut och sprida biblar.

Ett sällskap som ger ut biblar

Det var år 1896 som ordet ”bibel” officiellt införlivades med namnet på den lagligen inregistrerade sammanslutning som bibelforskarna då använde i sin förlagsverksamhet. Namnet Zion’s Watch Tower Tract Society ändrades då formellt till Watch Tower Bible and Tract Society. * Sällskapet Vakttornet började inte omedelbart trycka och binda biblar, men det var verksamt som utgivare av biblar. Sällskapet  planerade särskilda bibelutgåvor, utarbetade värdefulla tillägg och kompletterande hjälpmedel till dem och träffade avtal med kommersiella företag som skulle stå för tryckning och bindning.

Redan före år 1896 gjorde Sällskapet Vakttornet mycket för att sprida biblar. Sällskapet riktade uppmärksamheten på olika bibelöversättningar som fanns tillgängliga, köpte in dem i stora partier för att få dem billigt och tillhandahöll dem sedan till ett pris som ibland var bara 35 procent av ordinarie pris; Sällskapet gjorde inte detta för ekonomisk vinnings skull, utan för att göra läsarna en tjänst. Bland de bibelöversättningar som Sällskapet kunde tillhandahålla var ett stort antal utgåvor av King James Version vilka hade ett behändigt format och var lätta att använda, förutom större ”undervisningsutgåvor”, så kallade ”Teachers’ Bibles” (King James Version med sådana hjälpmedel som konkordans, kartor, randnoter och skriftställeshänvisningar); vidare The Emphatic Diaglott med dess mellanradiga (interlineära) översättning ord för ord från grekiska till engelska; Leesers översättning, i vilken den engelska texten stod bredvid den hebreiska; Murdocks översättning från fornsyriska; The Newberry Bible med randnoter som riktade uppmärksamheten på förekomster av Guds namn på originalspråket samt andra värdefulla detaljer som kommer till uttryck i den hebreiska och grekiska texten; Tischendorfs New Testament med fotnoter som hänvisade till avvikande läsarter i tre av de mest fullständiga forntida bibelhandskrifterna på grekiska (Codex Sinaiticus, Codex Vaticanus och Codex Alexandrinus); ”Variorum Bible” (variantutgåva) med fotnoter, som inte bara redovisade textvarianter i forntida handskrifter, utan också återgav olika framstående forskares översättningar av delar av texten; samt Youngs ordagranna översättning. Sällskapet kunde också tillhandahålla sådana hjälpmedel som Cruden’s Concordance och Youngs Analytical Concordance, konkordanser (bibelordböcker) med kommentarer till grundtextens hebreiska och grekiska ord. Under de år som följde hände det ofta att Jehovas vittnen jorden runt köpte tusentals biblar på olika språk från andra bibelsällskap och spred dem.

Enligt tillgängliga uppgifter lät Sällskapet redan år 1890 trycka en särskild upplaga, i vilken Sällskapet stod som utgivare, av den andra utgåvan av The New Testament Newly Translated and Critically Emphasised, utarbetad av den brittiske bibelöversättaren Joseph B. Rotherham. Varför just denna översättning? Därför att det var en mycket ordagrann översättning och därför att den lade vikt vid att till fullo dra nytta av den forskning som hade bedrivits för att fastställa en mera exakt grekisk text, samt därför att översättaren  till nytta för läsaren med hjälp av typografiska tecken angav vilka ord eller uttryck som var särskilt betonade i den grekiska texten.

År 1902 trycktes på initiativ av Sällskapet Vakttornet en särskild utgåva av ”Holman Linear Parallel Edition”. Den här bibelutgåvan hade en bred marginal med hänvisningar till ställen i Vakttornets publikationer där olika bibelverser förklarades, samt ett omfattande ämnesregister med värdefulla hänvisningar till skriftställen och till Sällskapets publikationer. Den innehöll ordalydelsen i två snarlika bibelöversättningar, King James Version och den reviderade engelska översättningen (Revised Version), och på de ställen där de båda översättningarna skilde sig från varandra återgavs texten i King James Version ovanför den i Revised Version. Den hade också en omfångsrik konkordans som riktade användarens uppmärksamhet på olika betydelser i de hebreiska, arameiska och grekiska orden.

Samma år fick Sällskapet Vakttornet äganderätten till tryckplåtarna till The Emphatic Diaglott. Denna översättning innehåller J. J. Griesbachs grekiska text till de kristna grekiska skrifterna (utgåvan från åren 1796—1806) jämte en mellanradig (interlineär) översättning till engelska. I en spalt bredvid Griesbachs text och den mellanradiga översättningen fanns en sammanhängande engelsk översättning av texten utarbetad av Benjamin Wilson, som var född i Storbritannien men hade bosatt sig i Geneva i Illinois i Förenta staterna. Tryckplåtarna och ensamrätten att ge ut den här bibeln hade köpts och skänkts som gåva till Sällskapet. Sedan restupplagan hade sänts ut, gjorde Sällskapet anordningar för att trycka en ny upplaga, som förelåg år 1903.

Fyra år senare, år 1907, utgavs den så kallade ”Bible Students Edition” (utgåva för bibelforskare) av King James Version. Den hade ett tillägg som kallades ”Berean Bible Teachers’ Manual” (Berea-handbok för bibelundervisning) och innehöll korta och koncisa kommentarer till många verser i Bibeln jämte hänvisningar till Vakttornets publikationer för fullödigare förklaringar. Omkring ett år senare kom en utgåva med ett utökat tillägg.

De här biblarna beställdes hos tryckare och bokbindare i upplagor om mellan 5.000 och 10.000 åt gången för att hålla priserna nere. Det var Sällskapets önskan att göra en rad olika bibelöversättningar och bibliska referensverk för forskning och studium lättillgängliga för så många människor som möjligt.

År 1926 tog så Sällskapet Vakttornet ett stort steg framåt i sin verksamhet som bibelutgivare.

 Vi trycker biblar på våra egna pressar

Det var 36 år efter det att Watch Tower Bible and Tract Society först gav sig i kast med bibelutgivning som Sällskapet började trycka och binda biblar i sitt eget tryckeri. Den första bibelutgåva som Sällskapet självt framställde var The Emphatic Diaglott. Sällskapet hade ägt tryckplåtarna till den här översättningen i 24 år. I december 1926 trycktes den här bibeln på en cylinderpress (flatformspress) i Sällskapets tryckeri på Concord Street i Brooklyn. Till dags dato har den framställts i 427.924 exemplar.

Sexton år senare, mitt under andra världskriget, grep sig Sällskapet an med att trycka en utgåva av hela Bibeln. I det syftet köpte Sällskapet år 1942 en uppsättning tryckplåtar till King James Version (med randnoter och skriftställeshänvisningar) av företaget A. J. Holman Company i Philadelphia i Pennsylvania. Den här översättningen av hela Bibeln till engelska utgick inte från den latinska Vulgata. Den hade utarbetats av lärda män som var i stånd att jämföra tidigare översättningar med de hebreiska, arameiska och grekiska grundtexterna. Den försågs med en konkordans som hade iordningställts av mer än 150 Jehovas vittnen som hade samarbetat om projektet. Den var särskilt avsedd att hjälpa Jehovas vittnen att snabbt hitta lämpliga skriftställen i sin predikotjänst och på så sätt kunna använda Bibeln verkningsfullt som ”andens svärd” för att avslöja och hugga bort religiösa villfarelser. (Ef. 6:17) För att kunna erbjuda den här bibeln till människor överallt till så lågt pris som möjligt trycktes den på en rotationspress — något som andra bibeltryckerier aldrig hade försökt sig på. År 1992 hade det framställts sammanlagt 1.858.368 exemplar av den här bibelutgåvan.

Jehovas vittnen ville inte bara sätta exemplar av Bibeln, själva boken, i människors händer. De ville också hjälpa människor att lära känna Bibelns gudomlige författare, Jehova Gud — hans egennamn och hans uppsåt. Det fanns en bibelöversättning på engelska — American Standard Version av år 1901 — som använde Guds namn på de mer än 6.870 ställen där det förekom i de källtexter som låg till grund för översättarnas arbete. Efter flera månaders förhandlingar fick Sällskapet Vakttornet år 1944 köpa rätten att kopiera en uppsättning tryckplåtar till den här bibelutgåvan från plåtar och typer som tryckeriet Thomas Nelson and Sons i New York tillhandahöll. Under de följande 48 åren trycktes den i 1.039.482 exemplar.

Steven Byington från Ballard Vale i Massachusetts i USA hade också gjort en översättning av Bibeln till modern engelska som gav Guds namn dess rättmätiga plats. Sällskapet Vakttornet kom i besittning av hans opublicerade manuskript år 1951 och fick år 1961 ensamrätten att publicera det. Denna översättning av hela Bibeln trycktes år 1972. Fram till år 1992 hade den tryckts i 262.573 exemplar.

Men ett annat projekt hade också pågått under ett antal år.

Nya Världens översättning

I början av oktober 1946 föreslog Nathan H. Knorr, Sällskapet Vakttornets dåvarande president, att Sällskapet skulle låta utarbeta en helt ny översättning av de kristna grekiska skrifterna. Själva översättningsarbetet  kom i gång den 2 december 1947. Den färdiga texten granskades noggrant av samtliga medlemmar av översättningskommittén, som alla var med anden smorda kristna. Den 3 september 1949 sammankallade broder Knorr styrelserna för Sällskapets New York-sammanslutning och Pennsylvania-sammanslutning till ett gemensamt möte. Han tillkännagav för dem att översättningskommittén, New World Bible Translation Committee, hade fullbordat en översättning av de kristna grekiska skrifterna till modern engelska och hade överlåtit manuskriptet åt Sällskapet med rätt att publicera det. * Detta var en helt ny översättning gjord direkt från den grekiska grundtexten.

Behövdes det verkligen en ny bibelöversättning? Redan vid den tiden förelåg hela Bibeln på 190 språk, och åtminstone delar av den hade översatts till ytterligare 928 språk och dialekter. Jehovas vittnen har under årens lopp använt de flesta av dessa översättningar. Men faktum är att flertalet av dem hade gjorts av präster och missionärer i kristenhetens religiösa sekter och att deras översättningar är mer eller mindre färgade av de hedniska filosofier och oskriftenliga traditioner, som deras religionssystem har ärvt från det förflutna, och även av den högre bibelkritikens fördomar. Vidare hade äldre  och tillförlitligare bibelhandskrifter blivit tillgängliga. Arkeologiska fynd kastade undan för undan ökat ljus över den grekiska som användes i det första århundradet. Dessutom förändras de språk som Bibeln översätts till allteftersom åren går.

Jehovas vittnen ville ha en översättning som drog nytta av de senaste forskningsrönen, en översättning som inte var färgad av kristenhetens trosuppfattningar och traditioner, en ordagrann översättning som troget framställde vad som står i de ursprungliga skrifterna och som därför kunde utgöra grunden för ständigt växande kunskap om sanningen från Gud, en översättning som skulle vara tydlig och begriplig för nutida läsare. Nya Världens översättning av de kristna grekiska skrifterna, som kom ut på engelska år 1950, uppfyllde dessa önskemål — i varje fall när det gällde den delen av Bibeln. När Jehovas vittnen började använda den, var det många som blev entusiastiska, inte bara därför att de fann att det nutida språket i den gjorde den lättare att läsa, utan också därför att de insåg att den gav dem en klarare förståelse av innebörden i Guds inspirerade ord.

Ett av de framträdande dragen i den här översättningen är att den har återinfört Guds egennamn, Jehova, på 237 ställen i de kristna grekiska skrifterna. Detta var inte den första översättningen som återinförde namnet. * Men det kan ha varit den första som gjorde det konsekvent i huvudtexten från Matteus till Uppenbarelseboken. En utförlig redogörelse i förordet påvisade vilken stabil grund det fanns för en sådan åtgärd.

Därefter översattes de hebreiska skrifterna till engelska och gavs ut i tur och ordning i fem separata band. Det första kom år 1953. Som i fallet med de kristna grekiska skrifterna lade översättarna stor vikt vid att återge texten på grundspråket så ordagrant som möjligt. De bemödade sig särskilt om att få till stånd en konkordant eller enhetlig återgivning, att exakt förmedla den handling eller det tillstånd som kommer till uttryck i de hebreiska verben och att använda ett enkelt språk som nutida läsare skulle ha lätt att förstå. På alla de ställen där tetragrammet (tetragrammaton) förekom i den hebreiska texten återgavs det helt korrekt med Guds egennamn och ersattes inte med något annat uttryck, vilket man vanligtvis hade gjort i många andra översättningar. Dessa band innehöll fotnoter och artiklar i ett tillägg, vilka gjorde det möjligt för den noggranne bibelforskaren att undersöka på vilken grund ett ord hade återgetts på det ena eller andra sättet.

Den 13 mars 1960 avslutade New World Bible Translation Committee sin sista genomläsning av den del av bibeltexten som skulle ingå i det femte bandet.  Det var 12 år, 3 månader och 11 dagar efter det att själva översättningen av de kristna grekiska skrifterna hade påbörjats. Några månader senare var detta slutliga band av de hebreiska skrifterna tryckt och klart för spridning.

Översättningskommittén upplöstes inte sedan det här projektet var avslutat, utan den fortsatte att arbeta. Den företog på nytt en omfattande granskning av hela översättningen. År 1961 utgav så Sällskapet Vakttornet Nya Världens översättning av den Heliga skrift (på engelska), en reviderad utgåva av hela Bibeln i ett band. Den erbjöds mot bara en amerikansk dollar, så att det skulle vara möjligt för alla att skaffa sig ett exemplar av Guds ord, oavsett hurdan deras ekonomiska situation var.

Två år senare utgavs en särskild studieutgåva för dem som ville forska mera. I den hade alla tidigare, oreviderade band med sina tusentals värdefulla fotnoter, förutom förorden och de informativa tilläggen, sammanförts till ett band. Den hade också kvar de värdefulla hänvisningarna (korshänvisningarna) till skriftställen där läsaren kunde finna besläktade ord, parallella tankar eller händelser, biografiska upplysningar, geografiska detaljer, uttalanden om bibliska profetiors uppfyllelse som görs i Bibelns egen skildring och direkta citat i eller från andra delar av Bibeln.

Sedan den första utgåvan i ett band kom ut år 1961, har det utkommit ytterligare fyra reviderade utgåvor. Den senaste av dessa är en studieutgåva med stor stil som utgavs år 1984. Den innehåller ett omfattande tillägg, 125.000 skriftställeshänvisningar, 11.400 förklarande fotnoter och ett register över ord i Bibeln. De olika upplysningarna i den här utgåvan hjälper bibelläsare att förstå varför vissa skriftställen bör återges på ett bestämt sätt för att det skall vara en exakt återgivning och att inse att en del skriftställen kan återges korrekt på mer än ett sätt. De talrika skriftställeshänvisningarna hjälper dem också att bättre se den inre harmonin mellan Bibelns olika böcker.

Som ett led i sina uppriktiga ansträngningar att hjälpa dem som har kärlek till Guds ord att bli bättre förtrogna med innehållet i de kristna grekiska skrifternas koinégrekiska (allmängrekiska) text utarbetade översättningskommittén också The Kingdom Interlinear Translation of the Greek Scriptures. Den här mellanradiga bibeln utgavs av Sällskapet Vakttornet första gången år 1969 och i en uppdaterad utgåva år 1985. Den innehåller den grekiska text som sammanställts av B. F. Westcott och F. J. A. Hort (The New Testament in the Original Greek). I en spalt till höger på varje sida finner man den engelska texten till Nya Världens översättning (1984 års reviderade text i den uppdaterade utgåvan). Mellan raderna i den grekiska texten finns  dessutom en annan engelsk översättning, en mycket ordagrann återgivning ord för ord av vad som står på grekiska, enligt de enskilda ordens grundbetydelse och grammatiska form. Detta gör det möjligt också för läsare som inte kan grekiska att ta reda på vad som faktiskt står i den grekiska grundtexten.

Skulle detta arbete med Nya Världens översättning bara vara till nytta för dem som kunde läsa engelska? I många länder fann Vakttornets missionärer det svårt att få tag i tillräckligt med biblar på de inhemska språken till människor som längtade efter ett eget exemplar av Guds ord. I vissa delar av världen var det inte ovanligt att dessa missionärer var de som spred de flesta av de biblar som andra bibelsällskap gav ut. Men detta betraktades inte alltid med blida ögon av de religiösa representanterna för dessa bibelsällskap. Dessutom var dessa biblar inte alltid särskilt bra översatta.

Översättning till andra språk

Samma år som hela Nya Världens översättning första gången kom ut i ett enda band på engelska, alltså år 1961, sammankallades en grupp skickliga översättare för att återge den engelska texten på sex andra mycket utbredda språk — franska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska och tyska. Eftersom den engelska översättningen var så ordagrann, var det möjligt att översätta vidare från engelskan. Dessa översättningar till andra språk jämfördes dessutom noggrant med den hebreiska och den grekiska texten. Översättarna fungerade som en internationell kommitté i samarbete med New World Bible Translation Committee vid Sällskapets högkvarter i Brooklyn i New York. År 1963 trycktes och utgavs de kristna grekiska skrifterna på alla sex språken.

År 1992 förelåg hela Nya Världens översättning av den Heliga skrift på 12 språk — danska, engelska, franska, italienska, japanska, nederländska, portugisiska, slovakiska, spanska, svenska, tjeckiska och tyska. De kristna grekiska skrifterna förelåg på ytterligare två språk, finska och norska. Det innebar att den här översättningen var tillgänglig på språk som var modersmål för omkring 1,4 miljarder människor, mer än en fjärdedel av världens befolkning. Dessutom kunde många fler få nytta av den genom att utdrag ur den återgavs på 97 andra språk i Vakttornet. De som läser dessa 97 språk var emellertid angelägna om att få hela Nya Världens översättning på sitt eget språk. År 1992 var man i full gång med att framställa denna översättning på 16 av dessa språk och att fullborda översättningen av de hebreiska skrifterna på de båda språk som hade bara de kristna grekiska skrifterna.

 Eftersom dessa biblar framställdes av frivilliga arbetare vid Sällskapets egna tryckerier och bokbinderier, var det möjligt att tillhandahålla dem till en mycket ringa kostnad. När en österrikisk förkunnare år 1972 visade en bokbindare Nya Världens översättning på tyska och frågade honom hur mycket han trodde att den kostade, blev mannen häpen över att höra att det föreslagna bidraget till framställningskostnaden var bara en tiondel av det pris han nämnde.

Några exempel kan belysa vad den här översättningen har betytt. I Frankrike hade katolska kyrkan i många hundra år förbjudit lekmän att äga ett exemplar av Bibeln. De katolska översättningar som hade kommit i marknaden var relativt dyra, och det var inte många hem som hade någon. Nya Världens översättning av de kristna grekiska skrifterna kom ut på franska år 1963, och hela Bibeln utgavs år 1974. Fram till år 1992 hade sammanlagt 2.437.711 exemplar av Nya Världens översättning sänts ut för spridning i Frankrike, och antalet Jehovas vittnen i Frankrike hade ökat med 488 procent under samma period till totalt 119.674.

I Italien var situationen likartad. Under många år hade det varit förbjudet att äga en bibel. Sedan den italienska utgåvan av Nya Världens översättning kom ut och fram till år 1992 hade man spridit 3.597.220 exemplar av den; de allra flesta var av den kompletta utgåvan. Människor ville själva undersöka vad som står i Guds ord. Det är intressant att konstatera att Jehovas vittnen i Italien under samma period upplevde en fenomenal tillväxt — från 7.801 till 194.013.

När Nya Världens översättning av de kristna grekiska skrifterna kom ut på portugisiska, fanns det bara 30.118 Jehovas vittnen i Brasilien och 1.798 i Portugal. Under åren fram till 1992 sändes sammanlagt 213.438 exemplar av de kristna grekiska skrifterna och 4.153.738 exemplar av hela Bibeln på portugisiska ut till enskilda personer och församlingar i dessa länder. Vad blev resultatet? I Brasilien är det nu mer än 11 gånger så många aktiva lovprisare av Jehova och i  Portugal 22 gånger så många. Tiotusentals människor som aldrig förr hade ägt en bibel var tacksamma över att få en, och andra satte värde på att ha en bibel som använde ord som de kunde förstå. När 1984 års studieutgåva av Nya Världens översättning blev tillgänglig på portugisiska i Brasilien, framhöll nyhetsmedierna att det var den mest omfattande bibelutgåva som fanns att få där i landet (det vill säga att den innehöll fler skriftställeshänvisningar och fler fotnoter än någon annan utgåva). Det påpekades också att förstaupplagan var tio gånger så stor som en brasiliansk bibelutgåva brukar vara.

Den spanska utgåvan av Nya Världens översättning av de kristna grekiska skrifterna utgavs också år 1963, och år 1967 utkom hela Bibeln. Det trycktes 527.451 exemplar av de kristna grekiska skrifterna och därefter, fram till år 1992, sammanlagt 17.445.782 exemplar av hela Bibeln på spanska. Detta bidrog till en iögonenfallande ökning av antalet lovprisare av Jehova i spansktalande länder. I de övervägande spansktalande länder där Jehovas vittnen utför sin förkunnartjänst upplevde de en ökning från 82.106 förkunnare år 1963 till 942.551 år 1992. Och i Förenta staterna fanns det år 1992 ytterligare 130.224 spansktalande vittnen för Jehova.

Det var inte bara inom kristenhetens område som Nya Världens översättning mottogs med entusiasm. Under första året efter det att den japanska utgåvan hade getts ut fick avdelningskontoret i Japan beställningar på en halv miljon exemplar.

År 1992 hade det tryckts sammanlagt 70.105.258 exemplar av hela Nya Världens översättning av den Heliga skrift på de 12 språk som den då hade kommit ut på och dessutom 8.819.080 exemplar av delar av översättningen.

Bibeln görs tillgänglig i många former

Datoriseringen av förfaringssätten vid Sällskapet Vakttornets anläggningar tog sin början år 1977 och har främjat såväl bibelproduktionen som andra sidor av utgivarverksamheten. Användningen av datorer har hjälpt översättarna att vara mera konsekventa i sitt arbete; den har också  gjort det lättare att trycka biblar i olika format.

Sedan hela bibeltexten väl hade matats in i datorn, var det inte svårt att låta en elektronisk fotosättare sätta texten i många olika storlekar och stilar. Först, år 1981, utkom en engelsk standardutgåva med ett ordregister och andra värdefulla hjälpmedel och tillägg. Detta var den första bibelutgåva som Sällskapet Vakttornet tryckte på en rulloffsetpress. Sedan förbättringar till följd av en revidering hade införlivats med den text som var lagrad i datorn, utkom år 1984 en engelsk studieutgåva med stor stil; den innehöll många värdefulla hjälpmedel och upplysningar till nytta för dem som ville gå på djupet i sin forskning. En standardutgåva (på engelska) med samma reviderade text blev också tillgänglig det året; den innehöll skriftställeshänvisningar och ordregister, men inga fotnoter; och tillägget var mer avsett för tjänsten på fältet än för ingående studium. Ett önskemål som många hade var en bibel i fickformat, och år 1987 kunde en sådan utges på engelska. Alla dessa utgåvor kom inom kort ut också på andra språk.

Uppmärksamhet ägnades också dem som har särskilda behov. Till nytta för personer med dålig syn utgavs på engelska år 1985 hela Nya Världens översättning med mycket stor stil i fyra band. Inom kort förelåg denna utgåva också på tyska, franska, spanska och japanska. Dessförinnan, år 1983, hade Nya Världens översättning av de kristna grekiska skrifterna framställts i fyra band på  engelsk blindskrift. Fem år senare fanns hela Nya Världens översättning på engelsk blindskrift, ett verk som omfattade 18 band.

Skulle det vara till nytta för några att kunna lyssna till Bibeln inläst på band? Utan tvivel. Sällskapet Vakttornet satte därför i gång med att framställa ljudbandsinspelningar på kassett av Bibeln. Den första kassettinspelningen var De goda nyheterna enligt Johannes, som kom ut på engelska år 1978. Med tiden blev hela Nya Världens översättning på engelska inläst på 75 kassetter. Vad som hade börjat i blygsam omfattning antog snart gigantiska proportioner. Det dröjde inte länge förrän bibelkassetter blev tillgängliga också på andra språk. År 1992 hade Nya Världens översättning, helt eller delvis, kommit ut på kassett på 14 språk. I början lät vissa avdelningskontor kommersiella företag utföra arbetet. Men fram till år 1992 hade Sällskapet Vakttornet framställt mer än 31 miljoner sådana kassetter med hjälp av egen utrustning.

Bibelkassetterna kom att användas i långt större utsträckning och visade sig vara till mycket större nytta än man ursprungligen hade förväntat. Överallt på jorden använde folk kassettbandspelare. Många icke läskunniga kunde med kassetternas hjälp få direkt utbyte av Guds heliga ord. Kvinnor kunde lyssna till kassetterna medan de utförde arbete i hemmet. Män kunde lyssna till dem i bilen på väg till och från arbetet. Enskilda förkunnare förbättrade sin förmåga att undervisa, när de regelbundet lyssnade till Guds ord och lade märke till uttalet av bibliska namn och det sätt på vilket olika avsnitt i Bibeln lästes.

År 1992 trycktes olika utgåvor av Nya Världens översättning på Sällskapets pressar i Nord- och Sydamerika, Europa och Asien. Fram till dess hade sammanlagt 78.924.338 exemplar framställts och gjorts tillgängliga för distribution. Enbart i Brooklyn var det tre stora snabbgående rulloffsetpressar som huvudsakligen användes till att trycka biblar. Dessa pressar kan tillsammans framställa vad som motsvarar 7.900 biblar i timmen, och ibland har det varit nödvändigt att köra pressarna ett extra skift.

Jehovas vittnen erbjuder emellertid människor något mer än en bibel som kanske bara får samla damm i bokhyllan. De erbjuder också alla som är intresserade av Bibeln ett kostnadsfritt bibelstudium i deras eget hem — och det oavsett om de skaffar en bibel av Jehovas vittnen eller inte. Ett sådant bibelstudium fortsätter inte i det oändliga. Somliga av dem som studerar tar till hjärtat vad de får lära sig, blir döpta vittnen och börjar sedan själva undervisa andra. Om den som studerar efter några månader inte har gjort rimliga framsteg i fråga om att tillämpa vad han har fått lära sig, avbryts studiet i många fall till förmån för någon annan som är uppriktigt intresserad. År 1992 ledde Jehovas vittnen sådana kostnadsfria bibelstudier med 4.278.127 enskilda personer eller familjer, vanligen en gång i veckan.

Den insats som Jehovas vittnen gör för att utge och sprida Bibeln och undervisa människor i Guds heliga ord saknar verkligen motstycke i varje annan organisation.

[Fotnoter]

[Ruta på sidan 609]

En helt ny översättning

När första bandet av ”Nya Världens översättning” av de hebreiska skrifterna hade getts ut på engelska, skrev den brittiske bibelkritikern Alexander Thomson: ”Det finns ytterst få översättningar av de hebreiska skrifterna direkt från grundspråken till engelska. Det är därför med stor glädje vi välkomnar utgivandet av första delen av Nya Världens översättning [av de hebreiska skrifterna], från Första Moseboken till Rut. ... Det är uppenbart att man har vinnlagt sig om att den här översättningen skall vara alltigenom lättläst. Ingen kan säga att den saknar något i fråga om friskhet och originalitet. Dess terminologi är inte på något sätt baserad på tidigare översättningar.” — ”The Differentiator”, juni 1954, sid. 131.

[Ruta/Bild på sidan 610]

”En text med inbyggd ordbok”

I en recension av ”The Kingdom Interlinear Translation of the Greek Scriptures” för tidskriften ”The Classical Journal” skrev Thomas N. Winter vid University of Nebraska i USA: ”Detta är inte någon vanlig interlineär (mellanradig) bibel: Textens integritet har bevarats, och den engelska översättningen som står under den är helt enkelt den grundbetydelse som ligger i de enskilda grekiska orden. Den interlineära delen av den här boken är därför egentligen inte en översättning. En text med inbyggd ordbok skulle vara en mera korrekt beskrivning. En översättning på sammanhängande engelska finns i en smal spalt till höger på varje sida. ...

Texten är baserad på den text som Brooke F. Westcott och Fenton J. A. Hort har utarbetat och gett ut (nytryck av 1881 års upplaga), men den översättning som den anonyma kommittén har gjort är alltigenom up-to-date och noggrant och konsekvent utförd.” — Numret för april—maj 1974, sid. 375, 376.

[Bild]

1969 och 1985 års utgåvor

[Ruta/Bild på sidan 611]

En hebraists bedömning

En professor i hebreiska, dr Benjamin Kedar från Israel, sade år 1989 om den engelska utgåvan av ”Nya Världens översättning”: ”I min språkvetenskapliga forskning i förbindelse med den hebreiska bibeln och översättningar av den vänder jag mig ofta till den engelska översättning som är känd under namnet ’New World Translation’. När jag gör det, får jag gång på gång min uppfattning bekräftad att detta verk återspeglar en ärlig strävan att uppnå en förståelse av texten som är så exakt som möjligt. Översättningen vittnar om god kännedom om grundspråket och återger grundtextens ord på ett förståeligt sätt på målspråket, utan att i onödan avvika från det hebreiska språkets speciella struktur. ... Varje språklig formulering medger ett visst spelrum vid tolkning eller översättning. Den språkliga lösningen i varje enskilt fall kan därför diskuteras. Men jag har i ’New World Translation’ aldrig upptäckt någon fördomsfull strävan att läsa in något i texten som den inte ger rum för.”

[Tabeller på sidan 613]

[För formaterad text, se publikationen]

Ökningen av antalet förkunnare sedan ”Nya Världens översättning” utgavs

Frankrike

150.000

100.000

50.000

1963 1970 1980 1992

Italien

150.000

100.000

50.000

1963 1970 1980 1992

Portugal och Brasilien

300.000

200.000

100.000

1963 1970 1980 1992

Spansktalande länder

900.000

600.000

300.000

1963 1970 1980 1992

 [Bilder på sidan 604]

Några av de översättningar som bibelforskarna använde i ett tidigt skede

Youngs ordagranna översättning

Leesers översättning (hebreisk text vid sidan av den engelska)

Tischendorfs ”New Testament” (med textvarianter från grekiska handskrifter)

Murdocks översättning (från syriska)

”The Emphatic Diaglott” (från grekiska till engelska)

Variorum Bible (variantutgåva med olika engelska återgivningar)

”The Newberry Bible” (med värdefulla randnoter)

[Bild på sidan 605]

Inledningen till den utgåva av Rotherhams ”New Testament” som trycktes för Sällskapet Vakttornet omkring år 1890

[Bild på sidan 606]

Holman Linear Parallel Edition, bibel utgiven genom Sällskapet Vakttornets försorg år 1902

[Bild på sidan 606]

Vakttornets utgåva av ”King James Version” med en speciellt utarbetad konkordans (1942)

[Bild på sidan 607]

”American Standard Version”, en översättning som använder Guds namn, Jehova, mer än 6.870 gånger; Vakttornets utgåva (1944)

[Bild på sidan 607]

Byingtons översättning (1972)

[Bilder på sidan 608]

”Nya Världens översättning”, först utgiven på engelska i sex band från år 1950 till år 1960; dessa sammanfördes senare i ett band som en särskild studieutgåva

Utgiven i ett enda kompakt band år 1961

Studieutgåva (med stor stil) med fotnoter och skriftställeshänvisningar, utgiven år 1984

[Bild på sidan 612]

”Nya Världens översättning” har undan för undan utgetts på fler språk

[Bild på sidan 614]

”Nya Världens översättning” med mycket stor stil

... på blindskrift

... på kassettband

... på disketter