Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

”Striden tillhör Jehova”

”Striden tillhör Jehova”

”Vi måste lyda Gud som vår härskare mer än människor”

”Striden tillhör Jehova”

TVÅ rivaliserande härar står avvaktande mitt emot varandra på var sin sida om en dal. I 40 dagar har männen i Israel stått skrämda och väntat medan de har blivit hånade av Goljat, filistéernas främste slagskämpe. (1 Samuelsboken 17:1–4, 16)

Goljat utmanar högljutt israeliterna med orden: ”Välj ut en man åt er, och låt honom komma ner till mig. Om han förmår strida mot mig och han slår ihjäl mig, då skall vi bli era tjänare. Men om jag är hans överman och jag slår ihjäl honom, så skall ni bli våra tjänare, och ni skall tjäna oss. ... Jag har i dag smädat Israels slaglinjer. Ge mig en man, så att vi får strida med varandra!” (1 Samuelsboken 17:8–10)

I forna tider var det inte ovanligt att två stridande härar valde ut var sin slagskämpe som fick mötas man mot man. Den vinnande kämpens här avgick som segrare. Men den som utmanade Israel den här gången var ingen ordinär soldat. Han var jättelik – en våldsam och skrämmande motståndare. Men i och med att Goljat hånade Jehovas folks här beseglade han faktiskt sitt eget öde.

Det här var inte bara en militär batalj, utan en uppgörelse mellan Jehova och filistéernas gudar. Men i stället för att modigt gå i spetsen för sin här mot Guds fiender blir Israels kung, Saul, lamslagen av fruktan. (1 Samuelsboken 17:11)

En ung man förtröstar på Jehova

I det här dödläget kommer en ung man för att besöka sina bröder i Sauls här. Han är redan smord till att bli Israels kung, och hans namn är David. När han hör vad Goljat säger frågar han: ”Vem är den här oomskurne filistén, eftersom han får smäda den levande Gudens slaglinjer?” (1 Samuelsboken 17:26) I Davids ögon representerar Goljat både filistéerna och de filisteiska gudarna. David är rättmätigt upprörd och vill stå upp för Jehova och Israel och kämpa mot den hedniske jätten. Men kung Saul säger: ”Du kan inte gå emot den här filistén och strida mot honom, för du är bara en pojke.” (1 Samuelsboken 17:33)

Tänk så skilda synsätt Saul och David hade! Saul såg en herdepojke som ville mäta sina krafter med en våldsam jätte. Men i Davids ögon var Goljat helt enkelt en man som satte sig upp mot den suveräne Herren Jehova. Davids mod berodde på att han var övertygad om att Gud inte låter någon ostraffat håna hans namn och folk. Medan Goljat skröt över sin styrka, förtröstade David på Jehova och såg situationen ur Guds perspektiv.

”Jag kommer mot dig i härarnas Jehovas namn”

Davids tro var välgrundad. Han kom ihåg att Gud hade hjälpt honom att rädda hans får från en björn och ett lejon. Den unge herden var helt säker på att Jehova nu skulle hjälpa honom att ta itu med den här store filisteiske fienden. (1 Samuelsboken 17:34–37) David rustade sig med bara en enkel slunga och fem släta stenar och gick ut för att möta Goljat.

Med hjälp av Jehovas kraft kunde den unge David ta itu med en till synes omöjlig uppgift. Modigt sade han till filistén: ”Du kommer mot mig med svärd och spjut och kastspjut, men jag kommer mot dig i härarnas Jehovas namn, han som är Israels slaglinjers Gud och som du har smädat. I dag skall Jehova utlämna dig i min hand. ... Hela jorden skall veta att Israel har en Gud. Och hela den här församlingen skall veta att det inte är med svärd eller spjut som Jehova räddar, ty striden tillhör Jehova.” (1 Samuelsboken 17:45–47)

Hur slutade det hela? Den inspirerade skildringen fortsätter: ”Så visade sig David, med slunga och sten, starkare än filistén, och han slog ner filistén och dödade honom; och David hade inget svärd i handen.” (1 Samuelsboken 17:50) Han hade inget svärd i sin hand, men han hade hjälp av Jehova Guds mäktiga kraft. *

Davids beslut att förtrösta på Jehova visade sig vara helt rätt och riktigt. Om vi måste välja mellan att frukta människor eller att förtrösta på att Jehova har makt att rädda oss, är valet uppenbart: ”Vi måste lyda Gud som vår härskare mer än människor.” (Apostlagärningarna 5:29) Om vi dessutom ser på besvärliga situationer ur Jehova Guds synvinkel, kan vi få rätt perspektiv på även mycket stora problem.

[Fotnot]

^ § 13 Se Jehovas vittnens almanacka 2006, maj/juni.

[Ruta/Bild på sidan 9]

HUR STOR VAR GOLJAT EGENTLIGEN?

Skildringen i 1 Samuelsboken 17:4–7 upplyser oss om att Goljat var mer än sex alnar lång – närmare tre meter. Något som kan ge en antydan om den här filisténs storlek och styrka är hans pansarskjorta av koppar – den vägde omkring 57 kilo! Träskaftet på hans spjut liknade en vävbom, och järnspetsen på spjutet vägde omkring 7 kilo. Enbart Goljats rustning vägde förmodligen mer än David själv.