Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Tatarerna förr, nu och i framtiden

Tatarerna förr, nu och i framtiden

Tatarerna förr, nu och i framtiden

SEDAN barnsben har jag hört ordspråket: ”Skrapa en ryss på ytan och du finner en tatar.” Jag har alltid betraktat mig som ryss, men nyligen berättade mina släktingar att min farfar var tatar. * När jag berättat det här för mina vänner har det visat sig att flera av dem också har tatarer i släkten.

Det har varit intressant att lära sig mer om kända tatarer och vad de har åstadkommit inom konsten, idrotten och andra områden. Ett exempel är balettmästaren Rudolf Nurejev, som betytt mycket för dansen och som föddes i en tatarfamilj i Ryssland. Omkring sju miljoner tatarer bor i republikerna i det forna Sovjetunionen. Låt mig berätta vad jag har lärt mig om tatarerna.

Deras förflutna

Tatarer har nämnts i samband med mongoliska och turkiska folk i hundratals år. På 1200-talet deltog de i den mongoliske ledaren Djingis khans fälttåg. * Hans rike omfattade ett enormt område, till ytan jämförbart med det forna Sovjetunionen. År 1236 tog omkring 150 000 av hans soldater sikte på Europa, som började väster om Uralbergen. Där anföll de först ryska städer.

Mongolerna hade snart besegrat Ryssland och grundade då ett turk-mongoliskt rike, vars västra del har blivit känd som Gyllene horden. Huvudstaden Saraj Batu var belägen vid Volgas nedre lopp. Riket omfattade delar av Sibirien, inklusive Uralbergen, men också de avlägsna bergskedjorna Karpaterna och Kaukasus i Ukraina och Georgien. Ryska furstendömen tvingades betala tribut till Gyllene horden. På 1400-talet splittrades horden i provinser, som Krim, Astrachan och Kazan.

Tatarstan och huvudstaden Kazan

I dag finns det ungefär fyra miljoner invånare i Tatarstan, en multinationell delrepublik i den östligaste delen av det europeiska Ryssland. Den är 68 000 kvadratkilometer till ytan och anses höra till ”de ekonomiskt mest utvecklade delrepublikerna i den Ryska federationen”. Tatarstan är en av Rysslands ledande gas- och oljeproducenter och tillverkar även flygplan och bilar. Där finns också flera flygplatser.

Kazan är en modern miljonstad som är belägen vid floden Kazankas sammanflöde med Volga. Den är en av flera ryska städer som har vackra tunnelbanestationer. * Varje station har ett eget tema. En del har en modern design, medan andra har en orientalisk eller medeltida stil. En station i Kazan är utsmyckad med 22 mosaiker med motiv från traditionella tatariska sagor.

Kazans federala universitet grundades 1804 av den ryske tsaren Alexander I och har ett av de största biblioteken i Ryssland. Det är ett framstående kultur- och utbildningscentrum och en förebild för andra universitet i Tatarstan. Bland bibliotekets 5 000 000 publikationer finns 30 000 gamla handskrifter. En del av dem dateras ända tillbaka till 800-talet.

Det är trevligt att promenera utmed Baumangatan inne i centrum. Det här stråket är fullt av mysiga affärer och kaféer. När jag och min fru besökte Kazan nyligen avslutade vi stadsvandringen med en skön båttur på Volga.

En av sevärdheterna är Kazans berömda kreml. Det här gamla fortet, som byggdes på 1500-talet, är det enda tatariska fort i Ryssland som har klarat sig till dags dato. Inom dess stenmurar finns Sumbekatornet, myndighetsbyggnader, en moské och en ortodox kyrka.

År 2000 fördes Kazans kreml upp på UNESCO:s världsarvslista. Byggnaderna ser extra pampiga ut kvällstid, när belysningen speglar sig i floden.

Folket och språket

Tatarerna är den största turkiska folkgruppen i Ryssland och sägs uppgå till 5,5 miljoner. Men ingen vet med säkerhet hur många tatarer som bor i detta vidsträckta land.

Tatariska är ett turkspråk. Till den här språkfamiljen hör också azerbajdzjanska, basjkiriska, jakutiska, kazakiska, kirgiziska, nogaiska, turkiska, turkmeniska, tuvinska och uzbekiska. En del av de här språken är så pass lika att de olika folkgrupperna kan förstå varandra någorlunda väl.

Världen över finns det miljontals människor som talar något turkspråk. På gatorna i Tatarstans städer hörs både tatariska och ryska, och så är det även med tidningar, böcker, radio och tv. Teaterpjäser om tatarernas historia, folksagor och vardagsliv sätts upp på tatariska.

Butiksskyltar och vägskyltar i Kazan och andra städer är skrivna på både tatariska och ryska. Många ryska ord kommer ursprungligen från tatariskan. I Sovjetunionen började man 1928 att skriva tatariska med latinska bokstäver i stället för med arabiska, som man tidigare hade gjort. Sedan 1939 används ett kyrilliskt alfabet som påminner om det ryska.

Kultur och tradition

Tatarerna var en gång i tiden jägare och boskapsuppfödare. Det traditionella köket består också i dag av många kötträtter. En av dem är belesh, en favorit bland tatariska familjer. Den tillagas ofta som en paj fylld med potatis, kött, lök och kryddor. Efter ett par timmar i ugnen skärs den ångande rätten upp inför gästerna vid bordet.

Sabantuj är förmodligen den äldsta och mest kända tatariska helgdagen. Den härstammar från en hednisk högtid, där människor samlades för att be och offra till solguden och förfädernas andar. Man trodde att dessa offer skulle säkerställa släktens fortlevnad och göra att hjordarna och markerna blev fruktsamma.

Tatarerna älskar hästar, som är en viktig del av deras kultur och en länk till deras förflutna som nomader. Kazan har en av världens finaste kapplöpningsbanor med 12 stall och en veterinärklinik. Hästarna där har till och med en egen pool!

Vad som väntar i framtiden

Koranen säger: ”Vi skrev i Psalmerna, efter Tora: ’Mina rättfärdiga tjänare skall sannerligen ärva jorden.’” (Sura 21, Al-Anbiya [Profeterna], vers 105) Det här är av allt att döma ett citat från Davids psalmer, som skrevs ner i Bibeln mer än 1 500 år tidigare. Psalm 37:29 lyder: ”De rättfärdiga skall ta jorden i besittning, de skall bo för evigt på den.”

Från vilka länder och etniska grupper ska dessa lyckliga och rättfärdiga människor komma? En profetia i Injil (skrifterna i Nya testamentet) talar om ”en stor skara, som ingen kunde räkna, ur alla nationer och stammar och folk och språk”. (Uppenbarelseboken 7:9) Tänk vad underbart att vi kan få tillhöra denna internationella och färgstarka familj som kommer att uppfylla jorden! *

[Fotnoter]

^ § 2 Tatarerna är ett stort turkfolk som huvudsakligen bor i Ryssland.

^ § 5 Se artikeln ”Asiatiska nomader som skapade ett imperium” i Vakna! för maj 2008.

^ § 9 Andra ryska städer som har tunnelbana är Jekaterinburg, Moskva, Nizjnij Novgorod, Novosibirsk, Sankt Petersburg och Samara.

^ § 25 Du kan läsa mer om Guds avsikter i broschyren Vägledning från Gud – vägen till paradiset, utgiven av Jehovas vittnen.

[Ruta på sidan 25]

GUDS NAMN PÅ TATARISKA

I en bok om världens religioner (Dinnər Tarixb) skrev den tatariske författaren M. Chuzjajev att Adam skapades av Jachve Allah, eller Jehova Gud. Och i den tatariska utgåvan av Pentateuken, de fem första bibelböckerna, finns en fotnot till 1 Moseboken 2:4 som säger om Guds namn: ”Det är möjligt att det här namnet uttalades Jahvé av de forntida hebréerna.”

[Ruta på sidan 26]

JEHOVAS VITTNEN I TATARSTAN

Eftersom Jehovas vittnen i Ryssland har en innerlig önskan att berätta för andra om de goda nyheterna om Guds rike, anordnar de tatariska språkkurser. En kvinna i Tatarstan sade: ”Det har rört mig till tårar att få lära känna Gud på mitt eget modersmål.”

År 1973 började en liten grupp tatariska Jehovas vittnen hålla möten där de studerade Bibeln på tatariska. På 90-talet började Jehovas vittnen ge ut biblisk litteratur på det här språket. * Den första tatarisktalande församlingen bildades 2003 i staden Naberezjnyje Tjelny. I dag finns det 8 församlingar och 20 grupper i Ryssland som talar tatariska.

År 2008 reste vittnen från Astrachan, Volgaregionen, Uralbergen, Västsibirien och långt uppifrån norr för att närvara vid en områdessammankomst på tatariska. I Tatarstan finns det nu 36 församlingar och grupper där man talar tatariska, ryska eller ryskt teckenspråk, och mer än 2 300 vittnen är ivriga att hjälpa andra att lära känna sanningen om Gud.

[Fotnot]

^ § 37 Jehovas vittnen har gett ut biblar och bibelförklarande litteratur på mer än 560 språk.

[Ruta/Bild på sidan 27]

FRÅN TYNGDLYFTARE TILL HERDE

Pjotr Markov, föddes i en by i Tatarstan 1948. I 30 år var han välkänd i trakten för sina prestationer inom brottning och tyngdlyftning. Vid ett tillfälle lyfte han en 32-kilosvikt 130 gånger. Men sedan han blev ett Jehovas vittne har han blivit känd för att tala med andra om Gud på både tatariska och ryska och hjälpa dem att ta itu med livets problem.

På det sättet efterliknar Pjotr vår kärleksfulle Skapare, som omtalas så här i Jesaja 40:11: ”Som en herde skall han valla sin hjord. Med sin arm skall han samla lammen; och i sin famn skall han bära dem. Dem som ger di skall han leda med varsamhet.”

[Bild]

Pjotr är nu en andlig herde.

[Karta på sidan 24]

(För formaterad text, se publikationen)

RYSSLAND

URALBERGEN

MOSKVA

Sankt Petersburg

TATARSTAN

Kazan

Volga

[Bild på sidan 25]

Kazans kreml vid Kazankafloden.

[Bildkälla]

Michel Setboun/CORBIS.

[Bild på sidan 26]

Belesh är en favoriträtt i många tatarfamiljer.