Träd som växer i vatten

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I AUSTRALIEN

De ger skydd åt många utrotningshotade däggdjur, fåglar och reptiler. De skyddar också miljön genom att filtrera bort föroreningar från vattnet. I södra Florida är 75 procent av den fisk som fångas av sportfiskare och 90 procent av den fisk som fångas av yrkesfiskare beroende av dem. Och de utgör en barriär som skyddar kustområdena från stormar och tidvatten. Vad handlar det om? Mangroveträd.

LÄNGS mer än hälften av jordens tropiska kuster växer det mangroveskogar som består av träd eller buskar ur flera olika familjer. Mangroven växer i allmänhet i tidvattenzonen mellan hav och land där havsvatten och sötvatten blandas. Trots att vattnet där är mycket saltare än de flesta växter skulle tåla, trivs mangroveväxterna alldeles utmärkt. Hur kommer det sig? De använder flera fascinerande metoder, och ibland en kombination av dem, för att klara av den speciella miljön.

Omgivna av salt

En del mangroveväxter har filter som gör att rötterna inte kan suga upp salt. De stänger ute saltet så effektivt att en törstig vandrare kan få tag på färskvatten i roten på en sådan växt. Andra arter släpper in saltet, lagrar det och fäller ut det på gamla blad eller andra växtdelar som sedan faller av.

Åter andra arter släpper in saltet men avsöndrar det snabbt igen, vanligtvis genom speciella saltkörtlar på bladen. Om man skulle slicka på bladen på en sådan växt skulle det smaka väldigt salt. Men det gäller att man är försiktig. En viss art av mangrove utsöndrar en saft på bladen som kan orsaka tillfällig blindhet om man får den i ögonen. Saften har dock visat sig vara användbar när man behandlar sår och insektsbett.

Hur de överlever

De flesta växter behöver lucker jord för att kunna växa. Men mangroveträden lever vanligtvis i vattendränkt jord. Hemligheten bakom deras överlevnad är luftrötter som växer ovanför marken och därför kan ta in luft direkt från atmosfären. Rötterna kan se ut på många olika sätt. En del växer upp ur marken och sedan tillbaka ner igen och ser ut som knöliga pucklar.

Andra rötter skjuter i stort sett rakt upp ur jorden och ser ut som pinnar eller snorklar. En form av stödrötter, som senare blir styltrötter, växer ut från den nedre delen av trädets stam. Plankrötter, eller brädrötter, strålar ut från stambasen och bildar upprättstående bågar med den översta delen ovanför marken. Alla dessa olika rotsystem gör att träden kan andas, och de fungerar också som stöd i den mjuka marken.

Hur de förökar sig

En viss art av mangrove får stora runda frukter som är fulla av olikformade frön. När frukten är mogen exploderar den och sprider sina frön i vattnet. En del flyter i väg med tidvattnet och hittar till slut en plats där de kan gro.

Frön från andra mangrovearter gror medan de fortfarande sitter kvar på trädet. Detta är något mycket ovanligt i växtriket. De här träden får alltså små plantor som sedan  faller ner i vattnet och kan driva omkring i flera månader, till och med i ett helt år, i jakt på ett hem.

Plantan flyter på ett sätt som maximerar chanserna att den skall stanna på ett ställe med bräckt vatten, vilket är den idealiska miljön. Den flyter liggande i det bärande saltvattnet, men när den kommer in på bräckt vatten flyter den upprättstående, och chansen är då stor att den fastnar i leran och kan slå rot.

En egen värld

Mangroveträd utgör grunden i ett komplicerat näringssystem. Mikroorganismer äter nerfallna löv och förmultnande växtdelar från mangroven, och sedan blir de i sin tur föda åt andra djur i näringskedjan. Mangroveskogen är hem för många olika djur som livnär sig, förökar sig och föder upp sina ungar där.

Hundratals fågelarter bygger sina bon och hittar sin föda bland mangroveträden, och vissa arter vilar där under sin flyttning. Bara i landet Belize finns det mer än 500 fågelarter i mangroveskogen. Många fiskar börjar sitt liv i mangroven eller är beroende av dess ekosystem för att få mat. I mangroven i området Sundarbans mellan Indien och Bangladesh har man fångat över 120 fiskarter.

Många växter trivs också bland mangroven. På Australiens östkust har man funnit 105 olika lavar som växer på mangroveträd. Många ormbunkar, orkidéer, mistlar  och andra växter trivs också i den här miljön. Ja, världens mangroveskogar är verkligen värdefulla för både växter och djur – allt från lavar till tigrar – men även för oss människor.

Till stor nytta för människan

Förutom att mangroveskogen skyddar miljön är den en direkt eller indirekt källa till många produkter som vi människor har användning för, däribland ved, kol, garvsyra, foder och medicin. Härifrån kommer även delikatesser som fisk, skaldjur och honung. Förr i tiden trodde en del sjömän att ostron växte på träd eftersom man lätt kunde plocka dem från mangroveträd när det var lågvatten och rötterna lämnades bara.

Inom pappersindustrin, textilindustrin, lädertillverkningen och byggbranschen har man också nytta av produkter från mangroven, och även fisket och turismen gynnas.

Trots att man har fått ökad förståelse för hur viktiga mangroveskogarna är minskar de med ungefär 100 000 hektar varje år. Ofta hugger man ner dem för att få plats för sådant som kan verka mer lönsamt, som jordbruk och husbyggen. Många uppfattar mangroveträsken som platser man helst vill slippa – leriga, illaluktande tillhåll för mygg.

Men sanningen är att mangroveskogarna är värdefulla tillgångar som till och med kan rädda liv. Tack vare trädens anpassbara luftrötter och saltfiltrerande rötter har ett rikt och invecklat ekosystem etablerats. Träden har en enorm betydelse för fisket längs kusten, för träindustrin och för djurlivet. Dessutom skyddar de kustområden från erosion och bromsar kraftiga orkaner som annars skulle kunna döda tusentals människor. Visst har vi många skäl att uppskatta jordens mangroveskogar!

[Ruta/Bild på sidan 24]

Honungsjägare i mangroven

Världens största mangroveskog ligger i Sundarbans, en del av det enorma Gangesdeltat på gränsen mellan Indien och Bangladesh. Ett av folken som lever där är mowalerna, som är beroende av mangroven för sin överlevnad. Deras yrke är ett av de farligaste i landet.

Mowalerna samlar in vildhonung. I april och maj varje år ger de sig in i det föränderliga mangrovelandskapet för att leta efter samhällen av jättebin. De här bina kan bli drygt tre och en halv centimeter långa och är mycket aggressiva. Det har till och med hänt att de dödat elefanter.

Honungsjägarna använder därför facklor gjorda av mangrove och jagar bort bina med röken. En förståndig jägare lämnar kvar en bit av boet så att bina kan bygga upp det igen. På så sätt kan man få en god skörd även kommande år.

Men det är inte bara bina som är ett hot mot honungsjägaren. Bland mangroven finns även krokodiler och giftormar. Dessutom kan tjuvar ligga i bakhåll för att stjäla honungen och vaxkakorna. Men den största faran är ändå den bengaliska tigern. Varje år dödar tigrar mellan 15 och 20 honungsjägare.

[Bildkälla]

Zafer Kizilkaya/Images & Stories

[Bilder på sidan 23]

Mangroveträd och deras plantor trivs i en miljö där de flesta andra växter skulle dö

[Bildkällor]

Längst upp till höger: Zach Holmes Photography/Photographers Direct; längst ner till höger: Martin Spragg Photography (www.spraggshots.com)/Photographers Direct