Slump eller formgivning?

Termitstackens ventilation

▪ Termitstackar har på goda grunder kallats ett under av ingenjörskonst. De här imponerande stackarna är tillverkade av jord och saliv och kan bli upp till 6 meter höga. Väggarna är omkring 45 centimeter tjocka och bränns i solen tills de blir hårda som betong. En del stackar har bokstavligt talat byggts över en natt.

Nästan i mitten av boet lever drottningen, som kan lägga flera tusen ägg om dagen. Vinglösa, blinda arbetare bär i väg äggen till specialgjorda kamrar. Där tar de hand om larverna när de kläcks. Men det största underverket med boet är kanske ändå ventilationssystemet.

Tänk på detta: Tack vare ett antal kamrar och håligheter håller temperaturen i boet en konstant nivå – trots att förhållandena utanför varierar. I Zimbabwe i Afrika kan utomhustemperaturen växla från 2 grader på natten till över 38 grader på dagen. Men temperaturen i boet ligger alltid runt 31 grader. Hur kommer det sig?

Strategiskt placerade ventilationshål i stackens botten gör att frisk luft kan komma in, medan den varma, gamla luften tvingas ut i toppen. Svalare luft kommer in i boet från en underjordisk kammare och cirkulerar sedan genom gångarna och kamrarna. Termiterna öppnar och stänger hålen när temperaturen behöver justeras. Temperaturen måste hållas på en konstant nivå för att termiterna skall kunna odla den svamp som är deras huvudsakliga föda.

Termitstacken är utformad på ett så fantastiskt sätt att arkitekter använde en liknande teknik när de byggde en kontorsbyggnad i Zimbabwe. Energiförbrukningen för den här byggnaden är endast 10 procent av förbrukningen för vanliga byggnader i samma storlek.

Vad tror du? Kom termiternas förmåga att reglera temperaturen i boet till av en slump? Eller är det fråga om formgivning?

[Bildkällor på sidan 25]

Överst: Stockbyte/Getty Images; nederst: Scott Bauer/Agricultural Research Service, USDA