Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Hur någon blir måltavla

Hur någon blir måltavla

Hur någon blir måltavla

Monika hade just gått ut skolan när hon började som praktikant på en advokatbyrå. Hon såg fram emot en smidig övergång till arbetslivet.

Horst var en läkare i 35-årsåldern. Han hade fru och barn, och allt tydde på att han skulle kunna vinna erkännande och få en hög inkomst.

Både Monika och Horst blev offer för trakasserier.

EXEMPLEN med Monika och Horst ger oss en viktig lärdom: Det går inte att förutse vem som kommer att bli ett mobboffer. I själva verket är alla inom vilken som helst yrkesgrupp en potentiell måltavla för trakasserier. Hur kan du då skydda dig? Svaret ligger delvis i att lära sig att bevara fridsamma relationer på arbetsplatsen, även med besvärliga medarbetare.

Var smidig och samarbetsvillig

Många människor har ett arbete som kräver att de samarbetar i grupp och bidrar till att gruppen fungerar på ett smidigt sätt, som en enhet. Om kolleger kommer bra överens med varandra, blir ett gott arbete utfört. Om de inte gör det, blir arbetet lidande, och risken för trakasserier ökar.

Vad kan hindra att samarbetet i en grupp går friktionsfritt? Det kan till exempel vara att personalomsättningen är stor. I en sådan situation är det inte lätt att utveckla vänskapsförhållanden. Nya kolleger känner inte heller till rutinerna, vilket sänker arbetstakten för alla. Om arbetsbördan blir tyngre, kommer gruppen troligen att vara under konstant stress.

Om den dessutom saknar en klar målsättning, kommer det att påverka sammanhållningen. Så kan det till exempel bli om en otrygg och osäker chef använder mer tid till att försvara sin ställning än till att leda arbetet. Han kanske till och med försöker behålla kontrollen genom att spela ut kolleger mot varandra. Något som kan förvärra situationen är om arbetsstrukturen inom gruppen är så oklar att vissa kolleger inte förstår var deras ansvarsområden börjar och var de slutar. Det kan till exempel uppstå konflikter mellan två anställda, när båda tycker sig ha ansvaret att attestera fakturor.

I en sådan situation är det svårt att kommunicera, och ofta tas det ingen hänsyn till sårade känslor. Avund förpestar arbetsklimatet, och kolleger tävlar om att vinna chefens gunst. Obetydliga missförstånd uppfattas som rena förolämpningar. Det blir i själva verket en höna av en fjäder. Grunden för trakasserier har blivit lagd.

Någon görs till hackkyckling

En viss anställd kan under en tid göras till hackkyckling. Vilken människotyp är det som troligast råkar ut för det här? Förmodligen en som uppfattas som udda. Det kan till exempel vara den ende mannen på en kvinnodominerad arbetsplats, eller så kan det vara en kvinna som arbetar inom ett mansdominerat område. En säker person kan betraktas som framfusig, medan en person som är reserverad kan uppfattas som opålitlig. Det potentiella offret kan också vara annorlunda på så sätt att han eller hon är äldre eller yngre än de övriga eller kanske till och med bättre kvalificerad.

Oavsett vem det är som görs till hackkyckling, blir arbetskamraterna ”otrevliga och fräcka mot sitt utsedda offer och känner därmed att deras egen stress minskar”, rapporteras det i den tyska medicinska tidskriften mta. Offrets försök att rätta till situationen hjälper inte mycket, utan kan till och med förvärra den. Ju vanligare och mer metodiska trakasserierna blir, desto mer isolerat blir offret. När det har gått så här långt är det inte troligt att den som utsätts för trakasserierna kan klara av situationen på egen hand.

Det har naturligtvis alltid funnits en potentiell risk för att någon skall bli illa behandlad på sin arbetsplats. Men många kan minnas en tid då det verkade finnas en mer hjälpsam anda arbetskamrater emellan. Regelrätta trakasserier förekom sällan. Men under årens lopp har det, som en läkare beskrev det, blivit ”en allmän försämring av solidaritetsandan och en påtaglig försvagning av den egna förmågan att känna skam”. Numera har människor mindre samvetsbetänkligheter mot att ge sig in i öppna konflikter på arbetet.

Därför är det naturligt att alla som har ett arbete är intresserade av att få svar på frågorna: Går det att förhindra trakasserier? Hur kan friden bevaras på arbetsplatsen?

[Bild på sidan 6]

Målet med trakasserier är att få offret att känna sig utstött