Bättre hälsa — en ny inriktning?

Det är få saker som människor värdesätter lika högt som att ha en god hälsa. Ibland tycks det finnas lika många uppfattningar som det finns sådana som sysslar med människors hälsa. Men i stället för att ta ställning strävar Vakna! med den här artikelserien efter att rapportera om det ökande bruket av behandlingsformer som vanligtvis kallas alternativa. Vi rekommenderar inte någon av de behandlingsmetoder som vi kommer att ta upp framför någon annan. Det är många behandlingsformer som inte nämns — några av dem är ganska populära, några är kontroversiella. Vi tror att det i regel är till nytta med upplysning om hälsofrågor — vilket val man sedan gör, när det gäller hälsofrågor, är helt och hållet ett personligt beslut.

ALLA vill vara friska. Men det kan vara svårt att uppnå en god hälsa, vilket framgår av det stora antalet människor som klagar över sin dåliga hälsa. Det tycks för somliga som om fler är sjuka i dag än någonsin tidigare.

I sitt arbete med att bekämpa sjukdomar är många läkare tvingade att skriva ut mediciner som utvecklas och säljs genom aggressiv marknadsföring av läkemedelsföretagen. Betecknande nog har världsmarknaden för sådana mediciner skjutit i höjden under de senaste åren, från bara några miljarder dollar om året till flera hundra miljarder. Vad har detta lett till?

Receptbelagda mediciner har hjälpt många människor. Men samtidigt har hälsan för somliga som tar mediciner förblivit oförändrad eller till och med försämrats. På sista tiden har därför många börjat utnyttja andra metoder för att få medicinsk behandling.

Något många väljer

I länder där modern så kallad skolmedicin har varit standard söker sig nu många människor till vad som kallas alternativa, eller kompletterande, behandlingsformer. ”Den ’Berlinmur’ som länge har skilt de alternativa behandlingsformerna från skolmedicin tycks vittra sönder”, heter det i tidskriften Consumer Reports för maj 2000.

I tidskriften The Journal of the American Medical Association (JAMA) för 11 november 1998 läser vi: ”Alternativmedicinska behandlingsformer, som har den officiella definitionen av att vara behandlingsformer som varken lärs ut vid medicinska fakulteter eller är normalt förekommande på amerikanska sjukhus, har fått allt större nationell uppmärksamhet från massmedierna, läkarkåren, myndigheter och allmänheten.”

I ett nummer från 1997 kommenterade dock Journal of Managed Care Pharmacy den senaste utvecklingen: ”Tidigare har läkare varit skeptiska till alternativmedicinska metoder, men 27 medicinska fakulteter i USA [en nyare rapport säger 75] erbjuder för närvarande valfria kurser i alternativ medicin, däribland Harvard University, Stanford University, University of Arizona och Yale University.”

I JAMA nämndes vad många patienter gör i sina försök att förbättra sin hälsa. Det hette där: ”År 1990 var det uppskattningsvis 1 (19,9 procent) av 5 som besökte en läkare för någon åkomma och som samtidigt utnyttjade en alternativ behandlingsform. Den här andelen hade ökat till nästan 1 (31,8 procent) av 3 år 1997.” Vidare konstaterades det i artikeln: ”Undersökningar som gjorts i länder utanför USA visar att alternativmedicin är populärt i hela den industrialiserade världen.”

 Enligt JAMA var andelen invånare som vände sig till alternativa behandlingsmetoder under en 12-månadersperiod nyligen 15 procent i Canada, 33 procent i Finland och 49 procent i Australien. ”Det är anmärkningsvärt hur stor efterfrågan det är på alternativ behandling”, erkänner JAMA. Det här är särskilt sant med tanke på det faktum att alternativa behandlingsformer sällan täcks av sjukförsäkringar. Artikeln i JAMA konstaterar: ”Om kostnaden för alternativmedicinska behandlingsmetoder skulle komma att täckas av sjukförsäkringar i framtiden, då skulle användandet av dem sannolikt bli mer utbrett än i dag.”

Tendensen att kombinera alternativa behandlingsformer med traditionella har funnits länge i många länder. Doktor Peter Fisher, vid Royal London Homeopathic Hospital, konstaterar att vissa former av alternativmedicin har blivit ”praktiskt taget vedertagna på många håll. Det finns inte längre två slag av medicinska behandlingsmetoder, skol- och alternativmedicin”, hävdar han. ”Det finns bara god läkekonst och dålig läkekonst.”

Det är därför många läkare i dag som erkänner värdet av både skolmedicin och alternativmedicin. I stället för att insistera på att en patient skall acceptera den ena eller den andra behandlingsmetoden rekommenderar de att man drar nytta av vad som än visar sig vara till nytta för patienten av alla de olika behandlingsformerna.

Vilka är några av behandlingsmetoderna inom så kallad alternativ, eller kompletterande, medicin? När och var uppstod några av dem? Och varför är det så många som använder dem?