Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Insekternas fantastiska värld

Insekternas fantastiska värld

Insekternas fantastiska värld

FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I SPANIEN

TYCKER du att insekter inte är annat än till besvär? Skulle du vilja att världen var fri från dessa irriterande odjur? Sprutar du insektsmedel på dem, slår till dem eller trampar på dem vid varje tillfälle du får? Men innan du förklarar krig mot alla insekter som du träffar på, varför inte försöka lära dig något om deras värld? Det är ju trots allt så att insekterna är många fler än människorna — förhållandet mellan dem är ungefär 200.000.000 till 1, så du kan vara säker på att insekterna är här för att stanna!

En kortfattad granskning av bara några få av dessa fantastiska varelser kan mycket väl övertyga dig om att insekter förtjänar din respekt.

Perfekt flygförmåga, fantastisk synförmåga

Många insekter är mästare på att flyga. Låt oss betrakta några exempel. Myggor kan flyga upp och ner. Vissa kan till och med flyga genom regnet utan att bli våta — ja, de väjer faktiskt för regndropparna! En del tropiska getingar och bin surrar omkring i hastigheter på upp emot 70 kilometer i timmen. En monarkfjäril från Nordamerika flög ungefär 300 mil på sin flyttfärd. Blomflugor kan slå med vingarna mer än tusen gånger per sekund — mycket snabbare än kolibrier. Trollsländor kan flyga baklänges, ett faktum som har stimulerat forskares nyfikenhet och fått dem att undersöka det hela närmare.

Om du någon gång har försökt slå ihjäl en fluga, vet du att dessa insekter har en exceptionellt bra synförmåga som är förbunden med reflexer som är tio gånger snabbare än våra. Intressant nog har flugan fasettögon som består av tusentals sexsidiga linser, av vilka var och en fungerar individuellt. Det är därför troligt att flugans synfält är uppdelat i små bitar.

Vissa insekter kan uppfatta ultraviolett ljus som är osynligt för människor. En vit fjäril som vi tycker ser tråkig ut är allt annat än tråkig för hanen. Ja, när honan betraktas i ultraviolett ljus, har hon attraktiva mönster som är idealiska för att fånga uppvaktande hanars uppmärksamhet.

Ögonen hos många insekter tjänar som kompass. Som exempel kan nämnas bin och getingar. De kan uppfatta i vilket plan ljus är polariserat, vilket gör det möjligt för dem att finna solens position på himlen, även när solen är gömd bakom moln. Tack vare denna förmåga kan dessa insekter söka föda långt bort från sina bon och fortfarande hitta hem utan att komma fel.

Det är kärlek i luften

I insektsvärlden används ofta ljud och lukter för att finna en partner — ingen liten bedrift om ens livstid är bara några veckor och det finns få möjliga partner.

Påfågelspinnare av honkön finner en lämplig partner genom att utsöndra en doft som är så stark att en hane kan flyga i riktning mot källan från bortåt tolv kilometers avstånd. Hans känsliga antenner kan upptäcka enstaka doftmolekyler.

Syrsor, gräshoppor och cikador föredrar att göra sig hörda. Även vi människor kan höra den förälskade cikadan, när den gör om hela sin kropp till en resonanslåda. Ja, en stor grupp cikador kan skapa ett dån som låter högre än en tryckluftsdriven borr! I kontrast till detta finns det vissa honor som inte avger några ljud alls.

Att vakna upp och värma upp sig

För människor som bor där klimatet är kallt är det viktigt att hålla värmen. Samma sak gäller för växelvarma insekter som nästan är stelfrusna varje morgon då de vaknar. Solen är deras vän, och de drar nytta av den.

Flugor och skalbaggar dras till blommor eller löv som badar i solens värme under de tidiga morgontimmarna. Vissa skalbaggar håller ofta till på australiska näckrosor som fungerar som botaniska ugnar när de värmer upp blommorna till så mycket som 20 grader över omgivningens temperatur. Till skillnad från detta har fjärilar ett inbyggt uppvärmningssystem. När de behöver värma sig, breder de ut vingarna, vilka tjänar som effektiva solfångare, och vänder dem mot solen.

Insekterna gör allt vad du kan tänka dig!

I insektsvärlden har nästan varje art en egen uppgift, däribland några som är ganska bisarra. Som exempel kan nämnas att vissa malar får livgivande salt och fukt genom att suga på buffelns tårar. Andra insekter, som är utrustade med ett starkt frostskydd, bebor frusna bergstoppar och framlever sina dagar med att rota efter insekter som har fallit offer för kylan.

Som den vise kung Salomo lade märke till för tusentals år sedan är myran särskilt flitig. Salomo skrev: ”Gå till myran, du late; se dess vägar och bli vis. Fastän den inte har någon befälhavare, förman eller härskare, bereder den om sommaren sin föda; den har under skörden samlat sina matförråd.” (Ordspråken 6:6–8) Frånvaron av en härskare är än mer anmärkningsvärd med tanke på att antalet myror i vissa kolonier kan uppgå till mer än 20 miljoner! Men ändå fungerar denna ”metropol” bebodd av insekter perfekt, och varje myra utför sin speciella uppgift, så att hela kolonin förses med mat, skydd och husrum.

Det kanske mest imponerande exemplet på insektsbon är termitstacken. Vissa av dem är 7,5 meter höga. * Dessa fantastiska konstruktioner har avancerad luftkonditionering och underjordiska svampträdgårdar. Ännu mer häpnadsväckande är att termiterna som bygger dessa höga pyramider är blinda!

Varför vi behöver insekter

Insekter fyller en viktig funktion i vårt dagliga liv. Ja, ungefär 30 procent av den mat vi äter är beroende av pollinering som utförs av bin, av vilka de flesta är vilda bin. Men pollinering är bara ett av de värdefulla arbeten som utförs av insekter. Insekter håller jorden ren med en effektiv återvinningsteknik, när de upparbetar döda växter och djur. På så sätt berikas jorden, och näringsämnen som frigörs kan göra så att det växer. Entomologen Christopher O’Toole skriver i sin bok Alien Empire: ”Utan insekter skulle vi översvämmas av delar av döda växter och djur.”

Insekter saknas mycket när deras arbete inte utförs. Tänk på vad som hände i Australien, som har blivit hemvist för miljontals boskapsdjur. Hjordar sprider ofrånkomligen dynga överallt. Förutom att spillningen var anskrämlig, förökade sig flugor där — ett plågoris för både människor och boskap. Så dyngbaggar importerades från Europa och Afrika. Problemet var löst!

Vän eller fiende?

Det är sant att vissa insekter äter skördar och bär på sjukdomar. Men endast omkring 1 procent av världens insekter betraktas som ohyra, och många av dessa ställer till mer skada på grund av det sätt varpå människan själv har förändrat miljön. Som exempel kan nämnas att den malariabärande myggan sällan besvärar de människor som lever i den tropiska regnskogen. Men nära skogen finns det städer där stillastående vatten finns i överflöd, och dessa städer går myggan illa åt.

Ofta kan människan på ett naturligt sätt få bukt med skadeinsekter som ger sig på skördar — antingen genom växelbruk eller genom att föra in eller bevara deras naturliga fiender. Vanliga nyckelpigor och florsländor får effektivt bukt med bladlöss. Och i sydöstra Asien upptäckte personer som sysslar med hälsofrågor att ett par trollsländelarver kunde hålla en vattenbehållare fri från mygglarver.

Så trots att insekterna har sina nackdelar, är de en integrerad del av den naturliga värld som vi är beroende av. Som Christopher O’Toole påpekar kan insekterna överleva utan oss, men ”vi kan inte överleva utan dem”.

[Fotnot]

^ § 20 För människor skulle motsvarigheten vara en skyskrapa som är omkring 10 kilometer hög.

[Ruta/Bilder på sidorna 16, 17]

METAMORFOS — Ett nytt utseende, en ny livsstil

En del insekter gör om sitt utseende helt genom en process som kallas metamorfos — som ordagrant betyder ”ändra form”. Dessa förändringar kan vara ganska drastiska. Fluglarver förvandlas till flugor, larver till fjärilar och vattenlarver till luftburna trollsländor. Hundratusentals insekter genomgår metamorfos.

För att åstadkomma en sådan förvandling — man kan jämföra den med att göra om ett tåg till ett flygplan — måste det ske stora förändringar inuti insektens kropp. Tänk till exempel på fjärilen. Då larven sover i puppan bryts det mesta av dess tidigare vävnader och organ ner, och en hel uppsättning nya vuxna organ — till exempel vingar, ögon och antenner — utvecklas.

Ofta innebär förvandlingen att anta en ny livsstil. Som exempel kan nämnas att när trollsländan befinner sig i larvstadiet, fångar den småfisk eller grodlarver, men när den blir fullvuxen och flyger fritt, börjar den äta insekter i stället. För en människa skulle motsvarigheten vara att simma i havet under sina 20 första år och sedan flyga omkring som en fågel under resten av sitt liv.

Skulle en evolution kunna samordna dessa fantastiska förändringar? Hur kunde en larv helt plötsligt framträda, programmerad för att förvandla sig själv till en fjäril? För övrigt, vem kom först — larven eller fjärilen? Den ene kan inte existera utan den andre, eftersom det bara är fjärilen som fortplantar sig och lägger ägg.

Metamorfosprocessen ger övertygande bevis för en mästerlig Formgivare, den som Bibeln identifierar som Skaparen av alla ting, Gud, den Allsmäktige. — Psalm 104:24; Uppenbarelseboken 4:11.

[Bild på sidan 17]

Makaonfjärilen har just kläckts ur sin puppa, och nu spänner den ut vingarna

[Bilder på sidan 18]

Ovan: Gräsgrön guldbagge

Ovan till höger: En daggtäckt bladbagge värmer upp sig

Längst till höger: Herkulesbagge

[Bild på sidan 18]

Broms

[Bild på sidan 18]

Markgräshoppa