Hur är det att vara extremt fattig?

ATT LEVA i extrem fattigdom är livshotande. Man har inte tillräckligt med mat, vatten eller bränsle, och man har inte tillgång till hälsovård, utbildning eller en ordentlig bostad. En miljard människor har det så här. Det motsvarar ungefär alla människor i både Nord- och Sydamerika. De flesta i vår del av Europa har aldrig lärt känna någon som lever i verklig fattigdom, så vi ska se närmare på hur deras vardag kan se ut.

Mbarushimana bor i Rwanda med fru och fem barn. Ytterligare ett barn dog i malaria. Han säger: ”Min far var tvungen att dela upp sin mark i sex delar. Min lott var så liten att jag och min fru var tvungna att flytta med barnen in till staden. Nu arbetar vi med att bära sten- och sandsäckar. Vårt hem har inga fönster. Vi hämtar vatten från en källa vid polisstationen. Oftast har vi mat till en måltid varje dag, men när det inte finns något jobb får vi ingen mat på hela dagen. Jag brukar gå ut när det händer – jag orkar inte höra barnen gråta av hunger.”

Victor och Carmen är skomakare. De bor i en avlägsen stad i Bolivia med sina fem barn. De hyr ett rum i ett fallfärdigt hus av soltorkat tegel med läckande tak och utan elektricitet. Skolan är överfull, så Victor var tvungen att själv tillverka en skolbänk till sin dotter. Victor och Carmen måste gå en mil för att hugga ved så att de kan laga mat och koka sitt dricksvatten. Carmen berättar: ”Vi har ingen toalett, så vi går ner till floden. Där både badar folk och slänger sina sopor. Barnen blir ofta sjuka.”

Francisco och Ilídia bor ute på landsbygden i Moçambique. De hade fem barn, men ett dog i malaria eftersom sjukhuset inte erbjöd någon behandling. Deras lilla markplätt kan bara ge ris och sötpotatis för tre månader. Och Francisco säger: ”Ibland kommer det inget regn eller så blir grödan stulen. Därför försöker jag få in lite pengar på att kapa bambu och sälja som byggnadsmaterial. Vi hämtar ved ute i bushen. Det tar  ungefär två timmar att gå dit, och min fru och jag hämtar var sitt lass. Ett lass går åt till veckans matlagning, och det andra lasset säljer vi.”

Många tycker att det är något allvarligt fel och djupt orättvist med en värld där 1 av 7 lever som Mbarushimana, Victor och Francisco, medan miljarder har mycket mer än de behöver. Därför har en del försökt göra något åt situationen. I nästa artikel ska vi se närmare på deras ansträngningar och förhoppningar.

 [Bild på sidorna 2, 3]

Carmen och två av hennes barn hämtar vatten från floden.