Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Tower Bridge – porten till London

Tower Bridge – porten till London

Tower Bridge – porten till London

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I STORBRITANNIEN

ÄVEN om man aldrig har varit i England känner man kanske igen den. Tusentals turister besöker den varje år. Londonbor använder den varje dag, kanske utan en tanke på dess ursprung. Tower Bridge är en av Londons mest kända sevärdheter.

Tower Bridge skall inte förväxlas med London Bridge, som ligger ungefär en kilometer uppströms. Men Tower Bridge har en viss koppling till det närbelägna Tower of London (Towern). År 1872 behandlade Englands parlament ett förslag om att bygga ytterligare en bro över floden Themsen. Trots protester från Towerns guvernör bestämde sig parlamentet för att gå vidare med förslaget att bygga en bro över floden – förutsatt att den stilmässigt harmonierade med Towern. Dagens Tower Bridge är resultatet av det här parlamentsbeslutet.

Under 1700- och 1800-talen fanns det många broar över Themsen, och den mest kända var Old London Bridge. Men i mitten av 1700-talet var den hårt åtgången och stod på försvagade fundament, och den hade blivit en flaskhals för båttrafiken. Fartyg från hela världen passerade under den och konkurrerade om platsen i den överfulla hamnen. Det var så trångt att det sades att man kunde gå flera kilometer över däcken på fartygen som låg sida vid sida i hamnen.

På uppmaning av Corporation of London lade stadsarkitekten Horace Jones fram ett förslag på en bro. Han ritade en klaffbro i gotisk stil som skulle ligga nedströms från London Bridge. Med en sådan bro skulle fartygen som färdades västerut på floden mot dockorna erbjudas fri passage. Många uppfattade den här konstruktionen som nytänkande.

Avancerad teknik

Horace Jones var en vittberest person, och de små klaffbroarna över kanalerna i Nederländerna gav honom idén till en större bro med rörlig broklaff. Den nya bron började ta form och fick sitt numera berömda utseende på arkitektens och hans medarbetares ritbord. Bron uppfördes med hjälp av dåtidens mest avancerade konstruktionsteknik och utrustades med ett invändigt stålskelett och ett utvändigt murverk.

Tower Bridge har två torn som förbinds med två gångbroar. Gångbroarna sträcker sig 34 meter över brobanan nedanför och omkring 42 meter över själva floden vid en genomsnittlig högvattennivå. Brobanan mellan tornen består av två klaffar, och med hjälp av ett maskineri dras den ena änden av vardera klaffen neråt, så att den andra änden höjs. De enorma broklaffarna väger omkring 1 200 ton vardera och kan resas till 86 graders vinkel. Fartyg på upp till 10 000 ton kan tryggt passera under bron.

Lyftkraft till broklaffarna

Broklaffarna lyftes med hjälp av hydraulisk kraft. Hydraulik lyfte också hissarna med passagerare som skulle ta sig från gatunivån upp till brons gångbanor, och den styrde även signalsystemet.

Under brons södra fäste installerades fyra koleldade ångpannor som genererade ånga med ett tryck på 5–6 kilo per kvadratcentimeter och som drev två stora pumpar, som i sin tur pumpade vatten med ett tryck på 60 kilo per kvadratcentimeter. Det trycksatta vattnet lagrades i sex stora ackumulatorer, och med hjälp av kraft från dem drevs de totalt åtta motorer som användes för att lyfta klaffarna. Varje klaff är försedd med en motvikt och vilar på en horisontell axel som är 50 centimeter i diameter. När hela maskineriet hade satts i gång lyftes de båda klaffarna till maximalt läge på bara en minut.

Ett besök på våra dagars Tower Bridge

Ångkraften har numera ersatts med elektricitet. Men precis som förr blir trafiken helt stillastående när bron öppnas. Fotgängare, turister och andra besökare passar på att följa broöppningens olika moment.

När en signal hörs fälls bommarna ner för trafiken, och det sista fordonet tar sig över till andra sidan. Kontrollanter gör sedan ett tecken att allt är i sin ordning. Ljudlöst öppnar sig låsanordningen till broklaffarna, som börjar resas. Nu dras åskådarnas blickar till floden. Oavsett om det är en bogserbåt, en lustjakt eller ett segelfartyg, så vill alla titta på när båten passerar. Ett par minuter senare hörs en ny signal. Klaffarna sänks, och vägbommarna höjs igen. Cyklister skyndar sig att hinna före de väntande fordonen. Några sekunder senare är broklaffarna helt stilla, och Tower Bridge får slumra en stund tills signalen ljuder nästa gång.

Många intresserade besökare gör mer än att bara vara med om den ofta återkommande broöppningen. De tar hissen upp till det norra tornet för att få veta mer om brons historia, som skildras utförligt med hjälp av en animerad berättare i utställningen ”Tower Bridge Experience” (Upplev Tower Bridge). Ingenjörskonsten och den storslagna invigningsceremonin illustreras på målningar av olika konstnärer, och de sepiafärgade fotografierna från förr och de olika montrarna visar brons alla tekniska finesser.

Gångbroarnas läge gör att besökare får en fantastisk vy över London. Västerut kan man se Saint Paul’s Cathedral, kontorsbyggnaderna i finanskvarteren och, lite längre bort, tornet på den byggnad som rymmer det brittiska post- och televerket. Österut skulle man kunna förvänta sig att se hamndockorna, men de har flyttats nedströms, långt från den moderna storstaden. I stället ser man London Docklands, ett område som har förnyats med innovativ och spännande arkitektur. Utsikten över London från den numera så kända Tower Bridge kan nog beskrivas som storslagen, fängslande och intressant.

Varför inte passa på att ta en närmare titt på den här historiskt intressanta bron om du besöker London någon gång? Du kommer att bli imponerad av de prestationer på ingenjörskonstens område som Tower Bridge är ett exempel på.

[Bild på sidan 16]

En av de två ångdrivna pumpar som en gång drev motorerna

[Bildkälla]

Copyright Tower Bridge Exhibition

[Bild på sidorna 16, 17]

De två broklaffarna kan resas till maximalt läge på mindre än en minut

[Bildkälla]

©Alan Copson/Agency Jon Arnold Images/age fotostock

[Bildkälla på sidan 15]

© Brian Lawrence/SuperStock