Varför kommer de tillbaka?

FÖR omkring 40 år sedan ansågs vanliga insektsburna sjukdomar som malaria, gula febern och denguefeber vara i det närmaste utrotade i stora delar av världen. Men sedan inträffade något oväntat – de började breda ut sig igen.

Varför? En orsak är att insekterna och de mikroorganismer de bär på har utvecklat resistens mot de insektsmedel och läkemedel som har använts för att bekämpa dem. Deras naturliga förmåga att anpassa sig har fått skjuts på vägen, inte bara på grund av överdosering av bekämpningsmedel, utan också på grund av ett felaktigt bruk av läkemedel. ”I alltför många fattiga hem tar man bara så mycket läkemedel att symtomen lindras och sparar resten till nästa sjukdomstillfälle”, sägs det i boken Mosquito. En sådan avbruten behandling gör att de starkaste mikroorganismerna kan överleva i kroppen och frambringa en ny generation organismer som är läkemedelsresistenta.

Klimatförändring

En viktig anledning till att insektsburna sjukdomar kommer tillbaka är förändringar – både i naturen och i samhället. Ett sådant exempel är den globala klimatförändringen. En del vetenskapsmän räknar med att ett varmare klimat över hela jorden får till följd att insekter som för med sig sjukdomar breder ut sig till områden som i dag har ett svalare klimat. Vissa fakta tyder på att detta redan sker. Doktor Paul R. Epstein, vid Center for Health and the Global Environment vid Harvard Medical School, säger: ”Både insekter och insektsburna sjukdomar (som malaria och denguefeber) förekommer nu på högre höjder i Afrika, Asien och Latinamerika.” I Costa Rica har denguefeber spridit sig till andra sidan bergmassiven. Till helt nyligen utgjorde bergen ett naturligt hinder som begränsade sjukdomen till Stillahavskusten. Nu finns sjukdomen i hela landet.

Men ett varmare klimat kan åstadkomma mer än så. På vissa håll förvandlar det floder till vattenpussar, men på andra platser utlöser värmen regn och strida strömmar som i sin tur lämnar efter sig stillastående vattensamlingar. I båda fallen blir det stillastående vattnet en idealisk kläckningsplats för mygg. Varmare väder gör också myggornas livscykel kortare, men då förökar de sig snabbare, och så förlängs den myggrika perioden. När det är varmare blir myggorna mer aktiva. Höjda temperaturer påverkar till och med tarmarna hos myggen och ökar mikroorganismernas reproduktionstakt, och sannolikheten ökar för att det skall räcka med ett enda  bett för att orsaka smitta. Men det finns andra orsaker till oro.

En fallstudie

Förändringar i samhället kan också bidra till insektsburen sjukdom. För att vi skall förstå hur, behöver vi se lite närmare på insekternas roll. I många fall spelar insekten bara en liten roll i den kedja som överför sjukdomen. Ett djur eller en fågel kan vara mellanvärd för en sjukdom genom att bära insekter på kroppen eller ha mikroorganismer i blodet. Om värden överlever trots att den bär på mikroorganismerna, kan den bli en reservoar för sjukdomen.

Ett exempel är sjukdomen ”Lyme borrelios”, som identifierades 1975 och uppkallades efter staden Lyme i Connecticut i USA, där den upptäcktes. Bakterien som orsakar Lyme borrelios kan ha kommit till Nordamerika för omkring hundra år sedan med råttor eller boskap ombord på båtar från Europa. När en fästing av släktet Ixodes suger blod från ett infekterat djur, blir bakterierna kvar i fästingens tarm så länge fästingen lever. När fästingen sedan biter ett annat djur eller en människa, kan bakterien överföras till offrets blod.

I nordöstra USA är Lyme borrelios en endemisk sjukdom – den förekommer inom ett definierat geografiskt område. Den främsta bäraren av Lyme borrelios-bakterien är den vitfotade hjortråttan. Råttan är också värd för fästingar, i synnerhet fästingar som befinner sig i något av sina utvecklingsstadier. Vuxna fästingar föredrar att slå sig ner på rådjur, där de äter och parar sig. När fästinghonan har ätit sig mätt på blod, släpper hon taget och faller ner på marken för att lägga sina ägg. Snart kläcks larverna, och en ny livscykel börjar.

Förändrade förhållanden

Patogena, dvs. sjukdomsalstrande, bakterier har levt sida vid sida med djur och insekter i åratal utan att orsaka sjukdomar hos människan. Men förändrade omständigheter kan förvandla en endemi till en epidemi – en sjukdom som drabbar många människor i ett samhälle. Hur förändrades förhållandena i fallet med Lyme borrelios?

Förr bidrog rådjurens naturliga fiender till att begränsa människans kontakt med fästingar genom att de hindrade rådjursstammens utbredning. När tidiga europeiska nybyggare röjde skog för att bruka jorden,  minskade rådjuren ännu mer i antal, och rovdjuren sökte sig till nya jaktmarker. Men under mitten av 1800-talet övergavs mycket åkermark när jordbruket flyttade längre västerut, och skogen kunde inleda sin återerövring. Rådjuren vände åter, men inte rovdjuren. Antalet rådjur ökade därför explosionsartat, och det gjorde även fästingarna.

En tid senare dök den bakterie upp som orsakar Lyme borrelios, och den levde på värddjur i årtionden innan den kom att bli ett hot mot människan. Men när förorter började byggas i skogarnas utkanter, började fler barn och vuxna att träda in på fästingarnas domäner. Nu fick fästingarna något nytt att livnära sig på, och människor drabbades av Lyme borrelios.

Sjukdom i en föränderlig värld

Ovan nämnda scenario beskriver bara en av de många vägar sjukdomar kan ta och är bara ett exempel på hur människan kan inverka på deras framfart. ”Nästan alla sjukdomar i nya, förstärkta former har människan att tacka för sin återkomst”, skriver miljöaktivisten Eugene Linden i sin bok The Future in Plain Sight. Några ytterligare exempel: Eftersom det går snabbt att resa och det har blivit så populärt, kan patogena bakterier och deras värdar spridas över hela jorden. Vare sig det gäller små eller stora djur innebär skador på deras naturliga hemvist ett hot mot den biologiska mångfalden. ”Föroreningar skadar luft och vatten ... och bryter ner  immunsystemet hos både djur och människor”, säger Eugene Linden. Han avslutar med att citera dr Epstein: ”Kort uttryckt har människans experimenterande med ekologin försvagat jordens immunsystem och skapat gynnsamma förhållanden för mikroorganismer.”

Politisk instabilitet leder till krig som skadar ekosystemen och förstör den infrastruktur som gör det möjligt att tillhandahålla sjukvård och livsmedel. Ytterligare ett förhållande uppmärksammas i tidskriften Biobulletin som ges ut av American Museum of Natural History: ”Ofta tvingas redan undernärda och svaga flyktingar in i överfyllda och ohygieniska läger och utsätts för en mängd infektionsrisker.”

Ekonomisk instabilitet leder till folkvandringar, både inom och över nationsgränserna, huvudsakligen till överbefolkade städer. ”Patogener trivs på överbefolkade platser”, förklaras det i Biobulletin. När befolkningen i städerna drastiskt ökar, ”hinner nödvändiga samhällsåtgärder, som utbildning, livsmedelsförsörjning och vaccinationsprogram, inte med”. Överbefolkning innebär också en ökad belastning när det gäller vatten, avlopp och sophantering och gör det svårare att hålla rent och att sköta den personliga hygienen, vilket i sin tur skapar gynnsamma förutsättningar för insekter och andra smittospridare. Men situationen är inte hopplös, vilket nästa artikel kommer att visa.

[Infälld text på sidan 11]

”Nästan alla sjukdomar i nya, förstärkta former har människan att tacka för sin återkomst”

[Ruta/Bild på sidan 7]

Nilviruset går till angrepp

Nilviruset, också kallat West Nile virus, som främst sprids till människor via myggor, isolerades första gången 1937 i Uganda och har sedan upptäckts i Mellanöstern, Asien, Oceanien och Europa. Det här viruset påträffades inte på västra halvklotet förrän 1999. Men sedan dess har mer än 3 000 fall av sjukdomen rapporterats i USA, och mer än 200 människor har dött.

De flesta som smittas blir aldrig medvetna om infektionen, även om en del kan få influensaliknande symtom. Men en liten andel blir allvarligt sjuka och kan till exempel få hjärninflammation och ryggmärgshinneinflammation. Ännu så länge finns inget förebyggande vaccin eller läkemedel mot detta virus. En varning ges av U.S. Centers for Disease Control and Prevention (CDC) om att viruset också kan spridas genom organtransplantationer eller genom blodtransfusioner om donatorn är smittad. ”För närvarande finns det ingen metod för att upptäcka West Nile virus i blod”, rapporterade nyhetsbyrån Reuters 2002.

[Bildkälla]

CDC/James D. Gathany

 [Ruta/Bild på sidorna 8, 9]

Hur kan du skydda dig? Vad du behöver tänka på

För att få råd om hur man kan hålla sig frisk konsulterade Vakna! några invånare i insekts- och sjukdomsdrabbade områden runt om i världen. Du kanske kan ha nytta av deras förslag.

Renlighet – ditt främsta försvar

▪ Håll hemmet rent

Täck över maten. Ta inte av locket från kastruller och grytor förrän maten skall serveras. Torka omedelbart upp mat som du har spillt. Lämna inte kvar disk över natten och ställ inte soporna utanför dörren till nästa morgon. Täck över eller gräv ner soporna, eftersom insekter och gnagare kommer fram för att leta efter mat under natten. Ett jordgolv kan täckas med ett tunt lager av betong för att göra det lättare att hålla hemmet rent och fritt från insekter. – Afrika.

Förvara allt som kan tänkas fresta insekter, till exempel frukt, en bit bort från huset. Låt inte tamdjur som getter, grisar eller kycklingar vara inomhus. Täck över toaletter som finns utomhus. Gräv snabbt ner djurspillning eller täck över den med kalk för att hålla flugorna borta. Även om inte dina grannar gör detta, kan det begränsa antalet insekter så att de går att kontrollera, och du blir dessutom ett gott exempel för grannarna. – Sydamerika.

[Bild]

Att inte täcka över mat eller skräp är som att inbjuda insekterna till att komma och kalasa på din mat

▪ Personlig hygien

Det är billigt med tvål, så tvätta händerna och kläderna ofta, särskilt om du har varit i kontakt med människor eller djur. Undvik att röra vid döda djur. Undvik att röra vid munnen, näsan och ögonen med händerna. Tvätta kläderna regelbundet, även om de kanske ser rena ut. Tänk på att vissa dofter drar till sig insekter, så undvik parfymerade tvålar och hygienprodukter. – Afrika.

Förebyggande åtgärder

▪ Avlägsna fortplantningsställen

Täck över vattenbehållare och tvättkar. Ställ undan alla kärl där det kan samlas vatten. Låt inte krukväxter stå med vatten på faten. Myggor kan fortplanta sig i alla små vattensamlingar som är kvar mer än fyra dagar. – Sydostasien.

▪ Utsätt dig för insekter så lite som möjligt

Undvik insekternas favoritplatser och de tider då de brukar söka efter föda. Solen går ner tidigt i tropikerna, och många dagliga sysslor utförs efter solnedgången då insekterna är mer aktiva. Att sitta eller sova utomhus ökar risken för att bli utsatt, när insektsburen sjukdom florerar. – Afrika.

[Bild]

Att sova utomhus i ett land med mycket mygg är som att inbjuda dem till att komma och kalasa på dig

  Bär kläder som täcker kroppen så mycket som möjligt, särskilt när du vistas i skogen. Använd insektsdödande medel på kläderna och huden, och var noga med att följa bruksanvisningen på förpackningen. Undersök dig själv och dina barn noggrant för att upptäcka fästingar om ni har varit utomhus. Sköt husdjuren så att de hålls friska och fria från insekter. – Nordamerika.

Försök att i möjligaste mån undvika kontakt med boskap, eftersom insekter kan överföra sjukdom från djur till människa. – Centralasien.

Låt alla i familjen använda myggnät – gärna impregnerat med insektsmedel. Använd nätfönster och håll dem i gott skick. Sätt igen alla öppningar under taket där insekter skulle kunna komma in. Sådana förebyggande åtgärder kanske kostar en del, men man förlorar ännu mer pengar om man måste ta sitt barn till sjukhus eller om man blir för sjuk för att kunna arbeta. – Afrika.

[Bild]

Myggnät impregnerade med insektsmedel är billigare än läkemedel och sjukhusräkningar

Undanröj sådana skrymslen och vrår i hemmet där insekter kan gömma sig. Täck väggar och tak med puts och täpp igen alla sprickor och hål. Klä undersidan av halmtak med sådant tyg som insekter inte kan ta sig igenom. Plocka bort sådant som ligger och skräpar, till exempel pappers- eller tyghögar, och belamra inte väggarna med tavlor eller bilder, eftersom insekter gärna gömmer sig där. – Sydamerika.

En del tycker att insekter och gnagare är detsamma som husdjur. Det är de inte! Håll dem ute. Använd insektsmedel, men bara enligt bruksanvisningen. Använd flugfångare och flugsmällor. Var uppfinningsrik: En kvinna gjorde en rulle av tyg, fyllde den med sand och pressade in den i dörrspringan vid golvet för att hindra insekter att komma in. – Afrika.

[Bild]

Låt inte insekterna vara gäster i ditt hem. Håll dem borta!

▪ Förebyggande medicin

Bevara din motståndskraft genom att äta ordentligt, vila och motionera. Undvik stress. – Afrika.

Resenärer: Skaffa information i förväg om eventuella risker. Information finns att hämta från till exempel Smittskyddsinstitutet och på webbsidor med hälsoupplysning. Innan du reser, ta de förebyggande läkemedel som rekommenderas för den plats dit du skall åka.

Om du känner dig sjuk

▪ Uppsök läkare så snart som möjligt

De flesta sjukdomar är lättare att behandla om de upptäcks i ett tidigt skede.

▪ Varning för feldiagnos

Om det är möjligt, uppsök då läkare som känner till insektsburna och tropiska sjukdomar. Redogör för dina symtom och för din resrutt och berätta också var du har rest tidigare. Ta antibiotika bara om det är nödvändigt, och fullfölj behandlingen.

[Bild]

Insektsburna sjukdomar kan ge symtom som liknar andra sjukdomssymtom. Ge din läkare fullständig information

[Bildkälla]

Jordglob: Mountain High Maps® Copyright © 1997 Digital Wisdom, Inc.

[Ruta/Bild på sidan 10]

Sprider insekter hiv?

Efter mer än ett decennium av forskning har entomologer och medicinska specialister inte funnit några bevis för att myggor eller andra insekter sprider hiv – det virus som orsakar aids.

När det gäller till exempel myggan är inte insektens mundelar formade som ett rör, med en enda kanal som den suger blod med. I stället har myggorna en kanal som de suger upp blodet med och en annan som de avlämnar saliv med. Sedan bryter myggans matsmältningssystem ner blodet och dödar viruset, förklarar en specialist på hiv, Thomas Damasso vid District Health Management Team i Mongu i Zambia. Det finns inga spår av hiv i insekters avföring. Och hiv kan inte, i motsats till malariaparasiter, nå myggans salivkörtlar.

För att smittas med hiv måste en person utsättas för en stor mängd av smittoämnet. Om en mygga får sin måltid avbruten och omedelbart söker upp ett annat offer, skulle varje blodrest som eventuellt finns kvar runt myggans mundelar vara för liten för att vara av betydelse i sammanhanget. Enligt sakkunniga på området skulle man inte bli smittad med hiv ens om man råkade smälla till en blodfylld mygga i ett öppet sår.

[Bildkälla]

CDC/James D. Gathany

[Bild på sidan 7]

Fästingar från rådjur kan smitta människor med borrelios (fästingen på bilden är förstorad)

Från vänster till höger: Vuxen hona, vuxen hane och nymf, alla i naturlig storlek

[Bildkälla]

Alla fästingar: CDC

[Bilder på sidorna 10, 11]

Översvämningar, osanitära förhållanden och migration bidrar till att insektsburna sjukdomar sprids

[Bildkälla]

FOTO UNACIONES (från U.S. Army)