Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Hur man känner igen tecknen

Hur man känner igen tecknen

Hur man känner igen tecknen

”Nedstämdhet är en sund och normal känsla; depression är en sjukdom. Utmaningen ligger i att förstå och känna igen skillnaden.” – Doktor David G. Fassler.

SOM fallet är med de flesta andra sjukdomar finns det tydliga symtom när det gäller depression. Men tecknen är inte helt lätta att känna igen. Varför inte? Därför att nästan alla tonåringar, och även vuxna för den delen, känner sig nere ibland. Vad är då skillnaden mellan att bara vara nedstämd och att vara deprimerad? Det beror till stor del på hur intensivt och hur varaktigt tillståndet är.

Intensitet har att göra med i vilken grad negativa känslor drabbar tonåringen. Depression är något mer än bara en kort stunds förtvivlan. Det är en känslomässig sjukdom som upptar hela personen och som allvarligt försämrar tonåringens förmåga att fungera normalt. Doktor Andrew Slaby beskriver det här tillståndet på följande sätt: ”Föreställ dig den värsta fysiska smärta du någonsin känt – ett brutet ben, tandvärk eller förlossningssmärtor – gör den tio gånger värre och tänk dig att du inte vet varför det gör ont. Då kan du möjligtvis få en liten uppfattning om den smärta som en deprimerad person känner.”

Varaktighet syftar på hur länge det apatiska tillståndet varar. Läkarna Leon Cytryn och Donald H. McKnew j:r säger: ”Ett barn som inte visar några tecken på att låta sig tröstas eller inte kan återgå till ett normalt liv inom en vecka efter det att det har blivit nedstämt (av någon orsak) – eller inom sex månader efter det att det varit med om en svår förlust – är i riskzonen för att utveckla en depressiv sjukdom.”

Vanliga symtom

Diagnosen depression ställs enbart när en ung människa uppvisar ett antal symtom varje dag, under större delen av dagen, i minst två veckor. En relativt kort period brukar kallas en depressiv episod. Dystymi är en mer kronisk form av lindrig eller måttlig depression, där symtomen varar i minst ett år, med högst två månaders lindring. Oavsett vilken form det gäller, vilka är då några vanliga symtom vid depression? *

Plötslig förändring i humör och beteende. Den förut så fogliga tonåringen blir plötsligt trotsig. Det är vanligt att deprimerade tonåringar är upproriska och till och med rymmer hemifrån.

Social isolering. Den deprimerade tonåringen drar sig undan från sina kamrater, eller också kan kamraterna dra sig undan från den deprimerade, när de ser en ovälkommen förändring i hans eller hennes attityd och beteende.

Minskat intresse för nästan alla aktiviteter. Tonåringen är ovanligt passiv. Sådant som han helt nyligen tyckte mycket om att göra är nu tråkigt.

En märkbar förändring av matvanor. Många experter anser att störningar som anorexi, bulimi och tvångsmässigt ätande ofta uppträder samtidigt med (och ibland kan orsakas av) depression.

Sömnproblem. Tonåringen sover antingen för lite eller för mycket. Somliga utvecklar märkliga sovvanor. De kan vara uppe hela natten och sedan sova på dagen.

Problem i skolan. Den deprimerade tonåringen har svårt att komma överens med lärare och skolkamrater, och betygen börjar rasa. Snart vill tonåringen inte alls gå till skolan.

Riskfyllda eller självdestruktiva handlingar. När tonåringen utsätter sig för risker och ”leker med döden”, kan det vara ett tecken på att han eller hon är trött på livet. Att tonåringen skadar sig själv (till exempel genom att skära sig) kan också vara ett symtom.

Känslor av värdelöshet eller obefogade skuldkänslor. Tonåringen blir mycket självkritisk och känner sig totalt misslyckad, trots att verkligheten kanske visar motsatsen.

Psykosomatiska problem. När den unge drabbas av huvudvärk, magont, ryggsmärtor eller liknande problem, och man inte hittar någon fysisk orsak, kan en depression vara förklaringen.

Återkommande döds- eller självmordstankar. När tonåringen ofta har morbida, sjuka, tankar kan det vara ett tecken på depression. Detsamma gäller hot att ta livet av sig. (Se rutan nedan)

Bipolär sjukdom

Några av dessa symtom kan även förekomma vid ett annat förbryllande tillstånd – bipolär sjukdom. Enligt läkarna Barbara D. Ingersoll och Sam Goldstein är bipolär sjukdom (också kallad manodepressiv sjukdom) ”ett tillstånd som kännetecknas av växlingar mellan depressiva episoder och perioder av överdriven upprymdhet – en upprymdhet långt mer intensiv än vad som är normalt”.

Episoden av upprymdhet kallas mani. Symtomen på mani kan inbegripa snabb tankeverksamhet, extrem pratsamhet och ett minskat sömnbehov. Den sjuke kan vara verksam i flera dagar utan att sova och ändå vara till synes pigg. Ett annat symtom på bipolär sjukdom är ett mycket impulsivt beteende utan tanke på konsekvenserna. ”Mani påverkar ofta ens tankar, omdöme och sociala beteende på ett sätt som skapar allvarliga problem och förlägenhet”, uppges det i en rapport av National Institute of Mental Health i USA. Hur länge varar den maniska perioden? I vissa fall bara några dagar, i andra fall flera månader innan den ersätts av sin motsats – depression.

De som löper störst risk att utveckla bipolär sjukdom är bland andra de som har sjukdomen i släkten. Lyckligtvis finns det hjälp att få. ”Med tidig diagnos och rätt behandling kan livet för dessa barn och deras familjer bli lugnare och stabilare”, står det att läsa i boken The Bipolar Child.

Det är viktigt att notera att inget enskilt symtom är ett tecken på depression eller bipolär sjukdom. För det mesta ställs diagnosen när man sett ett antal symtom under en tid. Men frågan kvarstår: Varför drabbas tonåringar av detta förbryllande problem?

[Fotnot]

^ § 7 Symtomen som beskrivs här är avsedda att ge en översikt och inte att utgöra en grund för en diagnos.

[Ruta på sidan 6]

NÄR ETT BARN VILL DÖ

Enligt U.S. Centers for Disease Control dog under ett av de senaste åren fler amerikanska ungdomar av självmord än av cancer, hjärtsjukdomar, aids, medfödda missbildningar, stroke, lunginflammation, influensa och kroniska lungsjukdomar tillsammans. En annan oroande uppgift: I USA har det skett en dramatisk ökning av antalet rapporterade självmord bland ungdomar mellan 10 och 14 år.

Kan självmord bland ungdomar förhindras? Ja, i vissa fall. ”Undersökningar visar att många självmord föregås av självmordsförsök eller antydningar om att man vill ta livet av sig”, skriver dr Kathleen McCoy. ”Om din tonåring ger minsta antydan om att han eller hon tänker ta livet av sig, måste du ta det på allvar och kanske söka professionell hjälp.”

Att tonårsdepressioner är så vanliga understryker hur viktigt det är att föräldrar och andra vuxna tar tonåringens antydningar om självmord på allvar. ”I nästan alla självmordsfall som jag har granskat förbisågs eller bagatelliserades de antydningar som tonåringen gav om sina självmordsplaner”, skriver dr Andrew Slaby i sin bok No One Saw My Pain. ”Familjemedlemmar och kamrater förstod inte vidden av de förändringar som de såg hos tonåringen. De koncentrerade sig på yttringarna och inte på det underliggande problemet. Därför ställdes diagnoserna ’familjeproblem’ eller ’narkotikamissbruk’ eller ’anorexi’. Ibland behandlades tonåringen för sin aggressivitet, förvirring och irritabilitet men inte för sin depression. Det underliggande problemet fanns kvar, och det fortsatte att plåga och bryta ner tonåringen.”

Budskapet är tydligt: Ta alla antydningar om självmord på allvar!

[Bild på sidan 7]

Ibland är ett upproriskt beteende tecken på depression

[Bild på sidan 7]

Deprimerade tonåringar förlorar ofta intresset för sådant som de en gång tyckte mycket om att göra