Hla mus rau

Mus rau cov ntsiab lus

“Nej yeej tsim txiaj dua.”​—MATHAI 10:31

Vajtswv Puas Pom Koj?

Vajtswv Puas Pom Koj?

TEJ UAS VAJTSWV TSIM QHIA LI CAS?

Thaum yug menyuam poob nthav los tseem ceeb heev rau leej niam puag nws. Vim li cas? Yog leej niam ua li ntawd yuav pab tau tus menyuam hlob zoo. a​—Saib cov lus hauv qab taw qhia.

Ua li cas leej niam thiaj xav tu nws tus menyuam mos? Ib tug xibhwb qhia ntawv qeb siab (Jeannette Crenshaw) sau tias thaum leej niam puag thiab pub mis rau nws tus menyuam noj thiab saib ntsoov menyuam lub ntsej muag, leej niam lub cev tso ib co tshuaj hauv nrog cev thiaj ua rau nws xav puag thiab tu nws tus menyuam. Vim li cas peb ho kawm txog tej no?

Vim Yehauvas yog tus tsim kom leej niam txawj hlub nws tej menyuam. b (Saib cov lus hauv qab taw qhia.) Vajntxwv Davi hais tias Vajtswv yog tus “coj [nws] tawm hauv niam lub plab los, thiab pub [nws] nyob tso siab plhuav rau hauv niam lub xubntiag.” Davi thiaj hais tias: “Txij thaum yug los kuv yeej vam koj, koj yog kuv tus Vajtswv txij thaum kuv nyob hauv nruab thiab.”​—Ntawv Nkauj 22:9, 10.

XAV LI NO: Yog Vajtswv twb tsim leej niam txawj hlub menyuam ces Vajtswv yeej hlub peb thiab vim peb yog “Vajtswv li tub ki.”​—Tubtxib Tes Haujlwm 17:29.

PHAU VAJLUGKUB QHIA TIAS VAJTSWV HLUB TSHUA PEB

Yexus Khetos yog tus uas paub tus Tswv Tsim zoo tshaj txhua tus. Yexus hais tias: “Ob tug noog tsev luag muag ib npib los tsis yog? Yog nej leej Txiv tsis pom zoo txawm yog ib tug noog xwb los yeej tsis poob rau hauv av li. Nej cov plaubhau los kuj raug muab suav txhua txoj lawm. Yog li no nej tsis txhob ntshai. Nej yeej tsim txiaj dua ntau tus noog tsev.”​—Mathai 10:29-31.

Thaum peb pom ib tug noog ya saum nruab ntug peb yeej tsis mob siab txog nws. Peb kuj tsis paub thaum tej noog ‘poob rau hauv av,’ tiamsis peb Leej Txiv saum ntuj yeej paub tej noog ntawd txhua tus. Tej noog muaj nqes heev rau Vajtswv tiamsis nws saib tibneeg tseem muaj nqes dua tej noog ntawd huvsi. Yog li ntawd, koj tsis txhob txhawj, “tsis txhob ntshai,” Vajtswv yeej pom koj thiab nws hlub koj heev.

Vajtswv saib ntsoov peb, nws yeej mob siab thiab xav tsom kwm peb

Phau Vajlugkub cog tseg tias

  • ‘Yehauvas mus mus los los qhov muag ntsia ntsoov thoob plaws lub ntiajteb kom thiaj ua nws lub hwjchim tshwm los pab cov uas lub siab xib rau nws.’​—2 VAJ KEEB KWM 16:9.

  • ‘Yehauvas tsa qhov muag ntsia ntsoov cov uas ncaj ncees, thiab tig ntsej mloog lawv tej lus quaj thov.’​—NTAWV NKAUJ 34:15.

  • “Kuv yuav zoo siab xyiv fab rau koj txojkev hlub uas ruaj khov, vim koj pom kuv txojkev txom nyem nyuaj siab, thiab koj paub kuv txojkev ceeblaj.”​—NTAWV NKAUJ 31:7.

“KUV XAV TIAS YEHAUVAS TSIS HLUB KUV”

Vajtswv hlub peb thiab tsis hlub los muaj qabhau dabtsi rau peb? Yeej muaj. Ib tug muam nyob tebchaws Askiv hu ua Hana (Hannah) c (Saib cov lus hauv qab taw qhia.) hais tias:

“Muaj ntau zaus kuv xav tias Yehauvas tsis hlub kuv, tsis teb kuv tej lus thov. Kuv xav tias tim kuv tsis muaj kev ntseeg txaus es Vajtswv thiaj tsis pab kuv. Lossis puas yog kuv tau ua dabtsi txhaum lawm? Kuv xav ntshe kuv tsis yog ib tug neeg tseem ceeb es Yehauvas thiaj tsis quav ntsej kuv thiab tsis hlub kuv.”

Tiamsis nimno Hana pom tias Yehauvas yeej hlub nws heev. Ua cas nws ho paub li no? Ntev mus ntev tuaj Hana mam pom tias Vajtswv hlub nws tiag. Nws hais tias: “Muaj ib xyoos kuv hnov ib zaj lus qhuab qhia txog Yexus tus nqe txhiv kuv mam ras dheev tias ua cas Yehauvas hlub kuv ua luaj li. Thaum kuv paub tias Yehauvas teb kuv tej lus thov, kuv lub kua muag poob nthav. Kuv mam pom tias Yehauvas yeej ib txwm hlub kuv. Thaum kuv kawm Vajlugkub thiab mus tej kev sib txoos kuv paub Yehauvas zoo zuj zus tuaj. Kuv paub tias nws muaj tus yam ntxwv zoo li cas thiab nws xav li cas txog peb tibneeg. Nimno kuv mam pom tias Yehauvas yeej txhawb peb thiab hlub tshua peb, thiab xav tsom kwm peb txhua leej txhua tus.”

Tej uas Hana hais yeej txhawb zog kawg li, tiamsis yuav ua li cas koj thiaj paub tseeb tias Vajtswv paub koj thiab? Zaj tom ntej yuav teb lo lus nug no.

a Ib txhia pojniam uas muaj tus mob nyuaj siab thaum nyob nruab hlis tsis xav puag menyuam. Txawm li ntawd los tsis yog tim lawv phem. Lub koom haum uas tshawb fawb txog tej kev nyuaj siab (U.S. National Institute of Mental Health) hais tias tsis yog tim tej uas leej niam ua thiab tsis ua. Tiamsis vim muaj ntau yam los raug nws. Tej zaum nws lub cev tseem tshiab tshiab lossis sab nws dhau lawm nws thiaj tsiv siab. Yog xav paub ntxiv mus saib zaj “Understanding Postpartum Depression” hauv phau Tsim Dheev! Askiv lub 6 Hli tim 8, 2003.

b Phau Vajlugkub qhia tias Vajtswv lub npe hu ua Yehauvas.​—Ntawv Nkauj 83:18, NW.

c Tau muab cov npe hauv zaj no ib txhia hloov lawm.