Skip to content

Al lo konteni

Bann Pwen enteresan dan Dezyenm Liv Samyel

Bann Pwen enteresan dan Dezyenm Liv Samyel

Parol Bondye i vivan

Bann Pwen enteresan dan Dezyenm Liv Samyel

ESKI nou bezwen obeir Zeova parfetman pour nou rekonnet son drwa pour dirize? Eski en dimoun ki san defo i toultan fer sa ki byen dan lizye Bondye? Ki kalite dimoun ki fer sa vre Bondye plezir? (1 Samyel 13:14) Dezyenm Liv Samyel i reponn sa bann kestyon.

Dezyenm Samyel ti ganny ekrir par Gad ek Natann. Zot ti de profet ki ti pros avek Lerwa David dan ansyen Izrael. * Sa liv ti konplete apepre 1040 A.N.L., ver lafen 40 tyenm lannen ki David ti pe dirize konman lerwa. I sirtou baze lo David ek son relasyon avek Zeova. Sa resi tre eksitan i rakonte konman en nasyon ki ti ganny desire par lager ti vin en rwayonm ini ki ti prospere anba en lerwa kouraze. I osi ranpli avek bann santiman profon ki serten dimoun ti eksprimen.

DAVID TI VIN “DEPLIZANPLI GRAN”

(2 Samyel 1:1–10:19)

Lafason ki David ti reazir ler i ti’n tann lanmor Sail ek Yonatann ti revel son santiman pour zot e pour Zeova. Laba Ebronn, David ti ganny apwente lerwa lo tribi Zida. Isboset ki ti garson Sail, ti vin lerwa lo larestan Izrael. David ti kontinyen “vin deplizanpli gran,” e apepre set an edmi plitar, i ti vin lerwa lo Izrael antye.—2 Samyel 5:10.

David ti pran Zerizalenm avek bann Yebouzit e fer li vin kapital son rwayonm. Son premye lesey pour anmenn lars lalyans Zerizalenm ti en katastrof. Me son dezyenm lesey ti en sikse, e David ti selebre avek lakontantman. Zeova ti fer en lalyans avek David pour en rwayonm. David ti ranport laviktwar lo son bann lennmi e Bondye ti kontinyen avek li.

Larepons pour bann Kestyon lo Labib:

2:18—Akoz Yoab ek son de frer ti ganny apele konman trwa garson Tserouiya, ki ti zot manman? Dan Lekritir Ebre, normalman bann papa ki ti ganny nonmen konman zanset. Msye Tserouiya ti’n kapab mor byen boner, ouswa i pa ti’n ganny vwar apropriye pour ganny enkli dan Labib. I posib ki Tserouiya ti ganny mansyonnen akoz i ti ser oubyen demi ser David. (1 Kronik 2:15, 16) Sa sel fwa ki Labib i koz lo papa sa trwa garson i annan pour fer avek landrwa kot i ti ganny antere Betleenm.—2 Samyel 2:32.

3:29—Ki savedir sa lekspresyon ‘en zonm ki pe atrap en zegwiy ki pe vire’? Normalman, bann madanm ki ti fer latwal. Alors sa lekspresyon i kapab refer avek bann zonm ki pa ti kapab fer bann aktivite parey al lager e ki ti oblize fer travay ki normalman en madanm ti fer.

5:1, 2—Ki kantite letan apre lasasina Isboset ki David ti vin lerwa lo Izrael antye? I paret fer sans pour dir ki Isboset ti konmans dirize pour de zan zis apre lanmor Sail, apepre menm letan ki David ti konmans son renny Ebronn. David ti diriz Zida depi Ebronn pour set an edmi. Toudswit apre ki i ti vin lerwa lo Izrael antye, i ti fer Zerizalenm vin son kapital. Alor, apepre senk an ti pase apre lanmor Isboset avan ki David ti vin lerwa lo Izrael antye.—2 Samyel 2:3, 4, 8-11; 5:4, 5.

8:2—Ki kantite Moabit ti ganny touye apre ki Izrael ti lager avek zot? Lakantite i kapab ganny determinen par mezire olye ki konte. I paret ki David ti fer bann Moabit dormi ater akote kanmarad dan en ranze. Apre, i ti fer mezir sa ranze avek en laliny, oubyen en lakord. I paret ki apepre de fwa longer sa laliny, oubyen de tyer bann Moabit, ti ganny touye. Tandis ki en fwa longer sa laliny, oubyen en tyer, ti ganny eparnyen.

Leson pour nou:

2:1; 5:19, 23. David ti rod gidans Zeova avan i ti al reste Ebronn e avan i ti al lager kont son bann lennmi. Nou osi nou devret rod gidans Zeova avan nou fer bann desizyon ki pou annan lefe lo nou spirityalite.

3:26-30. Vanzans i anmenn bann move konsekans.—Romen 12:17-19.

3:31-34; 4:9-12. David i en bon legzanp akoz i pa ti revanze e i pa ti gard rankin.

5:12. Nou pa devret zanmen bliye ki Zeova in ansenny nou son fason fer e i’n fer li posib pour nou annan en bon relasyon avek li.

6:1-7. Menm si David ti annan bann bon lentansyon, son lesey pour anmenn Lars dan en saret ti kont lenstriksyon Bondye e sa ti anmenn dezapwentman. (Egzod 25:13, 14; Nonm 4:15, 19; 7:7-9) Lefe ki Ouza ti pe esey atrap Lars i osi montre ki bann bon lentansyon pa sanz sa ki Bondye in demande.

6:8, 9. Ler David ti dan en sitiasyon difisil, premye kou i ti ankoler, apre i ti per. Petet i ti menm blanm Zeova pour sa maler. Nou devret veye ki nou pa blanm Zeova pour bann problenm ki arive ler nou inyor son komannman.

7:18, 22, 23, 26. Limilite, devosyon pour Zeova, e sa lanvi pour glorifye non Bondye i bann kalite ki David ti annan ki nou devret imite.

8:2. En profesi ki ti ganny predir apepre 400 zan pli boner ti ganny akonpli. (Nonm 24:17) Parol Zeova i toultan vin vre.

9:1, 6, 7. David ti gard son promes. Nou osi nou devret fer zefor pour gard nou parol.

ZEOVA TI ANMENN MALER LO SA ENN KI I TI’N SWAZIR

(2 Samyel 11:1–20:26)

Zeova ti dir avek David: “Mon pou anmenn maler lo ou prop lakaz; e mon pou pran ou bann madanm devan ou prop lizye e donn zot avek ou kanmarad. I pou dormi avek zot gran lizour.” (2 Samyel 12:11) Pour ki rezon Zeova ti dir sa avek David? Akoz pese ki David ti’n komet avek Batseba. Kantmenm David ti’n repantir e i ti’n ganny pardonnen, i pa ti kapab evit konsekans son pese.

Premyerman, sa zanfan ki Batseba ti gannyen ti mor. Apre Tamar, fiy David ki ti ankor vyerz, ti ganny vyole avek son demi frer Amnonn. Frer Tamar, Absalonm, ti revanze e touy Amnonn. Absalonm ti fer konplo kont son prop papa e i ti dir ki li i lerwa Ebronn. David ti bezwen sove e kit Zerizalenm. Absalonm ti dormi avek dis konkibin son papa ki ti’n reste deryer pour pran swen avek lakour. David ti rekonmans dirize selman apre ki Absalonm ti ganny touye. En rebelyon koze par Seba, en Benzaminit, ti fini par lanmor Seba.

Larepons pour bann Kestyon lo Labib:

14:7—Ki “labrez mon sarbon” i reprezante? Labrez sarbon ki pe bril dousman in ganny servi pour reprezant en zanfan vivan.

19:29—Akoz David ti reazir koumsa anver leksplikasyon Mefiboset? Ler i ti ekout Mefiboset, David ti’n bezwen realize ki i ti’n fer en fot ler i ti aksepte parol Ziba san rod plis lenformasyon. (2 Samyel 16:1-4; 19:24-28) I tre probab ki sa ti fer David ankoler, e i pa ti oule tann plis keksoz konsernan sa sitiasyon.

Leson pour nou:

11:2-15. Sa resi fran lo febles David i montre ki Labib i Parol enspire Bondye.

11:16-27. Ler nou fer en pese grav, nou pa devret esey kasyet li parey David ti fer. Okontrer, nou devret konfes nou pese avek Zeova e rod led avek bann ansyen dan kongregasyon.—Proverb 28:13; Zak 5:13-16.

12:1-14. Natann in kit en bon legzanp pour bann ansyen dan kongregasyon. Zot bezwen ed bann ki’n fer pese pour koriz zot fot. Bann ansyen i devret byen desarz sa responsabilite.

12:15-23. David ti annan en bon pwennvi lo sa ki ti ariv li e sa ti ed li pour byen reazir anver difikilte.

15:12; 16:15, 21, 23. Ler i ti kler ki Absalonm ti pou mont lo tronn, lorgey ek sa dezir pour vin popiler ti fer Aitofel, ki ti en konseye vreman entelizan, vin en tret. Ler nou annan lentelizans e nou napa limilite ek fidelite, sa i kapab vin en latrap.

19:24, 30. Mefiboset ti vreman aksepte labonte leker ki David ti demontre. I ti volonterman soumet avek desizyon lerwa konsernan Ziba. Lapresyasyon pour Zeova ek son lorganizasyon i devret pous nou pour demontre soumisyon.

20:21, 22. Lasazes en sel dimoun i kapab evit maler pour bokou dimoun.—Eklezyast 9:14, 15.

ANNOU TONM “DAN LANMEN ZEOVA”

(2 Samyel 21:1–24:25)

Ti annan en lafanmin pour trwa zan akoz sa det disan ki Sail ti’n anmennen ler i ti touy bann Gibeonnit. (Zozye 9:15) Konman revanz, bann Gibeonnit ti demande ki set garson Sail i ganny touye. David ti donn zot dan lanmen bann Gibeonnit, e sa lasesres ti fini avek en gro lapli. David ek son bann serviter ti touy kat zean Filisten.—2 Samyel 21:22.

David ti fer en pese grav ler i ti donn lord pour fer en resansman ilegal. I ti repantir e swazir pour tonm “dan lanmen Zeova.” (2 Samyel 24:14) Sa ti fer ki 70,000 dimoun ti mor avek en lepidemi. David ti swiv lord Zeova, e sa fleo ti arete.

Larepons pour bann Kestyon lo Labib:

21:8—Ki mannyer nou kapab dir ki Mikal, fiy Sail, ti annan senk garson, kan sa ler 2 Samyel 6:23 i dir ki i ti mor san zanfan? Leksplikasyon ki pli ganny aksepte i ki zot ti bann garson Merab, ser Mikal, ki ti marye avek Adriel. I paret ki Merab ti mor boner, e Mikal ki ti napa zanfan ti sonny sa bann garson.

21:9, 10—Pour konbyen letan Ritspa ti kontinyen vey son de garson ek sa senk pti zanfan Sail ki ti’n ganny touye par bann Gibeonnit? Sa set dimoun ti ganny pann “dan bann premye zour rekolt,” setadir Mars oubyen Avril. Zot lekor ti ganny kite lanmenm lo en montanny. Ritspa ti vey sa set lekor lizour konman aswar ziska ki Zeova ti montre ki son lakoler ti’n diminyen ler i ti met en lafen avek sa lasesres. Ti pou napa okenn gro lapli avan sezon rekolt ti fini Oktob. Alor, petet Ritspa ti kontinyen veye pour apepre senk oubyen sis mwan. Apre sa, David ti fer anter lezo sa bann zonm.

24:1—Akoz fer en resansman ti en pese grav ki David ti’n fer? Lalwa li menm pa ti defann fer en resansman. (Nonm 1:1-3; 26:1-4) Labib pa dir pour ki bi David ti fer sa. Me 1 Kronik 21:1 i montre ki Satan ki ti pous li pour fer sa. Antouka, Yoab ki ti son sef militer ti konnen ki desizyon David pour anrezistre bann dimoun ti mal, e i ti esey dekouraz David.

Leson pour nou:

22:2-51. Pa kantik David i dekrir dan en fason merveye ki Zeova i sa vre Bondye ki merit tou nou konfyans!

23:15-17. David ti sitan annan en profon respe pour lalwa Bondye lo lavi ek disan ki dan sa moman, i ti refize fer sa ki ti paret kont lalwa. Nou devret devlop menm latitid anver tou komannman Bondye.

24:10. Konsyans David ti pous li pour repantir. Eski nou konsyans i ase sansib pour azir dan sa fason?

24:24. David ti konn byen ki Zeova i annan plis mizerikord ki imen. Eski nou annan en tel konviksyon?

24:17. David ti regrete, akoz son pese ti’n anmenn soufrans lo sa nasyon antye. En peser ki’n repantir i devret santi regre lo sa repros ki son aksyon in kapab anmennen lo kongregasyon.

I posib pour vin en Dimoun ‘ki fer Bondye plezir’

Dezyenm lerwa Izrael ti en zonm ‘ki ti fer Bondye plezir.’ (1 Samyel 13:14) David pa ti zanmen kestyonn bann standar drwat Zeova. I pa ti esey viv ki mannyer li i ti oule, san gidans Bondye. Sak fwa ki i ti fer en fot, i ti rekonnet son pese, aksepte disiplin, e koriz son fot. David ti en zonm ki ti san defo. Pa i saz si nou fer parey li, sirtou ler nou fer fot?

Leksperyans David i klerman montre ki rekonnet drwa Zeova pour dirize i enplik aksepte Son standar lo sa ki byen ek sa ki mal e fer zefor pour respekte zot, konman bann ki reste fidel. Nou kapab fer li. Pa nou apresye sa bann leson ki nou’n aprann dan dezyenm liv Samyel! Mesaz enspire dan sa liv Labib i vreman vivan e i annan pwisans.—Ebre 4:12.

[Not anba lo paz]

^ par. 2 Menm si Samyel pa ti donn lanmen ekrir sa liv, me i port son non. Sa i akoz okonmansman sa de liv ti en sel roulo an Ebre. Samyel ti ekrir pli gran bout dan liv Premye Samyel.

[Portre lo paz 8]

David ti rapel lekel ki’n etablir li konman lerwa e sa ti ed li kontinyen demontre limilite

[Portre lo paz 10]

“Mon pou anmenn maler lo ou prop lakaz”

[Portre lo paz 10]

Batseba

Tamar

Amnonn