[Jạbin] Betyder möjligen ”en som urskiljer (förstår)” eller ”en som bygger”.

Tydligen namn eller titel på en rad kanaaneiska kungar i Hasor.

1. Hasors kung när Josua gick in i det utlovade landet. Jabin bildade en allians med kungar i den norra delen av Kanaan, och dessa ställde upp en här mot Israel, ”ett talrikt folk, så talrikt som sandkornen på havets strand, och en stor mängd hästar och stridsvagnar”. När de hade slagit läger vid ”Meroms vatten” riktade emellertid Josua ett överrumplingsanfall mot dem och förföljde dem och slog dem. Jabin blev dödad när Hasor senare intogs och brändes upp. (Jos 11:1–14; 12:7, 19)

2. En senare kanaaneisk kung som härskade i det återuppbyggda Hasor; möjligen en avkomling av nr 1. Att Jabin kallas ”Kanaans kung” betyder möjligen att han stod över de andra kanaaneiska kungarna och därmed hade särskild makt och myndighet; det framgår i varje fall av skildringen att andra kungar var allierade med honom. Å andra sidan är det också möjligt att uttrycket helt enkelt används för att skilja honom från andra länders kungar. Jabins här, som var utrustad med 900 stridsvagnar med järnliar, stod under befäl av härföraren Sisera, som har en mer framträdande roll i skildringen än Jabin själv. (Dom 4:2, 3; 5:19, 20)

Jehova tillät att Jabin förtryckte de avfälliga israeliterna i 20 år. Men när de ropade till Jehova om befrielse reste han upp Barak och Debora, som ledde Israel till seger över Jabins här. Sisera dödades av hustrun till keniten Heber, som hade levt i fred med Jabin. (Dom 4:3–22) Israeliterna fortsatte att föra krig mot Jabin och dödade honom till slut. (Dom 4:23, 24; Ps 83:9, 10)