Azhukerel o Del te arakhas amare daden kana kerdion phure?
So phenel e Biblia
Le shave kai gata si bare trobun te len sama te aven mishto penge dada. E Biblia phenel ke, le shave kai si kristianuria trobun te sikion te aven lashe penga familiasa ai te naisin penge daden ke gadia drago le Devleske (1 Timote 5:4). Kana le dada arakhade le, le shave pakian o mui katar o zakono te respetin le daden (Efisiana 6:2, 3).
E Biblia chi phenel sar trobun te arakhen ka le dada kai si phure, numa phenel so kerde uni manush kai trainas de dumut. Vi phenel lashe suaturia pa sar trobun te arakhen ka iek manush phuro.
Sar arakhenas uni manush kai trainas de dumut ka penge daden kai sas phure?
Phenel e Biblia le shavenge te arakhen ka penge dada phure ande lengo kher vai ande pengo kher?
Sar arakhenas uni manush kai trainas de dumut ka penge dada phure?
Chi kerde sa iek fialo.
O Jose trailas dur katar pesko dat o Jacob kana sas phuro. Numa la vriamasa dikhlias sar te trail lesko dat pasha leste. Ai lias sama te avel les jabe ai iek than kai te trail (Génesis 45:9-11; 47:11, 12).
E Rut geli te beshel ando them katar peski sakra ai kerdias buki te lel sama latar (Rut 1:16; 2:2, 17, 18, 23).
O Jesus, mai anglal te merel, meklias iekhes manushes te arakhel peska da, e Maria, shai avela ke ande godia vriama sas phivli (Iovano 19:26, 27). a
Save lashe suaturia del e Biblia?
Te arakhen ka le dada phure si iek buki phari. E Biblia del lashe suaturia kai shai azhutin amen.
Respetin kal dada phure.
So phenel e Biblia: “Presnaisar kire dades ai kira da” (Éxodo 20:12).
Sar te keras les: Shai sikaves ke respetis kire daden kana chi alosares sa pala lende, mek len vi von te alosaren vareso. Ai mai sikaves lenge respeto kana keres sa so si ande kire vast te azhutis len.
Trobus te aliares lenge ai te iertis len.
So phenel e Biblia: “O manush kai del po gor andel dieli terdiarel peski joli, ai si shukar kana chi lel sama so kerde leske” (Proverbios 19:11).
Sar te keras les: Shai avela ke kire dada phenen tuke dieli kai dukhaven tu vai chi naisin sa so keres. Pala godia shai pushes tu: “Sar sas te aliarau man te avela ke nashtiu te kerau but dieli? Sas te aliarau man tristo?”. Te thosa tu ande lengo than ai te iertis len, si te azhutis te aliarenpe mai mishto.
De duma avrentsa.
So phenel e Biblia: “Kana chi delpe duma, le dieli chi zhan angle, numa kana si but manush kai den pengo suato le dieli zhan vorta” (Proverbios 15:22).
Sar te keras les: Dikhta sar shai azhutis kire daden penge nasualimasa, ai rode ande kiro foro dieli te azhutin len. De duma avre manushentsa kai vi arakhen ka penge dada phure. Te avela tu phral, shai des duma lentsa pa sar shai arakhen savorhe kal dada phure ai te na arakhel len numa iek phral?
Shai des duma kira familiasa pa sar te arakhen ka le dada kai si phure?
Na thol but pharimos pe tute.
So phenel e Biblia: “O jaraimos si godolentsa kai zhanen zhi kai aresen” (Proverbios 11:2).
Sar te keras les: Dikhta so shai keres. Savorhe zhanas ke nai amen e zor ai e vriama kai kamas, pala godia nashtis te keras sa so kamas pala amare dada. Te avela ke si but pharimos pe tute, mang katar e familia te azhutil tu vai katar manush kai keren buki kai arakhen manushen.
Arakh tu.
So phenel e Biblia: “Khonik shoxar nas leske gratsia lesko stato; numa pravarel peske statos ai lel sama lestar” (Efisiana 5:29).
Sar te keras les: Makar les sama katar kire dada phure, vi trobus te les sama tutar ai kira familia te avela san ansurime. Vareso kai shai keres pala tute si, te jas, te hodinis ai te soves mishto (Eclesiastés 4:6). Ai univar trobus te les vriama tuke. Gadia te lesa sama tutar si te avel mai vushoro te arakhes kire daden.
Phenel e Biblia le shavenge te arakhen ka penge dada phure ande lengo kher vai ande pengo kher?
E Biblia chi del duma pa kako. Uni famili alosaren te train le dada pende khere vai ando kher katar penge shave. Numa shai aresel e vriama kai alosaren te zhan ande iek kher kai arakhen kal phurorhe te arakhen len mai mishto. Pala godia si vorta te kidelpe sa e familia te del duma pa so si mai mishto savorhenge (Galatiana 6:4, 5).
a Pa so phenel katse, o manush kai sikiol te del duma pa e Biblia o Matthew Henry phenel ke o Jose, o rhom katar e Maria, gata mulo sas ai o Jesus lelas sama katar peski dei. O Jesus mai anglal te merel sikadias vareso lasho le shavenge: ke le shave trobun te len sama katar penge dada ai te azhutin len ande soste godi.

