Mwet ngeni masouan

Mwet ngeni tettelin menlapen masouan

Kükkün Me Säräfö, Ü Ngeni Etipetipaen Chienemi Kewe

Kükkün Me Säräfö, Ü Ngeni Etipetipaen Chienemi Kewe

Kükkün Me Säräfö, Ü Ngeni Etipetipaen Chienemi Kewe

“Ämi kapas . . . epwe apwapwai aramas, iwe, oupwe silei mine oupwe pölüeniöchü ngeni aramas meinisin.”​—KOL. 4:6.

1, 2. Met meefien ekkewe kükkün me säräfö usun ar repwe sokkolo seni chiener kewe, me pwata?

 ESE mwääl kese chök rongorong än emön kapas usun “etipetipaen chiechi” nge ka fen pwisin küna. Eli emön a peseok om kopwe föri och mettoch ka silei pwe mi ngaw. Met meefiom ika a fis ena? Iei alon Christopher, 14 ierin, “Fän ekkoch, ua mochen ireieilo are fen usun chök chienei kewe chon sukul pwe usap sokko seniir.”

2 A fokkun pöchökkül än chiechiom kewe etipetipok? Ika ina, pwata? Ka mochen repwe sanuk? Ese ngaw om kopwe meefi ena, pwe a pwal ina usun meefien ekkewe watte. Meinisin rese efich ar küna lichippüng ren än aramas oputer. Nge ren enletin, ekkoch aramas repwe oputok ika ka üppos fän iten minne mi pwüng. Pwal ina usun ren Jises. Nge i a chök föri minne mi pwüng fansoun meinisin. Ekkoch ra tapwelo mwirin me wiliti nöün kewe chon käeö, nge ekkoch ra turunufaseei Nöün Kot me ra “ekieki esap wor aüchean.”​—Ais. 53:3.

Ifa Ükükün Manamanen Etipetipaen Chienom Pwe Kopwe Chök Usur?

3. Pwata a mwääl om kopwe fitalo ekiekin chienom kewe usun minne mi pwüng me mwääl?

3 Fän ekkoch, neman ka ekiekin fitalo föfföringawen chienom kewe pun kese mochen repwe oputok. A mwääl ena ekiek. Chon Kraist resap usun ‘semirit, resap chüen chüwölüwölfeil ren no kana.’ (Ef. 4:14) Eli epwe mecheres ngeni semirit ar repwe tipetipelo ren ekkewe ekkoch. Iwe nge, atun ka wakkattetä ka feffetäl ngeni om kopwe äsimaüolo. Ina popun, ika ka lükü pwe än Jiowa emmwen epwe efeiöchuk, kopwe apwönüetä met ka lükü. (Tut. 10:12, 13) Nge, ika kese föri ena, me ka tipetipelo ren etipetipaen chienom kana, iwe ka mut ngeniir ar repwe fen nemenuk.​—Älleani 2 Piter 2:19.

4, 5. (a) Ifa usun Aaron a tipetipelo ren chienan kewe me ikkefa ekkewe lesen sia tongeni käeö seni? (b) Ifa usun chienom kewe repwe sotun etipetipok?

4 Lon eü atun, Aaron pwiin Moses we, a tipetipelo ren chienan kewe. A tipeeü ngeni än ekkewe chon Israel pesei an epwe föri emön ar kot. Esap itä Aaron emön mi apwangapwang letipan. Pun me akkomw, a fiti Moses le ütä mwen Farao, ewe king mi manaman seni meinisin lon Isip. A pwora le atoura ngeni Farao ewe pworaus seni Kot. Nge a fen kkuf ren etipetipaen chienan kewe chon Israel. A ifa me watteen manamanen etipetipaen chiechi! A fen mecheres ngeni Aaron an epwe ütä mwen ewe kingen Isip, lap seni an epwe üppos le ü ngeni etipetipaen chienan kewe.​—Eks. 7:1, 2; 32:1-4.

5 Pworausen Aaron a pwäratä pwe etipetipaen chiechi ese chök kküü ekkewe kükkün me säräfö, are ekkewe chök mi päepäe ngeni föfför mi mwääl. A pwal mwo nge tongeni kküü iir kewe mi enletin mochen föri minne mi pwüng, kapachelong en. Eli chienom kewe repwe sotun eriänuk om kopwe föri minne mi mwääl ren ar apaketä, tipimwääl ngonuk are ämängawok. Ese lifilifil napanapen ar etipetip, nge mi chök weires ena esin sossot. Ika ka ämääraatä om lükülük woon minne ka lükü, ka poputä le pwora ngeni sossot.

Oupwe Änneta Ika Oua Wesewesen Lükü

6, 7. (a) Pwata a lamot om kopwe wesewesen lükülük woon minne ka lükü, iwe ifa usun kopwe ämääraatä? (b) Ikkefa ekkewe kapas eis kopwe pwisin eisinuk pwe epwe apöchökküla om lükü?

6 Ren om kopwe ü ngeni etipetipaen chiechi, kopwe akkomw anüküchara minne ka lükü me om ekiek usun minne mi pwüng me mwääl. (Älleani 2 Korint 13:5.) Om unusen lükülük epwe apworak inaamwo ika ka nisässäü. (2 Tim. 1:7, 8) Pwal mwo nge emön mi pwora, eli epwe weires an epwe üppos le föri och mettoch ika ese pöchökkül an lükü. Ina popun, pwata kese pwisin änneta ngonuk pwe minne ka käeö seni Paipel mi wesewesen enlet? Poputä ren ekkewe populapen afalafal lon Paipel. Äwewe chök, ka eäni lükülük woon Kot me ka rongorong meefien ekkoch usun ewe popun ra lükü Kot. Iwe, pwisin eisinuk, ‘Met popun ua lükü pwe mi wor emön Kot?’ Popun kopwe eäni ei kapas eis pwe epwe apöchökküla om lükü, nge esap fen etipemwaramwarok. Pwal eü, kopwe pwisin eisinuk, ‘Ifa usun ua silei pwe ewe Paipel a pop seni Kot?’ (2 Tim. 3:16) ‘Pwata ua lükü pwe ikkeei “ekewe ränin lesopolan”?’ (2 Tim. 3:1-5) ‘Met popun ua lükü pwe än Jiowa kewe allük, iir eü minen feiöch ngeniei?’​—Ais. 48:17, 18.

7 Eli kopwe pireir le pwisin eisinuk ekkeei kapas eis ika ka meefi pwe esap pölü reom. Iwe ika ina, kopwe usun chök emön mi tipemwaramwar le nengeni keichin waan we taraku pun a lolilen ika epwe küna pwe a pö käsiin! Nge mi fen lamot an epwe silei pwe ese chüen lölö pwe epwe alölöü. Pwal ina chök usun, mi öch kopwe silei met ka apwangapwang woon pwe kopwe angang woon me apöchökküla om lükülük.​—Fof. 17:11.

8. Äweweei ifa usun kopwe apöchökküla om lükülük woon tipatchemen än Kot allük usun ngawen lisowu mwääl.

8 Äwewe chök, ewe Paipel a öüröürak ‘kosap fokun föri sokun föförün lisowu!’ Pwisin eisinuk, ‘Pwata a eü alen tipatchem ai upwe älleasochisi ei allük?’ Ekieki ika pwata chienom kewe ra föri ena föfför. Pwal ekieki pwata än emön lisowu mwääl “a tipis ngeni püsin inisin.” (1 Kor. 6:18) Iwe, ekieki pölüwer me pwisin eisinuk: ‘Menni leir a kon mürinnö ai upwe föri? Upwe fokkun pwapwa ika ua föri ewe föfförün lisowu mwääl?’ Pwal ekieki me pwisin eisinuk, ‘Epwe ifa meefiei ika ua föri ena föfför?’ Eli chienom kewe repwe pwapwaituk, nge epwe ifa meefiom atun ka nom ren semom kewe me inom are lein pwiom kewe lon ewe mwichefel? Met meefiom atun kopwe sotun iotek ngeni Kot? Kopwe wesewesen mochen pöütalo om limelimöch mwen mesen Jiowa fän iten chök om kopwe apwapwaai chienom kewe chon sukul?

9, 10. Ifa usun om unusen lükülük woon minne ka lükü epwe anüküchara om üppos atun ka nom lein chienom kewe?

9 Le säräfoom, ina ewe fansoun seni meinisin lon manauom a mämmääritä om tufichin apwüngüöchü mettoch. (Älleani Rom 12:1, 2.) Äeä ei fansoun le ekieki met weween me lamoten om emön Chon Pwäratä Jiowa. Om ekilonei ei mettoch epwe apöchökküla om lükülük woon minne ka lükü. Iwe, ika chiechiom kewe ra sotun etipetipok, ka tongeni mwittir pölüweniir fän lükülük. Kopwe usun ei säräfö Chon Kraist, a erä: “Lupwen ua ü ngeni än chiechiei kewe etipetip, ua pwäratä met ua wesewesen lükülük woon. Use chök iteit ren lamalam, nge unusen ai ekiek, meefiei usun minne mi pwüng me mwääl, met ua achocho ngeni, nonnomun manauei ra longolong woon met ua lükü.”

10 Ewer, a lamot angang weires ren om üppos le föri minne mi pwüng. (Luk 13:24) Eli kopwe ekieki, “Epwe fen wor lamoten ai achocho?” Nge chechchemeni pwe ika ka nikinikin säü are omusomus ren om üppos le föri met ka lükü, ekkoch repwe esilla om pireir, iwe repwe fen sopwelo le etipetipok. Nge ika kopwe fos fän lükülük, kopwe mäirü pun eli chiechiom kewe repwe mwittir likitukolo.​—Apöpö ngeni Luk 4:12, 13.

Ekiekiöchü Minne Kopwe Pölüweni

11. Met feiöchün om mmolnetä ngeni ewe etipetip seni chienom kewe?

11 Mmolnöch, ina pwal eü mettoch mi lamot epwe älisuk le ü ngeni etipetipaen chiechi. (Älleani Än Salomon Fos 15:28.) Om ammolnatä me mwan a wewe ngeni om akkomw ekieki menni sossot kopwe küna. Fän ekkoch om akkomw ekieki, epwe tümünük seni watteen osukosuk. Äwewe chök, ka newu kukuwu me küna chienom kewe chon sukul ra ün suupwa. A ifa me mecheresin ar repwe etiwok pwe kopwe pwal ün rer? Ren om esilla pwe epwele toruk sossot, met ka tongeni föri? Än Salomon Fos 22:3 a apasa: “Eman aramas mi mirit a küna ewe feiengau mi feito o opola.” Ika ka pwer woon pwal efoch al, ka tümünuk seni ewe sossot itä epwe toruk. Esap weween pwe ka nissimwa nge fen ina ewe alen tipatchem.

12. Ifa usun kopwe pölüwenöchü än emön kapas eis usun itä mi esiitok?

12 Nge ifa usun ika kese tongeni sü seni eü sossot? Äwewe chök emön chienom epwe eisinuk fän mäirü, “Kese mwo tori mwän?” Om apwönüetä ei pesepes lon Kolose 4:6 epwe fokkun älisuk, “Ämi kapas epwe pwetete o apwapwai aramas, iwe, oupwe silei mine oupwe pölüeniöchü ngeni aramas meinisin.” Usun met ei wokisin a apasa, om pölüweni ena kapas eis epwe longolong woon met a fis lon ena atun. Eli ese kon lamot kopwe attama om äweweei seni Paipel. Epwe chök naf om pölüweni fän lükülük me ffat. Äwewe chök ka tongeni pölüwen ngeni ena kapas eis, “Ewer, use mwo tori mwän,” are, “Esap pwal en chon silei.”

13. Pwata a lamot mirit lupwen kopwe pölüweni än chienom kapas eis mi esiitok?

13 Fän chommong a mwoch än Jises pölüweni kapas eis lupwen a mirititi pwe esor lamoten an epwe sopwelo. Lupwen Erot a kapas eis ngeni, Jises a chök fanafanelo. (Luk 23:8, 9) A mürinnö fanafanelo fän ekkewe sokkun kapas eis mi pwäratä süfölüngaw. (SalF. 26:4; SalAf. 3:1, 7) Nge, eli ka mirititi pwe emön a enletin mochen silei om ekiek usun ngawen are öchün ewe föfför lefilen mwän me fefin inaamwo ika a esiitok me mwan. (1 Pit. 4:4) Ika ina, epwe öch om kopwe äweweöchü seni Paipel. Iwe, kosap pireir le pölüwenöchü. ‘Kopwe molotä fansoun meinisin pwe kopwe pölüeni chokewe mi aisinuk.’​—1 Pit. 3:15.

14. Ifa usun om pölüweni fän süföl epwe ämmeef ngeni ewe chon esiitok mwäällin an föfför?

14 Fän ekkoch, eli ka tongeni pölüweni än emön esiitok me ämmeef ngeni mwäällin an föfför. Nge, a lamot kopwe föri fän süföl. Äwewe chök, ika emön chienom chon sukul a apaketä pwe kopwe ün suupwa, ka tongeni apasa, “Inaamwo kilisou” mwirin ka pwal erä, “Tittipei nge en mi fen tipatchem pwe kosap ün suupwa!” Ka küna pwe ka fen sorei? Pun kese chüen wisen äweweei pwata kese ün, nge ka fen efisi än chienom na epwele ekieki ngawen an ün suupwa.

15. Ineet atun epwe öch kopwe sü seni chienom kewe ra sotun etipetipok, iwe pwata?

15 Nge ifa usun, ika chienom kewe ra chüen ekketipetipok inaamwo ika ka achocho le ü ngeniir? Ika ina, mi öch kopwe chök sü seniir. Ewin om nomo ngeniir, ewin ka suuki alen om kopwe tipetipelo. Ina minne, a fen öch om kopwe chök lo seniir, nge kosap meefi pwe ka fangetä. Pun ka pwisin nemeni manauom nge kese mut ngeni chienom kewe ar repwe nemenuk. Ka pwal apwapwaai letipen Jiowa.​—SalF. 27:11.

Akkota Om Angang Pwe Epwe Efeiöchuk

16. Ifa usun etipetip mi ngaw a feito seni ekkewe mi fen erä pun iir Chon Kraist?

16 Fän ekkoch, etipetip mi ngaw a pwisin feito seni ekkewe kükkün me säräfö mi erä pwe iir chon angang ngeni Jiowa. Äwewe chök, ifa usun ika ka kerän wareiti eü pari emön a fen akkota, nge ka küna pwe esor watte epwe wisen tümünü? Are, ifa usun ika emön säräfö Chon Kraist a uwou sakaw lon ewe pari, nge en me pwal ekkoch esaamwo tori ierimi ämi oupwe ün sakaw? Chommong mettoch repwe tongeni piitä nge a lamot kopwe aüseling ngeni mwelien letipom mi käit me ren Paipel. Emön säräfö a erä: “Ngang me pwii we aua towu seni ewe leenien kachito pun a kon kapas ingaw. Ekkoch chienem kewe ra chök nomwotiw. Semem kewe me inem ra mwareitikem. Iwe nge, ekkoch chienem kewe ra songeitikem pun usun itä aua ämmeef ngeniir pwe ra ngaw.”

17. Atun kopwe fiti eü kukkunou, met ka tongeni föri akkomw pwe kopwe älleasochisi än Kot emmwen?

17 Usun ewe pworaus asan a äiti ngenikich pwe om aüselinga mwelien letipom eli epwe tongeni asonga ekkewe ekkoch. Nge kopwe üppos le föri minne ka lükü pwe mi pwüng. Kopwe mmolnetä. Ika kopwe fiti eü kukkunou, aotalo me mwan pwe kopwe tongeni mwittir lo seni ika a fisitä och mettoch. Ekkoch nau ra etipeeüfengen me semer me iner ar repwe kökköriir ika a lamot repwe liwinikäi ngeni imwer. (Kölf. 26:4, 5) Ekkena sokkun kokkot a tongeni efeiöchuk.​—SalF. 21:5.

‘Kopwe Pwapwa le Säräfoom’

18, 19. (a) Pwata ka lükülük pwe Jiowa a mochen om kopwe pwapwa? (b) Ifa meefien Jiowa usun iir kewe ra ü ngeni etipetipaen chiener kewe?

18 Jiowa a föruk pwe kopwe tufichin pwapwaiti manauom, me a mochen kopwe pwapwa. (Älleani Än Salomon Afalafal 11:9.) Chechchemeni pwe chommong chienom kewe repwe “pwapwaiti tipis lon ekis chök fansoun.” (Ipru 11:25) Nge, ewe Koten enlet a mochen om kopwe küna pwapwa esap chök ekis fansoun nge tori feilfeilo. Ina minne, ika a toruk sossot le föri minne mi ngaw mwen mesen Kot, chechchemeni pwe fansoun meinisin met Kot a kütta sonuk epwe unusen efeiöchuk.

19 Ika en emön kükkün are säräfö, mi lamot kopwe weweiti pwe inaamwo ika chienom kewe iei ra pwapwaituk, nge fite ier mwirin, ese mwääl lap ngeniir resap chüen chechchemeni itom. Nge Jiowa a sokkolo, pun a afaani om tuppwöl le ü ngeni etipetipaen chienom kewe, me esap fokkun mönükukolo. Epwe ‘suki ekewe asammwachon läng fän itom o ninätiu wom chomong sokun feiöch mi somwola.’ (Mal. 3:10) Pwal och, a kisäseü le liffang ngonuk an we manaman pwe epwe atufichuk ika ka osupwangan. Ewer, Jiowa epwe älisuk le ü ngeni etipetipengawaen chienom kewe!

En mi Chechchemeni?

• Ifa ükükün manamanen etipetipaen chiechi?

• Ifa usun än emön unusen lükülük woon minne a lükü epwe älisi le ü ngeni etipetipaen chienan kewe?

• Ifa usun kopwe ammolnatä ngeni ekkewe etipetip seni chienom kewe?

• Pwata ka silei pwe Jiowa a aücheani om tuppwöl ngeni?

[Kapas Eis fán Iten ewe Lesen]

[Sasing lón pekin taropwe 15]

Pwata Aaron a tipeeü ngeni an epwe föri ewe kow mi fför seni kolt?

[Sasing lón pekin taropwe 17]

Kopwe mmolnetä, apwüngalo met kopwe apasa me mwan