Mwet ngeni masouan

Mwet ngeni tettelin menlapen masouan

Okullu Mesom Seni Mettoch Mi Lamotongaw!

Okullu Mesom Seni Mettoch Mi Lamotongaw!

Okullu Mesom Seni Mettoch Mi Lamotongaw!

“Kopwe akulu mesei seni mettoch mi lomotongau, nge kopwe amanauaei ren om kapas.”​—KÖLF. 119:37.

1. Met lamoten ach tufichin küna?

 A FOKKUN aüchea ach tufichin küna! Sia tongeni küna anüwen me omwomwen mettoch meinisin. A atufichi ach esilla chiechiach kewe are minen efeiengaw. Sia küna lingöchün mettoch, amwararen förien Kot kewe, me pisekin ännet usun woren me lingen Kot. (Kölf. 8:3, 4; 19:1, 2; 104:24; Rom 1:20) Künaen mesach a uwei pworaus ngeni tupwuach, ina minne, a fokkun lamot mesach lon ach sileelo Jiowa me alapalo ach lükü I.​—Jos. 1:8; Deut. 17:18, 19.

2. Pwata sipwe tümünü künaen mesach? Met sia tongeni käeö än ewe sou makkeei kölfel siö ngeni Kot?

2 Iwe nge, künaen mesach a tongeni efeiengawakich pun a fokkun pöchökkül ewe riri lefilen mesach me tupwuach. Künaen mesach a tongeni efisatä are apöchökkülatä mochenin letipach. Pokiten sia nonnom lon ei otot mi fokkun ngaw fän nemenien Setan ewe Tefil, sia kükküna chommong sasing me pworaus mi ngaw ra tongeni mwöchülong lon tupwuach me etipetipakich, inaamwo ika sia mwittir okullu mesach seniir. (1 Jon 5:19) Esap pwata iwe ewe sou makkeei kölfel a siö ngeni Kot: “Kopwe akulu mesei seni mettoch mi lomotongau, nge kopwe amanauaei ren om kapas.”​—Kölf. 119:37.

Ifa Usun Mesach Ra Tongeni Otupukich

3-5. Ikkefa ekkoch pworaus lon Paipel ra äweweei efeiengawen ach mut ngeni mesach ar repwe etipisikich?

3 Chechchemeni met a fis ngeni ewe äemönün fefin, If. Setan a ereni pwe mesan kewe repwe “nela” ika epwe möngö seni “ewe irän silei öch me ngau.” If a meseik ren ena pworaus pwe mesan epwe “nela.” A lapolo an mochen ocheei ewe föün irä mi pin lupwen “a mefi pwe a mürina le mongö o apwapwai aramas le katol.” Än If nennengeni ewe irä me mocheniaiti a emmweni an epwe älleasolapa alon Kot. Pwülüwan we Atam a pwal älleasolap, iwe, pwününgawan a kküü aramas meinisin.​—Ken. 2:17; 3:2-6; Rom 5:12; Jem. 1:14, 15.

4 Lon ränin Noa we, ekkoch chonläng ra pwal tipetipelo ren künaen meser. Iei met Keneses 6:2 a erä usur: “Nöün Kot kewe chon läng mi ngauala ra nenengeni liöchün nöün aramas föpwül. Iwe, ra pwülüeni chokewe ra efich.” Än ekkena chonläng mi lükümach mesemochenia ngeni nöün aramas kewe föpwül a äfeffeitääi ar mochen lisowu ngeniir nge ese fich ena föfför. Iwe, ra nöünatiw nöür kewe me woor nge iir mi mwänesol. Föfföringawen aramas lon ena fansoun a emmwen ngeni ninniiloon aramas meinisin, chilon chök Noa me an famili.​—Ken. 6:4-7, 11, 12.

5 Fitepükü ier mwirin, mesen Akan, ewe re Israel, ra etipisi pwe epwe solääni ekkoch pisek seni Jeriko, ewe telinimw chon Israel ra akkufu. Kot a fen allükü pwe meinisin pisekin ena telinimw repwe katalo, chilon chök ekkoch mettoch repwe isenalong lon än Jiowa leenien iseis. A öüröüra chon Israel: “Ämi oupwe afälikemi ren ekewe mettoch mi pin repwe kata,” popun, pwe resap mocheniaitiir me angei ekkoch pisek seni ewe telinimw. Lupwen Akan a älleasolap, chon Israel ra kkuf me lon ewe telinimwen Ai, iwe, ekkoch leir ra mälo. Akan ese pwäri pwe a solä tori an a pwisin pwälo. Ina atun epwap kerän apasa: “Lupwen üa küna” ekkewe pisek, “üa mocheniaitiir o angeer.” Mocheniaingawen mesan a efisi ninniiloon me kataloon “meinisin mine a eäni.” (Jos. 6:18, 19; 7:1-26) Seni lon letipan Akan a mocheniaiti minne a pinepin seni.

A Lamot Sipwe Nemenifichi Pwisin Kich

6, 7. Menni lein än Setan kewe ssär a kan äkkäeä le liapenikich? Ifa usun ekkewe chon advertise ra äkkäeä ena mettoch?

6 Minne a sotuni If, ekkewe chonläng mi älleasolap, me Akan, pwal ina chök met a sotuni aramas ikenäi. “Mochenian lemas” a pöchökkül lap seni meinisin ekkewe sossot Setan a äkkäeä le otupu aramas. (2 Kor. 2:11; 1 Jon 2:16) Ekkewe chon business ra silei pwe met aramas ra küna a alapalo ar ekiekin mööni pisek. Iei alon emön sou silelap lon pekin business: “Künaen mas, ina ewe tufich mi pöchökkül seni meinisin. Fän chommong, a akkufu ekkewe ekkoch tufich, a pwal mwo nge amwökütü aramas ar repwe föri minne ra silei pwe ese pwüng.”

7 Esap pwata iwe ekkewe chon advertise ra achommonga sasingin me pworausen pisek are angang ra mochen amömö ngenikich! Emön sou käeö ifa usun chon advertise ra etipetipa aramas a apasa pwe “rese chök esile ngeni aramas pworausen met ra mochen amömö, nge met a lamot seni ena, ra mochen achchüngü meefier me mocheniir.” Fän chommong, ra äkkäeä sasing mi sikepwach le amömö ar kewe pisek. A fokkun lamot sipwe nemenifichi met sipwe nennengeni me met sipwe lefareni lon letipach me ekiekich!

8. Ifa usun ewe Paipel a äweweei lamoten ach tümünüöchü künaen mesach?

8 Chon Kraist mi enlet ra pwal küna sossotun mochenian lemas me mochenian futuk. Ina minne, än Kot Kapas a pesekich ach sipwe nemenifichi met sipwe nennengeni me mocheniaiti. (1 Kor. 9:25, 27; älleani 1 Jon 2:15-17.) Ewe mwän mi pwüng Jop a weweiti pwe künaen mesach a riri ngeni mochenia. A apasa: “Üa föri eu pwon ngeni mesei pwe üsap nenengeni eman föpwül fän mocheisou.” (Hiop 31:1) Jop ese attapamwäälli fefin, ese pwal ekiekin föri met mi ngaw, nge a mwittir pöütalo ekiek mi limengaw. Jises a äweweei pwe sipwe eäni ekiek mi limöch iteitan ren an apasa: “Are eman mwän a nenengeni eman fefin o a mochenia ngeni, ätewe a fen tipisin lisowu ngeni ren an ekieki neminewe lon lelukan.”​—Mt. 5:28.

Tümünükich Seni Minne mi Lamotongaw

9. (a) Pwata sipwe tümünükich atun sia nöünöü Internet? (b) Inaamwo ika sia chök ekis küna och sasingin kapasingaw, nge met epwe tongeni efisi?

9 Lon ei otot ikenäi, a fen chöüfetäl än aramas “nennengeni” sasingin kapasingaw, äkkäeüin woon Internet. Ekkena sasing ra chök pwisin pwä woon ewe Internet nge sap minne sia kütter! A mwittir pichitä ewe advertise mi äeä pake sasing woon computer. Are atun a kerän chök suukutä eü e-mail mi tipin nikiniköch, eli a fen pwä och sasingin kapasingaw, iwe, a weires ach sipwe ne seni. Inaamwo ika emön a chök ekis katol ewe sasing me mwen an epwe mwittir tölalo, nge a fen mwöchülo lon ekiekin me a wor pwününgawan. A tongeni emengiringiri miritin letipen emön me äweiresi an epwe mönükalo. Nge met a ngaw seni ena, ika emön a chök “nennengeni” ekkena mettoch, a pwäri pwe ese ämäloi ekkewe mocheniaingaw lon letipan.​—Älleani Efisus 5:3, 4, 12; Kol. 3:5, 6.

10. Pwata ekkewe sasingin kapasingaw ra äkkäeüin efeiengaw ngeni semirit, iwe, met mwiriloon ar katol?

10 Än semirit pükün mochen silei pworaus ese lifilifil a tongeni lukiir ngeni ekkewe sasingin kapasingaw. Ika ra ina usun, eli epwe anapanapa ar ekiek usun ewe föfförün chufengen. Eü repot a affata pwe epwe tongeni angawa än semirit ekiek usun ewe sokkun föfför mi chök fich lefilen pwüpwülü tori an epwe “äweiresi an epwe meefi tong, efisi an ekiek mwääl usun fefin, me an epwe umwesimwesin katol sasingin kapasingaw, nge ena mettoch a tongeni angawalo ar sukul, chiechi, me riri lon famili,” äkkäeüin ika repwe pwüpwülü mwirin.

11. Eäni eü kapas äwewe usun efeiengawen ach kakkatol sasingin are kachitoon kapasingaw.

11 Emön brother chon Kraist a apworausa manauan me mwen esaamwo Chon Pwäratä Jiowa, a erä: “Ewe a kon weires ai upwe likitalo me lein ekkewe mettoch mi ngaw ua piin föfföri, ai kakkatol ekkewe sasingin kapasingaw. Fän ekkoch atun ua färeni, rongorong, küna, ekieki och mettoch, a chemesefälito ekkena sasing le mökürei. Ua fiffiu ngeni iteitan.” Le kükkünün pwal emön brother, a piin kakkatol nöün seman kewe puken kapasingaw atun seman kewe me inan rese nom lon imwer we. A makkeei: “Ekkena sasing ra fokkun angawa ai ekiek me lekükküni. Pwal mwo nge iei mwirin 25 ier, use fokkun tongeni mönükiirelo. Ua resin achocho le tölürolo, nge ra chüen chök nonnom. Inaamwo ika ua mwittir pöütiirelo, nge ua chüen mengiringir.” A ifa me watteen tipatchemen ach sisap nengeni ekkena sokkun mettoch mi lamotongaw pwe site mengiringir! Epwe ifa usun emön a tongeni föri ena? Epwe achocho le “liapeni sokun ekiek . . . . meinisin, pwe repwe aleasochis ngeni Kraist.”​—2 Kor. 10:5.

12, 13. Ikkefa ekkewe mettoch chon Kraist repwe tümünüür seni, me pwata?

12 Sipwe tümünükich seni pwal ekkoch “mettoch mi ngau,” are lamotongaw, ekkewe minen apwapwa mi apöchökkülatä chei pisek, angangen roong, mwänesol, ossuku chcha, me mälo. (Älleani Kölfel 101:3.) Jiowa a awisa ngeni ekkewe sam me in Chon Kraist ar repwe filiöch ika met repwe mutatä ar repwe kakkatol lon imwer. Pwüngün pwe esor emön chon Kraist mi enlet epwe filatä an epwe tipeeü ngeni angangen Setan. Iwe nge, a lamot ekkewe sam me in repwe silei menni kachito, prokram woon TV, minen urumwot woon fitio, me nöün semirit kewe puk ra masou ren angangen Setan.​—SalF. 22:5.

13 Ese lifilifil ika kich kukkun are watte, nge sipwe tümünü mesach seni ekkewe urumwot woon fitio mi ur ren föfförün akkachofesä me nimanau. (Älleani Kölfel 11:5.) Sisap afota ekiekich woon ekkewe föfför Jiowa a oput. Chechchemeni pwe Setan a achocho le otupukich me angawa ekiekich. (2 Kor. 11:3) Pwal mwo nge ach asolapa ach fansoun ngeni ekkewe minen apwapwa a tongeni angealo ach fansoun famili fel, älleani Paipel iteitan, me ammolnatä met sipwe käeö lon ach kewe mwich.​—Fil. 1:9, 10.

Äppirü Jises

14, 15. Met sia käeö seni än Setan we aülüngätin sossot ngeni Kraist, me ifa usun Jises a likitü fan?

14 Solapan pwe ese tufich ach sisap küna ekkoch mettoch mi lamotongaw lon ei otot mi ngaw. Jises mwo a pwal ina usun. Atun än Setan aülüngätin sotuni le okullu Jises seni an föri letipen Kot, “ewe Tefil a pwal panatä Jises won eu chuk mi fokun tekia o aküna ngeni mwün fanüfan meinisin me linger.” (Mt. 4:8) Pwata Setan a föri ena? Esor tipemwaramwar pwe a mochen äeämwäälli tufichin ewe mas. Eli än Jises küna lingen ekkewe mwuun fönüfan a tongeni etipetipa pwe epwe mochen föümmong lon ei fönüfan. Nge met meefien Jises?

15 Jises ese afota ekiekin woon met Setan epwe itä fang ngeni. Ese mut ngeni letipan an epwe mochenia. Ese pwal mwo nge alamota minne ewe Tefil a eppii ngeni, nge a chök pöön seni. Jises a mwittir ereni: “Kopwe sü seniei Satan!” (Mt. 4:10) Jises a afota ekiekin woon an riri ngeni Jiowa, me met a pölüwen ngeni Setan a tipeeü ngeni föfförün manauan, weween, än föfföri letipen Kot. (Ipru 10:7) Mwiriloon, Jises a sopwöch lon an ü ngeni än Setan kewe minen otuputup.

16. Ikkefa ekkewe lesen sia tongeni käeö seni än Jises leenien äppirü ren an ü ngeni än Setan kewe sossot?

16 Sia tongeni käeö chommong mettoch seni än Jises leenien äppirü. Äeüin, esor emön leich a tongeni sü seni än Setan kewe sossot. (Mt. 24:24) Oruuan, met sia kan nennengeni a tongeni apöchökküla mochenin letipach, ren minne mi öch are ngaw. Aülüngätin, Setan a äeä ewe “mochenian lemas” ren ükükün an tufich pwe epwe etipetipa me erikalo aramas. (1 Pit. 5:8) Arüänüün, sia pwal tongeni ü ngeni Setan, äkkäeüin ika sipwe mwittir mwökütüküt.​—Jem. 4:7; 1 Pit. 2:21.

Tümünü Pwe Mesom epwe “Murino”

17. Pwata sisap witiwit tori fansoun sossot a torikich, iwe, sipwap kerän filatä met sipwe föri?

17 Ach pwon pwe sipwe kul seni met mi lamotongaw a kapachelong lon ach fangolo manauach ngeni Jiowa. Atun sia pwon pwe sipwe föri letipen Kot, sia tipeeü ngeni alon ei sou köl, a erä: “Üsap föri sokun föför mi ngau, pun üa aleasochisi om kewe kapas.” (Kölf. 119:101) Sisap witiwit tori och mettoch mi lamotongaw epwe torikich, iwe, sipwap kerän ekieki met sipwe föri. A fen ffat met a mwääl me ren Paipel. Sia silei usun napanapen än Setan kewe rawangaw. Ineet Setan a sotuni Jises an epwe ewili ekkewe faü ngeni pilawa? Mwirin 40 rän me 40 pwiin atun “a mefi echik.” (Mt. 4:1-4) Setan a silei ineet sia apwangapwang pwe sipwe tongeni kkuf fän sossot. Ina minne, iei ewe fansoun sipwe fokkun ekipwichi me äfänni ekkeei pworaus. Sisap akkachopwa! Ika sipwe chemenifichi ach pwonen fangolo manauach ngeni Jiowa iteiten rän, iwe, sipwe üppos le sü seni ekkewe mettoch mi lamotongaw.​—SalF. 19:20.

18, 19. (a) Ifa sokkofesenin mas mi “murinno” me mas mi “ngau?” (b) Pwata a fokkun lamot ach sipwe sopwelo le ekieki ekkewe mettoch mi aüchea, me ifa ewe kapasen fön ngenikich lon Filipai 4:8?

18 Iteitan rän, sia kükküna sossot ren chommongoloon mettoch mi kon amwarar ngeni mesach. A kon lamot seni meinisin ach apwönüetä än Jises fön pwe mesach epwe “murinno.” (Mt. 6:22, 23, TF) Mesach mi “murinno” ra chök newenewen ngeni eü chök mettoch, pwe sipwe föri letipen Kot. Nge mas mi “ingau” a otuputup, mochenia, me efich mettoch mi lamotongaw.

19 Chechchemeni pwe met sia küna a amasoua ekiekich, iwe, met a nom lon ekiekich a amasoua letipach. Ina minne, a fokkun lamot ach sipwe ekkekieki ekkewe mettoch mi aüchea. (Älleani Filipai 4:8.) Pwüngün, amwo sipwe sopwelo le eäni än ewe sou köl ei iotek: “Kopwe akulu mesei seni mettoch mi lomotongau.” Sipwe achocho le etipeeüfengeni föfförüch me ach iotek, iwe, sia tongeni lükülük pwe Jiowa epwe ‘amanauakich.’​—Kölf. 119:37; Ipru 10:36.

Sipwe Enniwili

• Ifa usun mesach, ekiekich, me letipach ra ririfengen?

• Ifa usun sasingin kapasingaw a efeiengawa aramas?

• Pwata a lamot mesach epwe “murino”?

[Ekkewe Kapas Eis Fan Iten Ewe Lesen]

[Ekkewe sasing lón pekin taropwe 25]

Met sokkun mettoch mi lamotongaw Chon Kraist resap katol are nennengeni?