Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

ITINEKWAGH I TAMEN | ER NAN AKAABO A EREN IOR MBA DEDOO?

Er Nan Akaabo a Eren Ior mba Dedoo?

Er Nan Akaabo a Eren Ior mba Dedoo?

Er i lu Yehova Aôndo * a gbe akaa cii shi a lu uhembanagee yô, alaghga ior kpishi vea soo u kaan ér akaa a a eren shin tar cii, kua a bo kpaa, ka un a ne a eren ye. Nahan kpa, nenge akaa a Bibilo i er sha kwagh u Aôndo u mimi ne:

  • “TER eren perapera sha igbenda Na cii.”—Pasalmi 145:17.

  • “Igbenda [i Aôndo] cii, ngi jighilii. Ka Aôndo u jighjigh, ngu a ifer ga, Un ka u perapera man u mimi.”—Duteronomi 32:4.

  • “Mhôônom ma ker Ter man shi zungu mhôônom kpaa.”—Yakobu 5:11.

Ka Aôndo a ne akaabo a eren ga. Nahan, una mgbegha mbagenev ér ve er kwaghboo? Mayange ga cii. Ruamabera kaa ér, “Aluer á va mee ma or yô, nana̱ de kera kaan er ka Aôndo A meem ga.’” Sha ci u nyi? Sha ci u “á fatyô u meen Aôndo sha kwagh u ifer ga, man Un yô meen ma or ga.” (Yakobu 1:13) Aôndo meen shin karen ma or sha u tuur nan ér nana eren akaa a vihin ga. Ka Aôndo a ne akaabo a eren ga shi tuur mbagenev ér ve er kwagh u vihin ga. Nahan, zum u kwaghbo a er yô, ka an a war a nana?

KA SE LU HEN BOJIIR HEN SHIGHE U BO

Bibilo pase kwagh môm u a ne ve uumace ve lu yan ican yô, ér: “Shighe man aikyor mba ve sha gbenda ve cii.” (Orpasenkwagh 9:11) Zum u aikyôr shin ma kwagh a er or abu yô, ka er nan lu hen ijiir i kwagh la a er la man hen shighe u kwagh shon a er la ve, kwagh la a er nan ye. Yesu yange ôr kwagh u aahe ugen u wua iorov 18, mba ve lu ken gôgôyou u taven sha hen shighe u i yôhôr i kighir ve la, anyom kar zurum 2,000 hegen. (Luka 13:1-5) Lu gbenda u ve eren kwagh ken uma ve la na ve aikyôr la er ve ga; kpa ve lu ken iyou la shighe u i̱ yôhôr i̱ kighir ve la. Semberee ne, tar tenger ken tar u Haiti, ken uwer u Janawari 2010, vihi akaa kpishi; gomoti u tar la kaa ér iorov mba hemban 300,000 saa ku. Yange vea lu ior mba dedoo shin mba dedoo ga kpa, lu kwagh u na ve aahe la wua ve la ga. Angev kpa mbua a fatyô u kôron or hanma shighe cii.

Er nan Aôndo ka a kura ior mba dedoo zum u aahe a er ga?

Alaghga mbagenev vea pine ér: ‘Aôndo yange fatyô u yangen aahe mbara ga shinii? Yange fatyô u kuran ior mba dedoo zum u aahe shon er la gaa?’ Aluer Aôndo er nahan yô, a tese ér tsengan fan akaa a vihin cii man a eren ye. Er Aôndo a lu a tahav mbu tsengan fan kwagh u ken hemen nahan kpa, mpin u a lu yô: Aôndo eren tom a tahav nav mbu tsengan fan ambaakaa ne a ikighir shioo?—Yesaia 42:9.

Ruamabera kaa ér: “Aôndo wase yô, ngu Sha, ka A er hanma kwagh u i doo Un u eren yô.” (Pasalmi 115:3) Yehova eren kwagh sha ci u ngu a tahav mbu eren akaa cii ga, kpa ngu a er kwagh u a nenge ér gba hange hange u una er yô. Kape akaa a ken hemen kpa Aôndo a tsengan fan a i gbe hange hange u una fa la je la. U tesen ikyav yô, shighe u ifer dumbur ken gar u Sodom man Gomora u tsuaa la, Aôndo kaa a Aberaham ér: “Me hungwa hegen, Me nenge; aluer ieren ve ia kuma sha mliam ma ma nyer her a Mo yô, Me fa, shin a lu nahan ga kpaa Me fa.” (Genese 18:20, 21) Aôndo yange tsenga fan tu ifer u i lu eren ken agar a ahar ne ga. Nahan kape Yehova ka a tsua u tsengan fan hanma kwagh ga je la. (Genese 22:12) Ma gbenda môm kpa kwagh ne tese ér Aôndo ngu a mshi shin a yina ga. Er ‘tom Na u lu vough’ yô, ngu a er tom a tahav nav mbu tsengan fan kwagh u ken hemen la sha u kuren awashima na; kighir uumace ér ve er ma kwagh ga. * (Duteronomi 32:4) Nahan yô, se kure ikyaa ser nyi? Se kera ôr kwagh kpishi ga: Aôndo tsuan a tsua kwagh u una tsenga fan yô, shi eren nahan sha kwaghfan.

Er nan Aôndo ka a kura ior mba dedoo zum u iferkwagh i tser ve ga?

KA UUMACE VE NE AKAABO A EREN YEE?

Uumace kpa mba a ibo sha akaabo a a eren la. Nenge ase er Bibilo i pase kwagh u ngu a na or hingir u eren ifer yô. “Hanma or ka i mee nan zum u asaren a nan iyol i nan ka a urugh nan a hôn nan la. Zum u isharen ka i jile iyol kera yô, i gema i mar isholibo. Isholibo di ia va vese yô i gema i dugh ku.” (Yakobu 1:14, 15) Aluer ior asange asange mba eren tom sha asaren a ve a bo, shin ve de asaren a bo ya tor ken a ve yô, kwaghbo una tser ve kpee je. Er uumace ve yen yô, asaren a ve a bo la aa fatyô u seer ken a ve, nahan vea er akaabo. (Mbaromanu 7:21-23) Yiase tese ér uumace er akaabo a vihin tsung shi ve va a ican i yan kpishi. Heela tseegh ga, mbaaferev kpa vea na mbagenev vea hingir mbaeren afer, nahan iferkwagh ia za hemen.—Anzaakaa 1:10-16.

Yiase tese ér uumace er akaabo a vihin tsung shi ve va a ican i yan kpishi

Aôndo a yange ior u eren aferakaa? Time sha gbenda u i er orumace la. Bibilo kaa ér Aôndo er or sha ibeen na, ka sha inja i mlu na je la. Sha nahan yô, uumace vea fatyô u lun a eren a Aôndo la. (Genese 1:26) I gba orumace i na nan tahav mbu tsuan kwagh u nan soo u eren yô, nahan nana fatyô u tsuan ér Aôndo a doo nan ishima shi nana suur sha a na sha mimi sha u eren kwagh u vough sha ishigh nagh. (Duteronomi 30:19, 20) Aluer Aôndo ngu kighir ior ér ve er ma kwagh u a soo nahan, a tese ér ngu geman kwagh sha gbenda u a gbe orumace la ga zee? Aluer a er nahan yô, a lu inja er ngu hiden a uumace ér ve lu injin, nahan ve eren kwagh u i we ve gia u eren tseegh nahan! Kape Aôndo una vande veren kwagh u se eren shin kwagh u a er se kpa ma i lu vough je la. Doo se kpishi er Aôndo a ne se icivir sha u den ér se tsuan kwagh u se soo la ayol a ase nahan! Nahan kpa, kwagh ne tese ér kwaghbo u uumace ve tagher a mi sha ci u akaa a ve er shami ga, man akaabo a ve er la una tser ve gbem sha won ga.

ICAN I IOR VE YE LA KA KARMA?

Ior kpishi mba ve eren kwaghaôndo u Mbahindu shin Mbabuddha yô na jighjigh ér or ka a kpe yô, i hide i mar nan nan hingir orgen kposo gayô zendenya, shi ve na jighjigh a karma kpaa. Karma ka nyi? Karma ka ityesen i kwaghaôndo i i kaa ér, ior mba akaabo a a eren ve la cii, ka mba yange ve er akaabo cii ve kpe, i hide i mar ve ve lu zuan a injar sha akaabo shon ye. Sha nahan yô, hanma Orhindu shin Orbuddha u ú pin nan mpin u sha igbende i magazin ne cii yô, nana fatyô u kaan a we ér: “Akaabo nga eren ior mba dedoo sha ci u tindi u Karma. Ka akaa a yange ve er ken uma ve cii ve kpe la, ve lu zuan a injar sha mi ye.” *

Sha kwagh u ityesen i karma ne yô, doo u se fa kwagh u Bibilo i er sha kwagh u ku yô. Ken sule u Eden, ape tsombor u uumace hii la, Aôndo u a gbe uumace la yange kaa a orumace u hiihii la, Adam ér: “Hanma kon u ken sule ne, gbaa yan u tsô, kpa kon u mfe u fan kwagh u dedoo man kwagh u bo la, de ye u ga, gadia iyange i ú ya u la, ú kpe je.” (Genese 2:16, 17) Adam yange u una er isholibo i hemba Aôndo ato la ga yô, ma a lu uma gbem. Hingir u una kpe sha ci u mtsaha na u a per tindi u Aôndo la. Nahan va maren ônov yô, maa “ku va sha ior cii.” (Mbaromanu 5:12) Sha nahan yô, a fatyô u kaan ér “injar i isholibo i kimbin yô, ka ku” (Mbaromanu 6:23) Shi Bibilo pase ér: “Or u nan kpe yô, i pase nan sha ikyev i isholibo i tuhwa.” (Mbaromanu 6:7) Inja na yô, or ka nana kpe yô, akaabo a yange nan er la cii koo kera.

Ior kpishi nyian ka ve kaa ér atsan a ior ve ye la ka karma. Ornanjighjigh ka nana yaan ican shi nana nenge mbagenev vea yaan ican kpa nan toô ér gba u a lu nahan, maa i kera za nan iyol kpishi ga. Kpa jighilii yô, mhen ne tese ér akaabo aa de u eren ga. Ior na jighjigh ér saa or a eren kwagh a ior sha gbenda u vough shi nana lu a kwaghfan u injaa, nahan a kera gba u nana kpeen shi a hiden a maren nan ga ve, nana tema a kpe nan iyol ye. Kpa Mbamhen mban zua sha kwagh u Bibilo i er ga jimin cii. *

OR U HIIHII U NAN NE AKAABO A EREN YÔ

U fa er i lu “tor u tar ne,” Satan Diabolo jighilii a ne ior ve lu yan ican kpa?—Yohane 14:30

Ka orumace nan ne akaabo a hingir u eren ga. Satan Diabolo, u lu ortyom u jighjigh sha ishigh ki Aôndo sha hiihii la yange va kera “tile sha mimi ga,” maa sen a kwaghbo shin tar. (Yohane 8:44) Lu un va a ihyembeato i ken sule u Eden la ye. (Genese 3:1-5) Yesu yila un ér “ifer[or]” man “tor u tar ne.” (Mateu 6:13; Yohane 14:30) Uumace kpishi mba dondon Satan sha u ungwan ityesen na i vendan igbenda i dedoo i Yehova la. (1 Yohane 2:15, 16) 1 Yohane 5:19 kaa ér, “tar cii ngu sha ikyev i Orbo.” Mbatyomov mbagenev kpa yange ve hingir mbaaferev, ve kohol Satan. Bibilo tese ér Satan vea azôv a na mba “tsughun tar cii.” (Mpase 12:9, 12) Sha nahan yô, ka Satan Diabolo jighilii a hii nan un ibo sha iferkwagh ye.

Kwagh ne tese wang ér ka Aôndo a ne akaabo a lu eren ior ga; shi ka un a ne ve lu yan ican kpaa ga. Kpa a tôndo zwa ér un ngu va been a hanma kwaghbo cii, er ngeren u a dondo ne a tese nahan.

^ par. 3 Bibilo pase ér iti i Aôndo ka Yehova.

^ par. 11 Wea soo u fan er i hii ve Aôndo a de ér iferkwagh i za hemen yô, nenge ityough 11 ki takerada u Bibilo Tese Ér Nyi Jimi? la. Ka Mbashiada mba Yehova ve gber u ye.

^ par. 16 Wea soo u fan ape kwagh u i yer ér tindi u karma la a dugh yô, ôr antakerada u Kanyi Ka i Er Se Zum u Se Kpe Laa? la, peeji 8-12. Ka Mbashiada mba Yehova ve gber un ye.

^ par. 18 Wea soo u fan kwagh u Bibilo i er sha kwagh u mlu u mbakpenev man ishimaverenkeghen i se lu a mi sha ci u mba ve kpe la yô, ôr ityough 6 man 7 ki takerada u Bibilo Tese Ér Nyi Jimi? la.