Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

U Ôron Takerada u Obadia man Yona kua Mika Asav-asav

U Ôron Takerada u Obadia man Yona kua Mika Asav-asav

Mkaanem ma Yehova Ma Uma Je

U Ôron Takerada u Obadia man Yona kua Mika Asav-asav

“MPASE u sha mnenge u Obadia.” (Obadia 1) Ka mkaanem ma ma hii takerada u Obadia je la. Profeti ne pase kwagh môm sha iyol na ga, ka iti na tseegh a pase ken takerada ú yange nger ken inyom i 607 C.S.Y. (Cii man Shighe u Yesu) la ye. Profeti Yona yange pase kwagh u er un ken tom na u profeti la ken takerada u nger u anyom kar hemba deri uhar la. Mika yange er tom u profeti anyom 60, hii ken inyom i 777 .C.S.Y. la zan zan inyom i 717 C.S.Y., sha shighe u Obadia man Yona kpa lu eren tom u profeti la. Kwagh u Mika ôr sha iyol na yô ér un ngu “Ormoresheti,” man kwaghôron u Yehova va hen a na sha “ayange a Yotam man Ahashi man Hesekia, utor mba Yuda” la. (Mika 1:1) Anzaakaa a profeti la ôr sha u tan iwanger sha atôakaa a ken loho na la tese ér yange fa akaa a hen ijiir i a due her la.

“Á TIM [EDOM] SHA WON KERA”

(Obadia 1-21)

Obadia ôr kwagh u Edom ér: “Sha ci u ipilakwagh u i er anngôu Yakob la, kunya ua kôr u, man á tim u sha won kera.” Profeti ne yange umbur ipila i Mbaedom sember eren Mbaiserael mba ve lu ônov mba Yakob la vindi vindi. Shighe u Mbababilon va tim Yerusalem ken inyom i 607 C.S.Y. la, Mbaedom “tile her sha iyol i palegh” shi ve kohol “atôatyev” a a va u va timin gar shon la.—Obadia 10, 11.

Nahan kpa a hide a maa ya u Yakob. Obadia ôr kwaghôron u profeti ér: “Sha uwo u Shion yô, á zua a mbawaren, ua hingir icighanjiir.”—Obadia 17.

Mbamlumun sha Mbampin mba sha Akaa a ken Ruamabera:

5-8—Mkar u i kar mtim u Edom sha mve u mbanumungbenda tugh man u mbasundan atam a wain la inja na ér nyi? Luun er ka mbaiv yange vea ve ken Edom yô, ma ve ii kwagh u ve soo u iin la tseegh. Shi luun er ka mbasundan atam a wain yange vea ve hen a na kpa ma ve shi kwagh her sha er a yar twar yô. Kpa, shighe u i tim Edom la, Mbababilon mba ve lu “mbawasen [un] la cii” ker akaa a na a injaa la shi kura ve akaa a injaa cica cii yem a mi.—Yeremia 49:9, 10.

10—Yange i ‘tim Edom sha won kera’ nena? Er i tsengaôron nahan, yange i tim Edom u lu a gomoti kua ikyurior i i lu a haregh u i sha tar la kera. Alaghga tsô, Nabonidu, Tor u Babilon yange hemba Edom ityav ken atô u derianyom u sha ataratar C.S.Y. la. Ken derianyom u sha unyiin C.S.Y. la, ikyurior igen i ken tar u Arabia, i i yilan i̱ ér Nabataeans la yange i ngohol haregh u Edom hingir sha ikyev ve. Nahan, Mbaedom yem shir ken imbusutariyan i Yudia, i i va gema yilan ér Idumea la. Mbaroma mba timin Yerusalem ken inyom i 70 yô, Mbaedom kera lu ga.

Ityesen hen Avese:

3, 4. Ikyurior i Edom yange i lu hen ijiir i lun agungu agungu man i lun a apev, nahan kwagh ne na yô i taver mbaihyomov vev u nôngon ityav a ve, shi alaghga ve taan ave vanger ér kwagh môm una er ve ga. Nahan kpa ve war ijirôron i Yehova ga.

8, 9, 15. Kwaghfan man tahav mbu uumace cii mbu a yima ve sha “iyange i TER” ga.—Yeremia 49:7, 22.

12-14. Kwagh u yange er Edom la ka icintan hen mba ka i saan ve iyol shighe u kwagh a tser ior mba Aôndo la. Ka a nzughul a ior mba Yehova nahan i vihi un kpishi.

17-20. Kwaghôron u profeti u sha kwagh u mhidi u ônov mba Yakob ne yange hii u kuren shighe u asande a Mbaiserael mough ken Babilon hide ken Yerusalem ken inyom i 537 C.S.Y. la. Kwaghôron u Yehova gbe inya ga. Se fatyô u suur sha uityendezwa nav vangertiôr.

“Á YÔHÔR NINEVE”

(Yona 1:1–4:11)

Aôndo tindi Yona ér a za ôr ajiraôron a na sha “Nineve, zegegar la” kpa venda mough lu yevese yemen hen ijiir igen. Nahan kpa, Yehova “tindi zegeahumbe sha zegemnger” kua “zegeishu,” nahan ve er Yona hide za hen gartamen u Ashiria, a pe i tindi un la.—Yona 1:2, 4, 17; 3:1, 2.

Yona za nyôr ken Nineve, gba yôôn gbar gbar ér: “Shi ayange akunduahar tsô á yôhôr Nineve ne.” (Yona 3:4) Er Yona pase kwagh man ior gema asema kpishi yô, ishima ‘vihi un tsung.’ Nahan Yehova er “ishilajôngo i mende” sha u tesen Yona er i doo u zungwen mhôônom yô.—Yona 4:1, 6.

Mbamlumun sha Mbampin mba sha Akaa a ken Ruamabera:

3:3—Mimi je Nineve lu zegegar u kuman ‘zende u ayange atara’? Een. Sha ashighe a tsuaa la, Nineve wa agar a kiriki agen kpa ker, hii hen gar u Khorsabad u lu vegher u ken imbusutarimese la zan zan za ar hen gar u Nimrud u lu ken imbusutariyan la. Yange i maa agar ne cii kase gar u Nineve, a lihe je kuma er ukilomita deri môm nahan.

3:4—Yange gba u Yona una hen zwa u Mbaashiria cii ve una pase ior i Nineve kwagh yee? A shi nan kpa, Yona vande fan zwa u Mbaashiria shin fa u lamen u sha ivande. Kwagh ugen yô, alaghga yange ôr loho na la ken zwa Heberu, orgen di gema pase u ken zwa u Mbaashiria. Aluer ka nahan yô, yange a hemba saren ior u ungwan loho na la cii.

Ityesen hen Avese:

1:1-3. Aluer se tôô ian yase i ma se er tom u pasen kwagh u Tartor kpoghuloo shi geman ior hingir mbahenen la se mba eren akaa a ase yô, se mba a awashima u bo. Aluer or er nahan yô, nan ngu yevese tom u Aôndo a ne nan la.

1:1,2; 3:10. Yehova heren a her nongoior shin ikyurior shin ma nongo u una zungwe u mhôônom ga. “TER eren dedoo a ior cii; mhôônom ma ker Un a ityom Na cii.”—Pasalmi 145:9.

1:17; 2:10. Kwaghôron u profeti tese ér mtse u Yona tsa ken iyav mbu ishu ayange atar man a ime atar la tese ku u Yesu man mnder na shin ku.—Mateu 12:39, 40; 16:21.

1:17; 2:10; 4:6. Yehova yima Yona shin zegemnger u ikpanger la. Aôndo shi er “ishilajôngo i mende i kar Yona sha, sha u i̱ va gba un mure sha ityou yô, sha u yiman un sha ishimavihin na la.” Mbacivir Yehova nyian kpa vea fatyô u suur sha Aôndo ve man sha mhôônom ma zungwen nav ér a kura ve shi a yima ve kpaa.—Pasalmi 13:5; 40:11.

2:1, 2, 9, 10. Yehova ongo mbamsen mba mbacivir un shi keghen ato sha uzamber vev kpaa.—Pasalmi 120:1; 130:1, 2.

3:8, 10. Aôndo u mimi yange “de kwagh u bo u A wa ishima u eren ve la” shin gema ishima na sha kwagh shon, nahan “A kera er un ga.” Sha ci u nyi? Sha ci u Mbanineve yange ve “gema ishima ve undu gbenda ve u bo la.” Nyian kpa, aluer orisholibo gema ishima sha mimi yô, nana war ijirôron i Aôndo.

4:1-4. Or u nana tese Aôndo er i doo u una zungwe mhôônom kpa nan ngu ga. Doo u se ker ngegh ngegh sha igbenda i Yehova a zungu mhôônom la ga.

4:11. Yehova ngu wan ishima ér i pase loho u Tartor ne i tser tar cii, gadia kunya kôr un a “mba ve fe mkposo u uwegh vegh ku yanegh a ku imesegh ga” la, di er kunya kôr un a iorov mba hemban 120,000 mba ken Nineve mbara nahan. Se kpa doo u kunya ua kôr se a ior mba hen haregh wase, nahan se pase ve loho u Tartor sha gbashima shi se gema ve ve hingir mbahenen kpaa.—2 Peteru 3:9.

‘KPUR NEN ITYOUGH I GBANGER’

(Mika 1:1–7:20)

Mika pon asorabo a Iserael man Yuda, shi tsengaôron ér a tim agar ve a tamen la shi a tôndo zwa ér a hide a maa a kpaa. Samaria una hingir “tihialôgh ken ikyôngo.” Er Iserael man Yuda civir akombo yô, ve kuma u a ‘kpur ve ityough’ shin a hee ve. M-yem u i yem a Iserael uikyangen la lu inja er i kpur un ityough gbanger “er apu” u a lu a agar a cegh a taver ga sha ityough nahan. Yehova tôndo zwa ér: “Me kohol ne cii kpee je, we ya u Yakob.” (Mika 1:6, 16; 2:12) Yerusalem kpaa “una hingir atihi a alôgh” sha ci u aeren a dang a mbahemenev nav man uprofeti nav mba hembanato mbara. Kpa Yehova una kohol asande a ior nav cii. Ka ken “Betelehem-efarata, or una due, u una lu Orkurantar ken Iserael” ye.—Mika 3:12; 4:12; 5:2.

Yehova yange nzughul a Iseraele? Atindi a na taver u kuranaa? Mayange ga. Kwagh u Yehova a keren hen mbacivir un yô ka u ve ‘eren kwagh u mimi shi ve soon u zungwen mhôônom, shi ve hiden a iyol ijime’ er ve zenden vea Aôndo ve la. (Mika 6:8) Aeren a ior mba sha ayange a Mika la vihi je yô, or ‘u hemban doon ken a ve lu er ka saa yô; u hemban perapera hen a ve la, hemba vihin a igyar i sha usaa,’ i ka i kuma hanma or u nan ve ikyua a i nahan. Kpa profeti ne pine ér: ‘Ka an nan lu Aôndo er [Yehova] nahana?’ Aôndo shi una zungwe ior nav mhôônom, una ‘haa asorabo a ve cii shin aiv a zegemnger.’—Mika 7:4, 18, 19.

Mbamlumun sha Mbampin mba sha Akaa a ken Ruamabera:

2:12Lu hanma shighe kwaghôron u profeti u sha kwagh u “kohol asande a Iserael a a shi her la” kuree? A hii kuren ken inyom i 537 C.S.Y. la, hen shighe u asande a Mbayuda due ken uikyangen ken Babilon kera hide ken tar ve la. Sha ayange ase ne di kwaghôron ne kure sha “Iserael u Aôndo.” Hii ken inyom i 1919 la je, i hii kohol Mbakristu mba i shigh ve mkurem la er ka i kohol “iyôngo ken ityôr” nahan. Er “zegeikpelaior,” i i lu “iyôngo igen” la kohol Mbakristu mban ken mcivir u Aôndo, hii ken inyom i 1935 la yô, ve “hura iuu sha mngee u ior.” (Mpase 7:9; Yohane 10:16) Ve kohol imôngo mba zan hemen a mcivir u mimi sha gbashima.

4:1-4—Yehova ngu ‘ôron ijir hen atô u ior kpishi shi kuren ijir i akuraior a taver la’ “sha ayange a masetyô” ne nena? Ishember i “ior kpishi” man “akuraior a taver” la ka akuraior jimim cii shin mbamzough mba mbapatii ga. Kpa asember ne nga ôron kwagh u ior asange asange, mba ve dugh ken hanma ikyurior sha u va civir Yehova la. Yehova ngu ôron shi kuren ve ijir sha kwagh u mlu ve vea na.

Ityesen hen Avese:

1:6, 9; 3:12; 5:2. Sha ayange a Mika la, Mbaashiria tim Samaria ken inyom i 740 C.S.Y. la. (2 Utor 17:5, 6) Sha shighe u Hezekia tema tor la kpa, Mbaashiria kôndo sha u nôngon ityav a Yerusalem. (2 Utor 18:13) Mbababilon nande Yerusalem ken inyom i 607 C.S.Y. la. (2 Kroniku 36:19) I mar Mesiya ken “Betelehem-efarata” er i tsengaôron nahan. (Mateu 2:3-6) Akaaôron a profeti a Yehova nga gbe inya ga.

2:1, 2. Aluer se senge ser se mba civir Aôndo kpa hemba gban se ishima u keren inyaregh a “tartor Na man perapera Na” yô, se mba wan iyol yase ken kwaghbo.—Mateu 6:33; 1 Timoteu 6:9, 10.

3:1-3, 5. Yehova soo ér ior nav mba ve lu hemen la ve eren kwagh u vough.

3:4. Saa se de asorabo shin se de u civir Aôndo sha atseregh ve Yehova una ungwa mbamsen asev ye.

3:8. Saa icighan jijingi u Yehova una na se agee ve se fatyô u eren tom u pasen loho u dedoo, u u we loho u ijirôron kpa ker la ye.

5:5. Kwaghôron u profeti u sha kwagh u Mesiya ne taver se ishima ér shighe u mbaihyomov mba ior mba Aôndo vea mough num a ve yô, Yehova una tsua “mbakuranilev utaankaruhar, [namba utaankaruhar tile sha ityough ki kwagh u a lu jimin yô]” man “mbatarev ken ior anigheni,” ka ikpilaior i i kom je la, ér ve hemen ior nav.

5:7, 8. Ior kpishi mba nengen Mbakristu mba i shigh ve mkurem la nyian ér mba “er avure a a dugh hen TER nahan,” inja na yô, mba iveren i Aôndo a ne yô. Mba iveren sha ci u Yehova wa ve tom u pasen loho u Tartor sha ikyev. “Iyôngo igen” la ngi wasen ior kpishi u yan ikyar a Aôndo sha u suen mba i shigh ve mkurem la u eren tom u pasen kwagh. (Yohane 10:16) Saan se iyol kpishi er se lu eren tom u wasen ior u yan ikyar a Aôndo nahan.

6:3, 4. Doo u se dondo Yehova Aôndo, nahan se eren a ior doo doo shi se zungwen ve mhôônom, kua mba ve taver inja shin mba ve gbe uwer u civir Aôndo la je kpaa.

7:7. Mayange je se gba nen uwer u wan ishima a mbamzeyol ken botar u a sôôn kuren ne ga, kpa se ‘keghen Aôndo’ wase er Mika nahan.

7:18, 19. Doo u se deen mbagenev akaabo ve er Yehova kpa a we iyol u den se akaabo ase nahan.

Za Hemen u ‘Zenden ken Iti i Yehova’

Ior mba ve nenge num a Aôndo kua ior nav cii a ‘tim ve gbem sha won.’ (Obadia 10) Nahan kpa, aluer se wa icintan i Yehova ikyo nahan se ‘undu gbenda u bo’ yô, iyugh na ia kera va sha a vese ga. (Yona 3:10) Mcivir u mimi ngu hemban ngeen a kwaghaôndo u aiegh shi ior mbaungwan kwagh mba van ken mcivir u mimi ne lugh lugh “sha ayange a masetyô” ne. (Mika 4:1; 2 Timoteu 3:1) Nahan se taver nen ishima, se ‘zende nen ken iti i TER, Aôndo wase, gbem sha won.’—Mika 4:5.

Se hen akaa a injaa kpishi ken takerada u Obadia man Yona man Mika. Mkaanem ma Aôndo ma i nger ma anyom a kar hegen i hembe 2,500 ne ma “uma je, ma tem gbilin ga.”—Mbaheberu 4:12.

[Picture on page 8]

Obadia tsengaôron ér a ‘tim Edom gbem sha won’

[Picture on page 10]

We kpa u fatyô u ‘keghen Aôndo’ er Mika nahan

[Picture on page 11]

Tom u pasen loho u dedoo ne ka tom u civirigh kpishi, nahan u doo se ishima