Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

Or A Fatyô U Sôron Tar Ne Kpa?

Or A Fatyô U Sôron Tar Ne Kpa?

Or A Fatyô U Sôron Tar Ne Kpa?

“Atsanaior vaa iyol a vese ér, kwagh u a gbe ve yô, ka bem man mkpeyol; shi ve soo ér ma i de ve ma ve er tom, ma ve zough a inyaregh sha er vea kera lu ken ibanave ga yô. Shi ka ve pe tar ve kua ityar igen kpaa ma i er atindi sha gbenda u ityar i lun a inyaregh kpishi kua ikyômpeni ia yange ve u keren inyaregh ga yô.”

KA MLIAM ma atsanaior lu vaan a kwase u hemen mzough ugen u wasen ior mba akaa a tser ve sha tar wuee je ne. Ve lu vaan ôron un ishimaveren ve man mbaawashima vev. Sha kpôô yô, kape ior mbagen mba aahe a tser ve shi i lu nzughul a ve sha ityar ityar kpa ve lu vaan je ne. Ve cii sar ve kpishi er tar ne ma u lu ken bem man ken mkpeyol yô. Man kwagh a tsa a er nahan di je kpa? Ma or ngu a tahav jighilii mbu sôron mzeyol u tar nee?

Ior Nôngo Ér Ma Ve Ser Tar Ne

Ior kpishi ker gbenda u sôron mzeyol u tar ne. Nenge kwagh u Florence Nightingale, kwase buter ugen yange er ken derianyom u sha 19 la. Yange nôngo sha afatyô na cii ér i gema nengen sha mbauangev doo doo, sha mhôôn man ken mkpeyol kpaa. Gadia sha ayange a na la, atsahur man mcimbiv mbi wuan mbaanyingôr mba nan iangev lu a lu ga, shi mba wasen mbatwerev tom u nengen sha mbauangev ken ayouacii kpaa lu er ainge nahan ga. Takerada ugen kaa ér “mba wasen mbatwerev tom yange ve fa takerada ga, shi ve luun côu côu, shi ve hunden msôrom shi ve eren idya kpaa.” Tsô Florence Nightingale fatyô u sôron gbenda u mba wasen mbatwerev tom nengen sha mbauangev la kpa? Yange fatyô. Kape ior kpishi mba kwagh a gbe ve sha mlu u uumace kpa ve fetyô u sôron mbamzeyol mba tar ne wue wue je la—ka ve tese ior ve fa u ngeren kwagh shi ôron takerada kpaa. Shi ve tese ve tom tweregh man u maan ayou man u keren igbenda i nan ior kwaghyan man ambaakaa la nahan. Kwagh ne na yô, wa pever ior umiliôn umilôn iyol mba ve lu a kwagh ga yô.

Nahan cii kpa, se fatyô u hungur a ikyaa i vesen i í lu se inya ne ga: Zan zan hegen kpa ior umliôn udubu udubu mba yan ican i ityav man angev man ijen kua akaatseren agen a ve a mi yô. Mzough u ken tar u Irish u nengen sha mzeyol u ior u i yer ér Concern la kaa ér “hanma iyange i sev mbu av yô, ibanave ka i wua iorov 30,000.” Tom kpan u ior kpishi ve nder nôngon ér i de la kpa ngu zan hemen her. Je yô, takerada ugen u i yer ér Disposable People—New Slavery in the Global Economy la kaa ér “ior mba lun ikpan nyian hemba ngeen a ior mba yange í ii ken Afrika sha shighe u kasua u yamen ikpan u abuter yange eren vea ior i Afrika la yem zende zende.”

Kanyi i ne ve ior ve lu fantyô u been a mbamzeyol mba tar ne sha kuaa ga? U hen wer gban kan di tahav mbu mbanyarev man mbahemenev ve eren sha mbagenev la tsô shin orgen kpa nan wa uwegh sha kwagh nee?

Akaa A A Lu Yangen Ior u Sôron Tar La

Bibilo kaa ér ka Satan Diabolo jighilii a ne ve orumace a lu fantyô u sôron mbamzeyol mba tar u ú saa ishe yum ne ga ye. Apostoli Yohane kaa a vese ér “tar cii ngu sha ikev i Orbo.” (1 Yohane 5:19) Hegen je kpa Satan ngu “tsughun tar cii” her. (Mpase 12:9) Saa a kar a iferor ne sha, ga yô ior vea za hemen u yan ican i ifer man mkighir. Kanyi i ve a akaa a vihin tsung nee?

Aôndo yange er Adam man Ifa, mbamaren asev mba hiihii mbara iyua, a na ve tar u i er ú ú lu paradiso u tsombor u uumace cii la—ijiir la lu i “doon tsung.” (Genese 1:31) Ka an yange nan gema hanma kwagha? Ka Satan. A kaa ér Aôndo yina u eren atindi sha ci u ior. A gba ahon wener Aôndo kuma u lun orhemen u mimi ga. A mee Adam vea Ifa tsô ve tsua ér vea yem gbenda ve sha er vea zua a ian i eren akaa sha asema ve yô. (Genese 3:1–6) Kwagh ne va a kwagh u sha uhar u a lu yangen orumace u sôron mbamzeyol mba tar ne la—ka isholibo man mbamyen mba orough je la.—Mbaromanu 5:12.

Aôndo De Ér Nyi?

Alaghga mbagenev vea pine ér: ‘Kpa er nan ve Aôndo a de ér isholibo i lu shi or nana de kera lu er yange er nan sha hiihii la ga? Er nan yange tim aferaior la kera sha tahav nav mbu hemban la hide gba ior mba hev ga?’ Ka inja er mhen la doo kpishi nahan. Kpa, aluer yange una kure kwagh ne sha utaha yô, ma kase mbagenev ken ishima a na kpishi. U hen wer tahav mbu nzughul a mi ka môm ken akaa a atsanaior man ior mba kaka ve lu vaan sha tar ga zee? Or u hemen sha utaha ka nana wua ior mba ve lumun a akaa a nan lu eren la ga nahan, ka i kase mbaasemaamimi ken ishima a nan ga he?

U pasen mbaasemaamimi ér ve fa ér Un ngu or u nzughul a tahav nav ga yô, Aôndo de ér Satan man nongo na ve hila eren asema a ve—sha anshighe kpuaa tsô. Shighe ngu van u hanmaor nana fa er i lu gbenda u Aôndo a hemen la tseegh u lu ú sha mi yô. Hen shighe la se fa wang er nyityô kwagh i a vende ér se de eren ga cii, a vende i lu sha ci u mkpeyol wase yô. Hegen je kpa mbamzeyol mba ihyembeato la i ve a mi la tese se kera kpaa er atindi a a we se la a lu sha iwasen yase nahan yô. Man ihyembeato ne ngi tesen ér Aôndo ngu a ityôkyaa doo doo i timin mbaaferev hen tar ne kera sha shighe u a nenge i doo un la. Man shighe la kpa kera shi ica ga.—Genese 18:23–32; Duteronomi 32:4; Pasalmi 37:9, 10, 38.

Er Aôndo a lu a tese tahav nav ga yô, kwagh tser se ken botar ne, se mba ‘kinen imôngo shi toghor imôngo’ kpaa. (Mbaromanu 8:22) Ma nyityô kwagh i se er u sôron akaa ne cii kpa, se yina u karen a Satan kera, shi se yina u sôron mbamyina asev mba ve lu imaagh ki ican i se lu yan ne kpaa. Shi se yina u sôron kwagh u dyako i isholibo i Adam i vihi la yem zende zende.—Pasalmi 49:7–9.

Yesu Kristu Una Sôr Hanma Kwagh Gbekeke

Nahan kwagh hemba se a hemba jee? Ei, ka nahan ga. I na orgen u a hembe orumace u kaka ne tahav ér a sôr kwagh u Satan yange vihi la gbekeke. Ka an or laa? Ka Yesu Kristu. I kaa ken Bibilo ér Aôndo ver un Orhemen sha u a yima tsombor u uumace cii yô.—Aerenakaa 5:31.

Hegen ngu keghen ‘shighe u Aôndo a ver’ la sha er una er tom u i ne un yô. (Mpase 11:18) Kanyi jighilii una ere? Una ‘sôr akaa cii, er Aôndo vande ôron uicighanmbaporofeti Nav tsuaa, ve gema ve ôr ior la nahan.’ (Aerenakaa 3:21) Yesu una “yima oribanave zum u nana vaa yô, man icanor kua or u nan lu a orwasen ga kpaa. . . . Una paa uma ve sha mkighir.” (Pasalmi 72:12–16) Aôndo er ityendezwa wener una ‘er ityav mbia bee zan zan a ar hen ikighir i tar je’ sha ikyev i Yesu Kristu. (Pasalmi 46:9) Shi a tôndo zwa wener: “Ma or u nan tem [ken tar na u ua lu wang la] kpaa nana kera kaa er: Kwagh nyoon mo, ga.” Mbaapirashe man mbakondonato man mbakeer—kua mba ve lu uange cii—vea hide vea lu ken mkpeyol. (Yesaia 33:24; 35:5, 6; Mpase 21:3, 4) Mba ve kpe ve yem shin inya la kpaa a wase ve. Gadia a kaa ér una nder mba i nzughul a ve shi i er ve afer zan zan ve kar kpen la.—Yohane 5:28, 29.

Yesu Kristu una er tom u sôron hanma kwagh ne daalaa tsô una de ga. Kpa una kar a mbamzeyol mba ve ne ve tar u lu doon sha won ga la. Una kar a isholibo kera, kua mbamyen mba iorov kpaa, shi una tim Satan Diabolo man mba ve lu dondon un ijime gudu gudu la cii. (Mpase 19:19, 20; 20:1–3, 10) Ican i Aôndo a de ér ior ve ya sha anshighe kpuaa la ia kimbir ga. (Nahum 1:9) Ka kwagh u Yesu lu a mi ken ishima zum u a tese se ér se eren msen ser, Tartor u Aôndo u va shi ‘i er ishima na shin tar kpaa vough er i eren i Sha nahan’ je la.—Mateu 6:10.

‘Kpa’ alaghga u venda wer, ‘tsô Yesu iyol na yange kaa ér “se lu a mbaatsanev imôngo gbem” gaa?’ Nahan kwagh la tese ér ican man mkighir cii vea lu a vese gbem ga zee? (Mateu 26:11) Kape Yesu kaa je la, wener hanma shighe kpa atsanaior a lun a vese. Nahan kpa, ikyenge i kwaghôron na kua uityendezwa mba i nger ken Mkaanem ma Aôndo la tese ér lu kaan ér er tar ne u lu her di tsô yô, atsanaior aa lu. Yange fa wener orumace môm tsô kpa nan ngu u nana bee a ibanave man anyighe ga. Shi fa wener una fatyô u kôôm hanma kwagh cii. Kera shi ica ga tsô una ver gomoti u he—u ‘usha mba hev man tar u he’ u mnyoon man angev man ibanave man ku cii ua lu ker ga yô.—2 Peteru 3:13; Mpase 21:1.

‘De Hungur u Eren a Ior Dedoo Ga’

Nahan ityôkyaa kera ngi i keren gbenda u wasen ior mbagenev ga shinii? Ityôkyaa ngi. Bibilo taver se asema ér se wasen ior shighe u kwagh a tser ve shin ve lu yan ican yô. Ngise Tor Solomon nger wener: “De nyum u eren kwagh u dedoo a mba ve kom un la ga, zum u u lu a tahav mbu eren un yô.” (Anzaakaa 3:27) Apostoli Paulu taver se asema ér: “U eren dedoo man shi u panden karen ior a̱ de hungur ne ga.”—Mbaheberu 13:16.

Yesu Kristu iyol na kpa taver se asema ér se wasen ior sha hanma gbenda u se fetyô cii. A ôr kwagh u Orsamaria u va asegh sha orgen u mbaiv num un gbenda shi gbidye un kende her yô. Yesu kaa ér Orsamaria la yange nenge kwagh ne nahan “mhôônom kôr un” a or la kpishi tsô a za hen na, a kange un avav, nahan or la war. (Luka 10:29–37) Orsamaria u lun a mhôônom la gema ieren i tar ne ga kpa hen or la yô, á er zege kwagh. Se kpa se fatyô u eren nahan.

Nahan kpa, Yesu Kristu yô, a lu or môm tseegh una wase ga. Una sôr mbamzeyol mba tar ne vindi vindi, man kera shi ica ga tsô una er kwagh nahan. Hen shighe la, ior mba ve lu yan ican shin tar nyian ne vea ember uma ken bem man ken mkpeyol shi uuma vev kpaa vea lu guda.—Pasalmi 4:8; 37:10, 11.

Se nôngo sha afatyô wase cii shighe u se lu keghen mve na ne, se “eren akaa a doon” a ior mba ve lu yan ican ken botar ne la, a lu ken jijingi shin sha iyol kpaa.—Mbagalatia 6:10.

[Pictures on page 5]

Florence Nightingale yange sôr gbenda u i nengen sha mbauangev sha ayange a na la

[Credit Line]

I zua a mi sha ikyev i National Library of Medicine

[Pictures on page 7]

Mbadondon mba Kristu ve eren akaa a doon a ior cii

[Picture Credit Line on page 4]

The Star, Johannesburg, S.A.