Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

VAKTTORNET NOVEMBER 2015

 MÅNADENS TEMA | VAD TYCKER GUD OM KRIG?

Guds syn på krig – gammaltestamentlig tid

Guds syn på krig – gammaltestamentlig tid

Folket förtrycktes. De bad gång på gång Gud om hjälp, men det kom ingen hjälp. Åtminstone inte just då. Folket det handlar om är Guds forntida folk, israeliterna. Förtryckarna var de mäktiga egyptierna. (2 Moseboken 1:13, 14) Israeliterna väntade i åratal på att Gud skulle sätta stopp för de egyptiska tyrannerna, och till slut var Guds tid inne. (2 Moseboken 3:7–10) I Bibeln står det att han personligen förde krig mot Egypten. Han sände en rad svåra plågor och lät Egyptens kung och armé gå under i Röda havet. (Psalm 136:15) Det sägs att Jehova Gud blev en ”stridsman” för sitt folk. (2 Moseboken 15:3, 4)

Gud är inte emot krig i alla lägen. Det förstår vi av att han själv förde krig mot egyptierna och att han vid vissa tillfällen godkände att hans folk, Israel, deltog i krig. Han befallde dem till exempel att gå ut i krig mot de fruktansvärt onda kanaanéerna. (5 Moseboken 9:5; 20:17, 18) Senare sa han åt kung David att strida mot de grymma filistéerna och försåg honom rentav med en krigsstrategi som gav honom segern. (2 Samuelsboken 5:17–25)

De här bibelskildringarna visar att Gud godkände krig när israeliterna blev förtryckta och grymt behandlade. Och syftet var då alltid att skydda sitt folk och sann tillbedjan. Lägg märke till följande gemensamma drag för de strider som Gud godkänner.

  1. GUD AVGÖR VEM SOM SKA DELTA I KRIGET. Vid ett tillfälle sa Gud till israeliterna: ”Ni skall inte behöva strida i detta fall.” Varför sa han så? För att Gud själv skulle strida i deras ställe. (2 Krönikeboken 20:17; 32:7, 8) Och det gjorde han många gånger, till exempel i striden som nämndes i början av artikeln. Men andra gånger befallde Gud sitt folk att själva dra ut i krig, och då gick striderna alltid ut på att försvara landet han hade gett dem. (5 Moseboken 7:1, 2; Josua 10:40)

  2. GUD AVGÖR NÄR KRIGET SKA UTKÄMPAS. Guds folk skulle vänta på hans bestämda tid innan de slog tillbaka mot förtryck och ondska. De fick inte ge sig in i strider på eget bevåg. Om de  gjorde det skulle de förlora Guds stöd. Bibeln visar att det ofta slutade i katastrof när israeliterna gav sig in i krig på eget initiativ. *

  3. Gud förde visserligen krig mot kanaanéerna, men han skonade några, bland annat Rahab och hennes familj.

    GUD TYCKER INTE OM NÄR MÄNNISKOR DÖR, INTE ENS OM DE ÄR ONDA. Jehova är källan till liv och skaparen av hela människosläktet. (Psalm 36:9) Han vill därför inte att någon enda ska dö. Men sorgligt nog finns det människor som intrigerar för att trycka ner andra, eller till och med döda andra. (Psalm 37:12, 14) Ibland har Gud tillåtit krigföring för att stoppa sådan grymhet. Men under alla de år han lät israeliterna delta i sådana strider var han alltid ”barmhärtig” och ”sen till vrede” mot Israels motståndare. (Psalm 86:15) Han bestämde till exempel att israeliterna alltid skulle ”tillkännage fredsvillkoren” innan de gick till angrepp mot en stad. Då fick invånarna chansen att ändra sig och undvika ett krig. (5 Moseboken 20:10–13) Det är tydligt att Jehova ”inte [finner] behag i den ondskefulles död, utan i att den ondskefulle vänder om från sin väg och får leva”. (Hesekiel 33:11, 14–16) *

Vi kan dra slutsatsen att Gud tyckte att krig var ett acceptabelt sätt att få slut på ondska och förtryck under gammaltestamentlig tid. Men det var alltid Gud – inte människor – som avgjorde när krigen skulle utkämpas och vilka som skulle delta. Var Gud blodtörstig? Letade han efter möjligheter att ge sig in i krig? Absolut inte. Han hatar våld. (Psalm 11:5) Men hur såg Gud på krig när hans son, Jesus Kristus, kom till jorden under det första århundradet? Hade hans syn förändrats?

^ § 7 Vid ett tillfälle gick israeliterna ut i krig mot amalekiterna och kanaanéerna trots att Gud hade sagt åt dem att inte göra det. Nederlaget var oundvikligt. (4 Moseboken 14:41–45) Många år senare gav sig kung Josia in i en strid utan att ha fått Guds godkännande. Det tanklösa beslutet kostade honom livet. (2 Krönikeboken 35:20–24)

^ § 8 Israeliterna tillkännagav inga fredsvillkor innan de började strida mot kanaanéerna. Varför inte det? För att kanaanéerna hade fått 400 år på sig att rätta till sitt onda sätt att leva. När den tiden hade gått fanns det inte längre något hopp om att kanaanéerna som folk skulle ändra sig. (1 Moseboken 15:13–16) Och israeliterna skulle därför tillintetgöra dem. Men enskilda kanaanéer som ändrade sig skonades. (Josua 6:25; 9:3–27)

Ta reda på mer

Israeliterna går in i Kanaan

Josua leder israeliterna in i Kanaans land. Varför blev Rahab och hennes familj skonade av Jehova när Jeriko föll?

Rahab blev ”förklarad rättfärdig till följd av gärningar”

Hur visar berättelsen om Rahab att ingen av oss är obetydlig för Jehova? Vad kan vi lära oss av hennes tro?