Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

VAKTTORNET (STUDIEUPPLAGAN) DECEMBER 2015

2013 års engelska revision av Nya världens översättning

2013 års engelska revision av Nya världens översättning

UNDER årens lopp har den engelska utgåvan av Nya världens översättning av Den heliga skrift reviderats ett antal gånger, men 2013 års revision är helt klart den mest omfattande. Den här nya revisionen innehåller omkring 10 procent färre ord än den förra. En del bärande ord och uttryck har bytts ut. Vissa kapitel har ställts upp som poesi, och förtydligande fotnoter har lagts till. Det skulle vara omöjligt att beskriva alla förändringar som gjorts, men vi ska se på några av de viktigaste.

Vilka bärande ord och uttryck har bytts ut? Som nämndes i förra artikeln har orden ”Sheol”, ”Hades” och i flera fall ”själ” bytts ut. Men även många andra ord och uttryck har ändrats.

Vi kan ta några exempel. Ordet ”tygellöshet” har ersatts med ”skamlöshet”, som får fram den fräcka attityd som det grekiska uttrycket förmedlar. ”Otukt” har på de flesta ställen bytts ut mot ”sexuell omoral”, som är lättare att förstå. (Gal. 5:19) Och ”kärleksfull omtanke” har bytts ut mot ”lojal kärlek”, ett uttryck som fångar betydelsen av ett bibliskt ord som ofta används parallellt med ”trofasthet”. (Ps. 36:5; 89:1)

En del ord som tidigare nästan helt konsekvent översattes med ett enda uttryck har nu översatts efter sammanhanget. Det hebreiska ordet ‛ōlạm, till exempel, som vanligtvis brukade återges med ”oöverskådlig tid”, kan också betyda ”för alltid” eller ”för evigt”. Lägg märke till hur det här har påverkat ordvalet i Psalm 90:2 och Mika 5:2 i den reviderade engelska utgåvan.

De hebreiska och grekiska orden för ”säd” förekommer ofta i Bibeln. De används dels i samband med jordbruk, men också bildligt i betydelsen ”avkomma”. I tidigare utgåvor av Nya världens översättning på engelska och på andra språk återgavs de här orden konsekvent med ”säd”, även i 1 Moseboken 3:15. Men på engelska har användningen av ordet ”säd” i betydelsen ”avkomma” nästan försvunnit, så i den reviderade utgåvan används ”avkomma” i 1 Moseboken 3:15 och i liknande verser. (1 Mos. 22:17, 18; Upp. 12:17) På andra ställen har sammanhanget  fått avgöra hur man har översatt de här orden. (1 Mos. 1:11; Ps. 22:30; Jes. 57:3)

Varför har så många ordagranna formuleringar ändrats? I tillägg A1 i 2013 års revision sägs det att en bra bibelöversättning förmedlar den rätta innebörden i ord och uttryck som skulle ge fel betydelse eller vara svåra att förstå om de återgavs ordagrant. Men när idiomen på originalspråket fungerar på andra språk, så översätts de ordagrant. Ett exempel på det är uttrycket ”utforskar ... hjärtan” i Uppenbarelseboken 2:23. På många språk är det här lätt att förstå, men i samma vers finns också uttrycket ”utforskar njurar”, som kanske är lite svårare att förstå. Ordet ”njurar” har därför ändrats till ”de innersta känslorna”, vilket stämmer med den ursprungliga betydelsen. Ett annat exempel är 5 Moseboken 32:14. Där har det bokstavliga idiomet ”njurfett av vete” ersatts med den mer lättförståeliga formuleringen ”finaste vete”. Och på de flesta språk är formuleringen ”jag har ju svårt för att tala” bra mycket lättare att förstå än uttrycket ”jag har oomskurna läppar”. (2 Mos. 6:12)

Varför har uttrycken ”Israels söner” och ”faderlösa pojkar” ersatts med ”israeliterna” och ”faderlösa barn”? När ett hebreiskt ord står i maskulin form och syftar på en person, handlar det i regel om någon av manligt kön. Men i vissa fall kan maskulina ord inbegripa personer av båda könen. I en del verser visar sammanhanget att ”Israels söner” syftar på både män och kvinnor, så numera återges det här uttrycket vanligen med ”israeliterna”. (2 Mos. 1:7; 35:29; 2 Kung. 8:12)

Det hebreiska maskulina ord som betyder ”söner” i 1 Moseboken 3:16 översattes med ”barn” redan i tidigare utgåvor av Nya världens översättning. Men nu återges samma ord med ”barn” även i 2 Moseboken 22:24. Det sägs där: ”Era hustrur ska bli änkor och era barn [på hebreiska ”söner”] faderlösa.” Enligt samma princip har även ”den faderlöse pojken” ändrats till ”det faderlösa barnet” eller till ”de föräldralösa”. (5 Mos. 10:18; Job 6:27) Det här är också i linje med återgivningen i den grekiska Septuaginta-översättningen. Likaså har uttrycket ”din unga mandoms dagar” i Predikaren 12:1 ändrats till ”din ungdoms dagar”.

Varför har återgivningen av många hebreiska verb förenklats? Hebreiska verb har två huvudaspekter: imperfektiv aspekt, som anger oavslutad handling, och perfektiv aspekt, som anger avslutad handling. I tidigare engelska utgåvor av Nya världens översättning översattes hebreiska imperfektiva verb konsekvent tillsammans med en hjälpverbskonstruktion, till exempel ”fortsatte” och ”grep sig an med”, för att visa att det rörde sig om en pågående eller återkommande handling. * Sådana förstärkningsord som ”sannerligen”, ”ovillkorligen” och ”säkert” användes för att visa att verbet var perfektivt och beskrev en avslutad handling.

I den nya revisionen används de här tilläggsorden bara om de behövs för att få fram rätt betydelse. Det är till exempel inte nödvändigt att betona att Gud upprepade gånger sa ”må det bli ljus”, så i den reviderade utgåvan finns det inget som visar att det  hebreiska verbet för ”sade” är imperfektivt och anger en pågående handling. (1 Mos. 1:3) Men när Jehova kallade på Adam gjorde han det tydligen upprepade gånger, så den tanken finns fortfarande kvar i 1 Moseboken 3:9, där det står att han kallade på honom ”flera gånger”. Rent generellt har verben översatts på ett enklare sätt. Fokus ligger nu på själva handlingen, inte på om hebreiskan visar att handlingen är avslutad eller inte. Ett extra plus är att det här i viss mån speglar hebreiskans korthuggna karaktär.

För att komma närmare ursprungstexten är fler kapitel nu uppställda som poesi.

Varför är fler kapitel än tidigare uppställda som poesi? Många delar av Bibeln skrevs ursprungligen i form av poesi. På många nutida språk är poesi nära förknippat med versmått och rim, men hebreisk poesi bygger i första hand på parallellismer och kontraster. Det som skapar rytm är inte att orden rimmar, utan att tankarna förs fram i logisk ordning.

I tidigare utgåvor av Nya världens översättning blev bibelböckerna Job och Psalmerna uppställda som poesi för att visa att det från början var meningen att de skulle sjungas eller reciteras. Det här formatet lyfter fram de poetiska element som används för att ge eftertryck och är också en hjälp för minnet. I den nya revisionen är även Ordspråksboken, Höga Visan och många kapitel i de profetiska böckerna uppställda i versformat för att visa att de är skrivna som poesi och för att framhäva parallellismerna och kontrasterna. Ett exempel på det är Jesaja 24:2, där varje rad innehåller en kontrast och där raderna bygger vidare på varandra för att understryka att ingen kan komma undan Guds dom. När det framgår tydligt att ett avsnitt är skrivet som poesi förstår man att bibelskribenten inte bara upprepade sig, utan att han använde sig av poesi för att betona Jehovas budskap.

Skillnaden mellan hebreisk prosa och poesi är inte alltid så tydlig, så om man jämför olika översättningar ser man att uppfattningarna skiljer sig åt när det gäller vilka avsnitt som är poetiska. Därför är det bibelöversättarna som måste ta ställning till vilka verser som ska ställas upp som poesi. En del verser är skrivna som prosa men innehåller ändå poetiska formuleringar, till exempel bildspråk, ordlekar och parallellismer, för att poängen ska komma fram.

I början av varje bibelbok finns en översikt över innehållet. Översikten till Höga Visan, till exempel, är till stor hjälp eftersom den visar vem som säger vad i den här dikten.

Hur har studiet av handskrifter på originalspråken påverkat revisionen? Den första utgåvan av Nya världens översättning var grundad på den hebreiska masoretiska texten och Westcott och Horts ansedda grekiska text. Studiet av forntida bibelhandskrifter går hela tiden framåt och sprider nytt ljus över en del bibelverser. Kopior av Dödahavsrullarna har gjorts tillgängliga. Ytterligare grekiska handskrifter har studerats. Mycket av den här uppdaterade informationen finns i digital form, och det gör det lättare att analysera skillnaderna mellan olika handskrifter och avgöra vilken läsart av den hebreiska och grekiska texten som det finns mest stöd för. Kommittén som utarbetade den reviderade engelska utgåvan har granskat vissa verser i ljuset av den här informationen, och det har lett till en del justeringar.

I Andra Samuelsboken 13:21, till exempel, innehåller den grekiska Septuaginta följande ord: ”Men han ville inte såra sin son Amnons känslor, eftersom han älskade honom. Amnon var nämligen hans förstfödde.” I tidigare utgåvor av Nya världens översättning finns de här orden inte med, eftersom de saknas i den masoretiska texten. Men de finns med i Dödahavsrullarna, och därför har de tagits med i 2013 års revision. Av liknande skäl har Guds namn återinförts på fem ställen i Första Samuelsboken. Studiet av grekiska texter har också lett till att tankeföljden i Matteus 21:29–31 har ändrats. En del justeringar grundar sig alltså på det som kommit fram genom studiet av olika handskrifter; man har inte bara strikt hållit sig till en enda grekisk textutgåva.

Det här är bara några av de förändringar som har gjort det lättare för många att läsa och förstå Nya världens översättning. Den är helt klart en gåva från Jehova, den Gud som verkligen kommunicerar med oss!

^ § 10 Se studieutgåvan av Nya världens översättning av Den heliga skrift, tillägg 3C, ”Den hebreiska verbform som anger pågående eller fortskridande handling”.