Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

VAKTTORNET (STUDIEUPPLAGAN) MARS 2014

Hur vi tar hand om äldre föräldrar

Hur vi tar hand om äldre föräldrar

”Små barn, låt oss inte älska med ord eller med tungan utan i gärning och sanning.” (1 JOH. 3:18)

1, 2. a) Vilka svåra situationer ställs många familjer inför, och vilka frågor uppstår? b) Hur kan föräldrar och barn hantera att omständigheterna förändras?

DET kan göra ont när ens föräldrar, som alltid varit starka och självständiga, inte längre kan klara sig själva. En förälder kanske har ramlat och brutit lårbenshalsen, har blivit förvirrad och irrat bort sig eller har fått en allvarlig diagnos. Men det kan också vara svårt för dem som är äldre att acceptera att hälsan och omständigheterna förändras, särskilt om det leder till att de inte klarar sig själva längre. (Job 14:1) Vad kan man göra i en sådan situation? Hur kan man ta hand om äldre?

2 En artikel som handlar om vård av äldre säger: ”Även om det är svårt att prata om åldrandet, blir det lättare att hantera det som sker om familjemedlemmarna har diskuterat och kommit överens om vårdalternativ i förväg.” Det går inte att undvika de problem som åldrandet för med sig, och därför är det viktigt att man förbereder sig som familj. Hur kan alla i familjen samarbeta på ett kärleksfullt sätt för att kunna fatta sådana här svåra beslut?

 PLANERA FÖR ”DE OLYCKLIGA DAGARNA”

3. Vad kan familjen göra när äldre föräldrar behöver mer hjälp? (Se bilden i inledningen.)

3 De flesta äldre kommer förr eller senare till en punkt när de inte längre kan klara sig utan hjälp. (Läs Predikaren 12:1–7.) Då behöver föräldrarna och deras vuxna barn tillsammans komma fram till hur de bäst kan få hjälp och vilka lösningar ekonomin tillåter. Det är ofta bra att ha ett familjeråd där man pratar om vilken hjälp som behövs, hur den kan ges och hur alla kan samarbeta. Det är viktigt att alla, särskilt föräldrarna, är öppna med hur de känner det och ser realistiskt på situationen. Man kan till exempel ta ställning till om föräldrarna skulle kunna bo kvar hemma ifall de får hjälp med vissa saker. * Man kan också prata igenom vilka möjligheter varje familjemedlem har och på vilket sätt var och en kan bidra. (Ords. 24:6) En del kanske kan hjälpa till praktiskt i vardagen medan andra kan bidra mer ekonomiskt. Alla behöver veta vad de personligen har för uppgift. Med tiden kan situationen förändras, och man kanske behöver göra en annan uppdelning eller turas om med vissa saker.

4. Vart kan familjemedlemmar vända sig för att få hjälp?

4 Se till att ta reda på så mycket som möjligt om din förälders situation när du ska ge hjälp. Om han eller hon har en sjukdom som gradvis kommer att förvärras behöver du få veta vad du har att vänta dig. (Ords. 1:5) Kontakta de myndigheter som ger hjälp åt äldre. Ta reda på vad samhället kan göra för att underlätta din uppgift och för att vården ska bli så bra som möjligt. Det är inte konstigt om du känner dig ledsen, omskakad och maktlös inför sådana här svåra förändringar. Berätta i så fall om dina känslor för en vän. Och vänd dig framför allt till Jehova. Han kan ge dig den inre frid du behöver oavsett vad som händer. (Ps. 55:22; Ords. 24:10; Fil. 4:6, 7)

5. Varför är det bra att ta ställning till vårdalternativ i god tid?

5 Det är ofta bra om äldre och deras familjer ser till att undersöka olika alternativ i god tid. De kan till exempel ta ställning till om föräldern skulle kunna bo hos något av barnen, flytta in på ett äldreboende eller utnyttja andra möjligheter som är tillgängliga. Vi vet att ålderdomen är förknippad med ”vedermöda och bekymmer”, och det är bra att förbereda sig för det. (Ps. 90:10) Om man inte planerar för framtiden kan man tvingas fatta beslut under tidspress när problemen väl uppstår. Det ”är nästan alltid det sämsta tänkbara tillfället att fatta sådana beslut”, säger socionomen Joseph Ilardo. I stressade situationer uppstår lätt spänningar och konflikter. Om man i stället planerar långt i förväg blir det lättare att anpassa sig längre fram. (Ords. 20:18)

Familjen kan samlas för att prata igenom vad som behöver göras. (Se paragraf 6–8.)

6. Varför är det bra att prata igenom föräldrarnas boende i god tid?

6 Det kan kännas svårt att i förväg prata med sina föräldrar om att de kan behöva anpassa hemmet eller flytta så småningom. Men många har varit glada över att de gjorde det. Varför då? Därför att det är lättare att prata om svåra saker, lyssna respektfullt och göra upp realistiska planer innan problemen uppstår. När alla är avslappnade  och kan tala öppet känner de sig närmare varandra och kan visa kärlek och omtanke. Föräldrarna kanske vill bo kvar hemma så länge som möjligt. Om de berättar för barnen hur de skulle vilja ha det blir det lättare för alla att fatta beslut när det blir aktuellt.

7, 8. Vilka frågor behöver man prata om i familjen, och varför det?

7 Under sådana samtal behöver du som förälder upplysa familjen om både dina önskemål och dina ekonomiska möjligheter. Då kan de fatta bra beslut åt dig ifall du längre fram inte skulle kunna göra det själv. De kommer säkert att ta hänsyn till dina önskemål och hjälpa dig att få ett så värdigt liv som möjligt. (Ef. 6:2–4) Har du några särskilda förväntningar, till exempel att något av barnen ska be dig flytta hem till sig? Var realistisk, och tänk på att alla kanske inte ser saken på samma sätt som du. Det kan ta tid, både för föräldrar och barn, att börja tänka i andra banor.

8 Alla behöver vara medvetna om att man kan undvika problem genom att planera och prata med varandra. (Ords. 15:22) Det gäller också medicinsk vård, och det är viktigt att du och dina barn går igenom de punkter som tas upp i ”Fullmakt gällande sjukvårdsfrågor”, som Jehovas vittnen använder. Du har rätt att bli informerad om vilka behandlingar som erbjuds och bestämma dig för att godta eller avstå från dem. Fullmakten innehåller information om hur du ställer dig till olika behandlingar. Om du väljer ett ombud i sjukvårdsfrågor (när det är juridiskt möjligt) vet du att någon du litar på kan föra din talan om det skulle behövas. Alla som är berörda bör ha kopior av nödvändiga dokument. En del äldre förvarar en kopia av fullmakten tillsammans med sitt testamente och andra viktiga dokument som gäller försäkringar, ekonomi, kontakter med myndigheter och liknande.

NÄR OMSTÄNDIGHETERNA FÖRÄNDRAS

9, 10. Vilka förändringar kan göra att barnen behöver ge mer hjälp åt sina föräldrar?

9 I många familjer kommer man överens om att de äldre ska behålla så mycket självständighet som hälsan och krafterna tillåter. De kanske kan laga mat, städa, sköta sin medicinering och kommunicera utan problem. I sådana fall behöver barnen inte vara engagerade i varje sida av föräldrarnas liv. Men med tiden kan de till exempel få svårare att röra sig och ta sig till affären själva, och de kanske blir onormalt glömska. Då behöver barnen göra mer för att hjälpa till.

10 Äldre kan också bli förvirrade eller deprimerade. De kan få problem med minnet, hörseln eller synen eller  drabbas av inkontinens. Sådana saker går ofta att behandla, och därför bör man kontakta läkare så fort problemen uppstår. Barnen kan behöva ta initiativet till det och även sköta annat som föräldrarna förut har klarat själva. För att föräldrarna ska få bästa möjliga vård kan barnen behöva föra deras talan, hjälpa till med pappersarbete, ge dem skjuts och liknande. (Ords. 3:27)

11. Hur kan man göra det lättare för äldre föräldrar att anpassa sig till förändringar?

11 Men om den här typen av hälsoproblem inte går att lösa kan det bli nödvändigt med utökad hjälp och förändringar av bostaden. Ju mindre förändringarna är, desto lättare brukar det vara att anpassa sig. Om du bor långt ifrån dina föräldrar kanske det räcker att ett vittne på platsen eller en granne tittar förbi regelbundet och sedan berättar för dig hur de har det. Behöver de bara hjälp med matlagning och städning? Skulle man kunna göra mindre anpassningar av hemmet så att det blir lättare och säkrare att förflytta sig, duscha och liknande? Livet kanske kan fortsätta ungefär som förut om de får hjälp av hemtjänsten. Men om det är otryggt för dem att bo kvar hemma behöver de få mer permanent hjälp. Ta reda på vilken hjälp som finns tillgänglig där de bor. * (Läs Ordspråksboken 21:5.)

HUR EN DEL HAR GJORT

12, 13. Vad har en del gjort för att ära och ta hand om föräldrar som bor långt bort?

12 Vi vill naturligtvis alla att våra föräldrar ska ha det tryggt och bra. Det känns skönt att veta att de får den hjälp de behöver. Men många vuxna barn bor långt ifrån sina föräldrar. En del använder semestern för att hälsa på och hjälpa till med sådant föräldrarna inte kan göra själva längre. Man kan också visa att man älskar dem genom att ringa regelbundet, kanske varje dag om det går, eller skriva brev eller mejl. (Ords. 23:24, 25)

13 Även om du bor långt ifrån dina föräldrar, behöver du ta ställning till vilken hjälp de behöver i vardagen. Om de är vittnen kan du prata med de äldste i deras församling och be dem om råd. Och glöm inte att tala med Jehova om situationen. (Läs Ordspråksboken 11:14.) Även om föräldrarna inte är vittnen ska du naturligtvis ”ära din far och din mor”. (2 Mos. 20:12; Ords. 23:22) Alla familjer är olika och kommer inte att fatta samma beslut. En del kan ordna så att föräldrarna flyttar in hos dem eller får en bostad i närheten. Men det är inte alltid möjligt. En del föräldrar föredrar att inte bo hos sina vuxna barn och deras familjer. De tycker om att vara självständiga och vill inte känna sig som en belastning. En del har råd att betala för att få vård medan de bor kvar i sitt eget hem och kanske helst vill ha det så. (Pred. 7:12)

14. Vilka problem kan uppstå för den som tar det största ansvaret?

14 Ofta verkar det bli så att den son eller dotter som bor närmast föräldrarna får sköta större delen av det som behöver göras. Men han eller hon måste vara balanserad så att den egna familjens behov inte blir lidande. Ingen har obegränsat med tid eller kraft. Och om förhållandena skulle förändras kanske man måste omvärdera situationen. Är det kanske så att en familjemedlem  får ta för stor del av ansvaret? Skulle de andra barnen kunna göra mer, eller kan man växla uppgifter?

15. Hur kan den som tar hand om föräldrar undvika att bränna ut sig?

15 Om föräldrar behöver konstant hjälp finns risken att de som tar hand om dem bränner ut sig. (Pred. 4:6) Naturligtvis vill man göra allt man kan för sina föräldrar, men om deras behov är för stora kan det helt enkelt bli för mycket. Då måste man vara realistisk och kanske be om hjälp. Det kanske räcker att få avlastning lite då och då för att föräldern inte ska behöva flytta till ett vårdhem.

16, 17. Vilka svårigheter kan man möta när man tar hand om äldre föräldrar, och hur kan man klara av dem? (Se också rutan ”Ett sätt att visa tacksamhet”.)

16 Det är känslomässigt påfrestande att se hur föräldrarna drabbas av ålderskrämpor. Många känner sorg, oro, frustration, ilska, skuld och bitterhet. Ibland kanske en äldre förälder är otacksam eller säger ovänliga saker. Var inte för snabb att ta illa upp i så fall. En expert på mental hälsa säger: ”Bästa sättet att hantera en känsla är att erkänna den för sig själv, särskilt om den är otrevlig. Försök inte förneka den, och döm inte dig själv för hårt för att du känner som du gör.” Prata med din partner, någon annan i familjen eller en nära vän. Det kan hjälpa dig att få perspektiv på dina känslor.

17 Till slut kanske det blir så att familjen varken har resurser eller kunskap nog att sköta om en förälder i hemmet. Det kan bli nödvändigt för föräldern att flytta till ett vårdhem. En syster hälsade på sin mamma på vårdhemmet nästan varje dag. Hon säger: ”Vi kunde helt enkelt inte ge mamma vård dygnet runt, men det var det hon behövde. Det var inget lätt beslut att låta henne flytta till ett vårdhem. Rent känslomässigt var det oerhört svårt. Men det var det bästa för henne under de här sista månaderna i hennes liv, och hon förstod det.”

18. Vad blir följden av att man fullgör sitt ansvar mot sina föräldrar?

18 Det kan vara komplicerat och känslomässigt krävande att ta hand om åldrande föräldrar. Det finns ingen regelbok eller lista över lösningar som passar alla. Men om man planerar förståndigt, samarbetar inom familjen, kommunicerar på ett bra sätt och framför allt ber till Jehova, kan man fullgöra sitt ansvar att ära sina föräldrar. Man kan också känna sig nöjd med att man ger dem den omvårdnad och uppmärksamhet de behöver. (Läs 1 Korinthierna 13:4–8.) Men det viktigaste av allt är att man får frid i sinnet och Jehovas välsignelse. (Fil. 4:7)

^ § 3 Kulturen påverkar ofta vilka lösningar man föredrar. I en del länder är det normalt att flera generationer i en familj bor tillsammans eller har daglig kontakt med varandra.

^ § 11 Om föräldrarna bor kvar hemma bör man se till att pålitliga personer har nycklar så att de kan ta sig in om en nödsituation uppstår.