Hjälpmedelsinställning

Search

Välj språk

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Gå direkt till innehållet

Jehovas vittnen

Svenska

VAKTTORNET (STUDIEUPPLAGAN) DECEMBER 2013

”Denna dag skall tjäna som en minnesdag för er”

”Denna dag skall tjäna som en minnesdag för er”

”Denna dag skall tjäna som en minnesdag för er, och ni skall fira den som en högtid till Jehovas ära.” (2 MOS. 12:14)

1, 2. Vilken årsdag bör alla kristna vara intresserade av, och varför det?

VAD tänker du på när du hör ordet årsdag? De som är gifta kanske tänker på sin bröllopsdag. Andra kanske tänker på datumet för en viktig historisk händelse, till exempel då deras hemland blev självständigt. Men visste du att det finns en nationell högtidsdag som har firats i över 3 500 år?

2 Den högtiden är den judiska påsken. Den firas till minne av att israeliterna blev befriade från slaveriet i Egypten. Den händelsen bör vara viktig för dig. Varför det? Därför att den påverkar ditt liv på flera sätt. Men du kanske tänker: ”Påsken är ju en judisk högtid, och jag är kristen. Varför skulle jag bry mig om påsken?” Du finner svaret i de här orden: ”Vårt påskoffer, Kristus, har blivit slaktat.” (1 Kor. 5:7) För att förstå vad det här betyder måste vi känna till mer om den judiska påsken och vilket samband den har med en befallning som alla kristna har fått.

VARFÖR FIRADES PÅSKEN?

3, 4. Vad är bakgrunden till den första påsken?

3 Hundratals miljoner människor världen över, även många som inte är judar, känner till något om det som hände i samband med den första påsken. De kan ha läst om det i Andra Moseboken i Bibeln, hört talas om det eller sett någon film som bygger på det.

4 När israeliterna hade varit slavar i Egypten i många år sände Jehova Mose och hans bror, Aron, till farao för att be honom frige folket. Men farao var stolt och ville inte släppa dem, så Jehova slog landet med en serie förödande plågor. När Jehova till slut  sände den tionde plågan, som dödade alla förstfödda i Egypten, gick farao med på att släppa folket. (2 Mos. 1:11; 3:9, 10; 5:1, 2; 11:1, 5)

5. Vad skulle israeliterna göra innan de blev frigivna? (Se bilden i inledningen.)

5 Men innan israeliterna blev frigivna behövde de följa vissa anvisningar. Det var vid tiden för vårdagjämningen år 1513 f.v.t. i månaden abib, som senare fick namnet nisan. * Gud sa till israeliterna att de skulle börja förbereda sig den 10 nisan för det som skulle hända den 14 nisan. Den dagen började vid solnedgången, eftersom hebréerna räknade dygnet från solnedgång till solnedgång. Den 14 nisan skulle varje hushåll slakta en bagge (eller getabock) och stänka något av blodet på dörrposterna och dörröverstycket i huset. (2 Mos. 12:3–7, 22, 23) Familjen skulle äta en måltid som bestod av stekt lamm med osyrat bröd och örter. Guds ängel skulle gå igenom landet och döda Egyptens alla förstfödda, men de israeliter som följde Guds anvisningar skulle skonas. Sedan skulle de bli fria. (2 Mos. 12:8–13, 29–32)

6. Varför skulle israeliterna fortsätta att fira påsken varje år?

6 Israeliterna fick aldrig glömma den dag då Jehova befriade dem från Egypten. Han sa till dem: ”Denna dag skall tjäna som en minnesdag för er, och ni skall fira den som en högtid till Jehovas ära i generation efter generation. Som en stadga till oöverskådlig tid skall ni fira den.” Efter påskfirandet den 14 nisan skulle de också hålla en sju dagar lång högtid som kallades det osyrade brödets högtid. Även om själva påsken inföll den 14 nisan kallas ibland alla åtta dagarna för påsk. (2 Mos. 12:14–17; Luk. 22:1; Joh. 18:28; 19:14) Påsken var en av de fastställda högtiderna som israeliterna skulle fira varje år. (2 Krön. 8:13)

7. Vilken ny högtid sa Jesus att hans efterföljare skulle fira?

7 Eftersom Jesus och hans apostlar var judar och levde under Moses lag firade de påsken varje år. (Matt. 26:17–19) Den sista gången de gjorde det införde Jesus något helt nytt, som hans efterföljare därefter skulle fortsätta fira varje år – Herrens kvällsmåltid. Men vilken dag skulle de fira den?

VILKEN DAG SKA HERRENS KVÄLLSMÅLTID FIRAS?

8. Vilken fråga uppstår i samband med påsken och Herrens kvällsmåltid?

8 Eftersom Jesus införde Herrens kvällsmåltid direkt efter det att de hade firat den sista giltiga påsken, sammanföll denna nya högtid med påsken. Men i vår tid kan det skilja en eller flera dagar mellan den judiska påsken och det datum då vi högtidlighåller minnet av Kristus död. Hur kommer det sig? Svaret hör delvis ihop med det Gud befallde israeliterna. Sedan Mose hade sagt att israeliterna skulle slakta lammet berättade han också när under den 14 nisan de skulle göra det. (Läs 2 Moseboken 12:5, 6.)

9. När skulle påskalammet slaktas, enligt 2 Moseboken 12:6? (Se också rutan ”Vilken tid på dagen?”)

9 I ett judiskt verk framhålls det att 2 Moseboken 12:6 säger att lammet skulle slaktas ”mellan de två kvällarna”. (The Pentateuch and Haftorahs) En del bibelöversättningar använder just det uttrycket. Andra, till exempel den judiska  Tanakh, översätter det med ”i skymningen”. Ytterligare andra översättningar säger ”vid aftontiden” eller ”omkring solnedgången”. Så lammet skulle slaktas efter det att solen hade gått ner men innan det hade blivit helt mörkt, dvs. i början av den 14 nisan.

10. När menar en del att lammet slaktades, men vilken fråga uppstår?

10 Längre fram i historien menade en del judar att det borde ha tagit flera timmar att slakta alla lammen som förts till templet. Därför trodde man att anvisningen i 2 Moseboken 12:6 syftade på slutet av den 14 nisan, från det att solen började dala (efter middagstid) till att dagen tog slut vid solnedgången. Men om det var så det här uttrycket skulle förstås, när skulle man då äta måltiden? Professor Jonathan Klawans, som är specialist på forntida judaism, sa: ”Den nya dagen börjar med att solen går ner, så offret görs den 14:e men påsken och måltiden börjar faktiskt den 15:e, även om detta inte uttryckligen sägs i Andra Moseboken.” Han skrev också: ”Den rabbinska litteraturen ... har aldrig gjort anspråk på att förklara hur seder [påskmåltiden] gick till innan templet förstördes” år 70 v.t.

11. a) Vad fick Jesus gå igenom under påskdagen år 33? b) Varför kallades den 15 nisan år 33 en ”stor” sabbat? (Se fotnoten.)

11 Vi kan därför fråga: ”Hur var det med påsken år 33?” Under den 13 nisan, när tiden närmade sig då påskoffret skulle slaktas, sa Jesus till Petrus och Johannes: ”Gå och gör i ordning påskmåltiden åt oss, så att vi kan äta den.” (Luk. 22:7, 8) Till slut blev det dags för påskmåltiden efter solnedgången den 14 nisan, som var en torsdagskväll. Jesus åt måltiden med sina apostlar och instiftade sedan Herrens kvällsmåltid. (Luk. 22:14, 15) Samma natt blev han gripen och förhörd. Han blev upphängd på pålen strax före middagstid den 14 nisan och dog samma eftermiddag. (Joh. 19:14) Därför kan vi säga att ”vårt påskoffer, Kristus, ... [blev] slaktat” samma dag som påskalammet blev slaktat. (1 Kor. 5:7; 11:23; Matt. 26:2) Vid slutet av den dagen begravdes Jesus, innan den 15 nisan började. * (3 Mos. 23:5–7; Luk. 23:54)

 EN LÄRORIK MINNESHÖGTID

12, 13. Hur var de israelitiska barnen delaktiga i påskfirandet?

12 Men låt oss tänka igen på det som hände i Egypten. Mose sa att Guds folk skulle fortsätta att fira påsken och att det skulle vara en förordning ”till oöverskådlig tid”. Som en del av det årliga firandet skulle barnen ställa frågor till sina föräldrar om vad påsken betydde. (Läs 2 Moseboken 12:24–27; 5 Mos. 6:20–23) På det sättet skulle påsken bli ”en minnesdag” även för barn. (2 Mos. 12:14)

13 När nya generationer växte upp fördes viktiga lärdomar om påsken vidare. En sådan lärdom var att Jehova kan skydda sina tillbedjare. Barnen fick lära sig att han inte är någon abstrakt, opersonlig gud. Jehova är en verklig, levande Gud som intresserar sig för sitt folk och hjälper dem. Han bevisade detta genom att bevara israeliternas förstfödda vid liv ”när han slog egyptierna med plågan”.

14. Vad kan föräldrar lära sina barn med hjälp av berättelsen om påsken?

14 Kristna föräldrar har inte fått någon befallning att varje år förklara för sina barn vad påsken innebär. Men de behöver ändå lära sina barn att Gud skyddar sitt folk, precis det israelitiska barn fick lära sig under påsken. Är det uppenbart för dina barn att du är övertygad om att Jehova fortfarande skyddar oss? (Ps. 27:11; Jes. 12:2) Och hjälper du dem att få samma känsla, inte genom att hålla en torr föreläsning, utan genom att öppet och naturligt resonera med dem? Det kommer att hjälpa dem att lita ännu mer på Jehova.

Vad vill du att dina barn ska lära sig av berättelsen om påsken? (Se paragraf 14.)

15, 16. Vad kan vi lära oss om Jehova av berättelsen om påsken och uttåget ur Egypten?

15 Men vi kan lära oss mer av påsken än att Jehova har förmågan att skydda sitt folk. Han befriade dem också och förde dem ut ur Egypten. Tänk på vad det innebar. De blev vägledda av en molnpelare och en eldpelare. De gick på havsbottnen medan Röda havet tornade upp sig på båda sidor. När de sedan befann sig i säkerhet såg de hur samma vattenmassor störtade tillbaka och krossade den egyptiska hären. De befriade israeliterna sa då: ”Låt mig sjunga till Jehovas ära ... Häst och ryttare vräkte han i havet. Min styrka och min kraft är Jah, ty han är mig till räddning.” (2 Mos. 13:14, 21, 22; 15:1, 2; Ps. 136:11–15)

16 Om du är förälder, hjälper du dina barn att se Jehova som en mäktig Gud som befriar sitt folk? Visar det du säger och de beslut du fattar att du är övertygad om det? Du skulle kunna ta upp det vi läser i Andra Moseboken, kapitel 12–15, under er andliga familjekväll och resonera om hur Jehova befriade sitt folk. Du kan också använda Apostlagärningarna 7:30–36 eller Daniel  3:16–18, 26–28 för att betona detta. Ja, oavsett om vi är unga eller gamla kan vi vara övertygade om att precis som Jehova befriade sitt folk på den tiden, så kommer han att göra det även i framtiden. (Läs 1 Thessalonikerna 1:9, 10.)

NÅGOT FÖR OSS ATT MINNAS

17, 18. Varför är Jesus blod mer värdefullt än påskalammets blod?

17 De kristna firar inte den judiska påsken. Den högtiden ingick i Moses lag, och den gäller inte oss. (Rom. 10:4; Kol. 2:13–16) Vi högtidlighåller i stället minnet av en annan händelse, Jesus död. Men det finns flera inslag i påskfirandet som instiftades i Egypten som är av betydelse för oss.

18 Lammets blod som stänktes på dörrposterna och dörröverstycket räddade liv. I vår tid offrar vi inte djur, varken på påskdagen eller på någon annan dag. Men det finns ett bättre offer som kan rädda människor och ge dem evigt liv. Aposteln Paulus skrev om ”församlingen av de förstfödda som har blivit inskrivna i himlarna”. Det som kan rädda livet på dessa smorda kristna är ”bestänkningens blod”, dvs. Jesus blod. (Hebr. 12:23, 24) Jesus blod gör det också möjligt för människor att få leva för evigt på jorden. De som har det hoppet bör regelbundet tänka på detta löfte: ”Med hjälp av honom har vi frigörelsen genom en lösen genom hans blod, ja, förlåtelsen för våra överträdelser, efter hans oförtjänta omtankes rikedom.” (Ef. 1:7)

19. Hur stärks vår tro på Bibelns profetior av hur Jesus dog?

19 När lammet slaktades till påskmåltiden fick israeliterna befallningen att inte slå sönder något ben på det. (2 Mos. 12:46; 4 Mos. 9:11, 12) Hur var det då med ”Guds Lamm”, som gav sitt liv som en lösen? (Joh. 1:29) Han blev upphängd på en påle mellan två brottslingar. Judarna bad Pilatus att de upphängda männen skulle få benen krossade för att skynda på deras död. På det sättet kunde kropparna tas ner innan den 15 nisan, som var en stor sabbat. Soldaterna slog sönder benen på de två brottslingarna, ”men när de kom till Jesus och såg att han redan var död, slog de inte sönder hans ben”. (Joh. 19:31–34) Precis som påskalammets ben inte krossades så krossades inte heller Jesus ben. Lammet var alltså ”en skugga” av Jesus offer den 14 nisan år 33. (Hebr. 10:1) Detta uppfyllde orden i Psalm 34:20, och det bör stärka vår tro på Bibelns profetior.

20. Vilken viktig skillnad finns det mellan påsken och Herrens kvällsmåltid?

20 Men det finns skillnader mellan hur judarna firade påsken och hur Jesus efterföljare skulle fira Herrens kvällsmåltid. I Egypten åt israeliterna lammets kött men drack inte dess blod. Det skiljer sig från de anvisningar Jesus gav till sina lärjungar. Han sa att de som skulle regera ”i Guds kungarike” skulle ta del av både brödet och vinet som symboler för hans kött och hans blod. Vi ska gå igenom det mer i detalj i nästa artikel. (Mark. 14:22–25)

21. Varför bör vi vara intresserade av påsken?

21 Det råder ändå inget tvivel om att det som hände den 14 nisan 1513 f.v.t. var en viktig milstolpe i Guds folks historia, och vi kan alla lära oss mycket av det. Så även om påsken var en minnesdag för judarna bör också vi som kristna känna till den och ta till oss av de värdefulla lärdomarna, eftersom ”hela Skriften är inspirerad av Gud”. (2 Tim. 3:16)

^ § 5 Månaden kallades inte nisan förrän efter landsflykten i Babylon. Men för enkelhetens skull kallar vi den nisan i den här artikeln.

^ § 11 Den 15 nisan började vid solnedgången, vilket innebar att den vanliga veckosabbaten (från fredag kväll till lördag kväll) det året sammanföll med den första dagen av det osyrade brödets högtid, som alltid var en sabbat. Eftersom de två sabbaterna sammanföll var det en ”stor” sabbat. (Läs Johannes 19:31, 42.)