Gå direkt till innehållet

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Svenska

Vakttornet (Studieupplagan)  |  Mars 2016

Hur kan vi hjälpa till att stärka vår kristna enhet?

Hur kan vi hjälpa till att stärka vår kristna enhet?

”Från honom ... [är] hela kroppen ... harmoniskt sammanfogad och danad att samarbeta.” (EF. 4:16)

SÅNGER: 53, 107

1. Vad har alltid varit kännetecknande för Jehova och hans tjänare?

JEHOVA och Jesus har haft ett nära samarbete ända sedan skapelsens början. Jehova skapade Jesus först av allt. När han sedan skapade allt annat samarbetade Jesus med honom och var ”vid hans sida som en mästerlig arbetare”. (Ords. 8:30) Under historiens gång har även Jehovas tjänare samarbetat för att utföra olika arbetsuppgifter. Vi kan ta några exempel. Noa och hans familj byggde arken tillsammans. Längre fram hjälptes israeliterna åt med att sätta upp och ta ner tältboningen när de flyttade från plats till plats under vandringen i vildmarken. Och i templet sjöng och spelade man vacker musik tillsammans för att lovprisa Jehova. Allt det här krävde samarbete. (1 Mos. 6:14–16, 22; 4 Mos. 4:4–32; 1 Krön. 25:1–8)

2. a) Vad kännetecknade den första kristna församlingen? b) Vilka frågor ska vi nu gå igenom?

2 De kristna under det första århundradet följde också det här mönstret. Aposteln Paulus förklarade att även om de  hade ”olika slag av gåvor” och utförde ”olika slag av tjänster”, så utgjorde de alla ”en enda kropp”, och de följde sitt huvud, Jesus Kristus. (Läs 1 Korinthierna 12:4–6, 12.) Hur är det då i vår tid? Hur kan vi fortsätta att samarbeta med varandra i predikoarbetet, i församlingen och i familjen?

VI SAMARBETAR I PREDIKOARBETET

3. Vilken syn fick aposteln Johannes se?

3 I slutet av det första århundradet fick aposteln Johannes i en syn se sju änglar, som blåste i var sin trumpet. När den femte ängeln blåste i sin trumpet såg Johannes ”en stjärna som hade fallit ner från himlen till jorden”. Stjärnan hade en nyckel i sin hand, och med den öppnade han ”avgrundens brunn”. Ur brunnen kom tjock rök och ur röken en gräshoppssvärm. Men i stället för att förstöra växtligheten, så angrep gräshopporna ”de människor som inte ... [hade] Guds sigill på sin panna”. (Upp. 9:1–4) Johannes kände säkert till hur förödande en gräshoppssvärm kan vara; han visste ju vad egyptierna hade fått uppleva på Moses tid. (2 Mos. 10:12–15) Gräshopporna som Johannes såg är en bild av de smorda, som predikar Jehovas kraftfulla domsbudskap. Och miljoner andra, med ett jordiskt hopp, har anslutit sig till dem. Vår gemensamma predikoinsats har hjälpt många att bryta sig loss från falsk religion och komma ur Satans grepp.

4. Vilken uppgift har Guds folk, och vad måste vi göra för att klara av den?

4 Guds folk har fått den enorma uppgiften att predika de goda nyheterna över hela jorden innan slutet för den här världsordningen kommer. (Matt. 24:14; 28:19, 20) Vi vill inbjuda alla som ”törstar” att ”fritt ... ta av livets vatten”. (Upp. 22:17) Men hur kan vi lyckas med den här uppgiften? Det kan vi bara göra genom att vara harmoniskt sammanfogade och samarbeta i församlingen. (Ef. 4:16)

5, 6. Hur märks vår enhet i predikoarbetet?

5 För att kunna nå ut med de goda nyheterna till så många som möjligt behöver vi predika på ett organiserat sätt. Den vägledning vi får i församlingen, till exempel vid våra möten för tjänst, hjälper oss att göra det. Vi förkunnar budskapet världen över och sprider miljontals bibliska publikationer. Brukar du understödja våra särskilda predikokampanjer? Då gör du precis som miljoner andra vittnen jorden runt och predikar precis samma budskap. Du samarbetar också med änglarna, som hjälper Guds folk i predikoarbetet. (Upp. 14:6)

6 Visst är det spännande att få läsa om resultaten av våra gemensamma ansträngningar i ”Årsboken”! Tänk också på hur vi tillsammans inbjuder allmänheten till våra sammankomster. Där får vi alla del av samma motiverande undervisning genom bibliska tal, dramer och demonstrationer. De här inslagen lyfter ofta fram att Jehova vill att vi ska vara helhjärtade i vår tjänst för honom. Ett tillfälle då vi känner en särskild gemenskap med våra bröder och systrar är när vi världen över samlas till minneshögtiden varje år. Den 14 nisan, efter solnedgången, träffas vi på olika platser för att visa vår tacksamhet för det Jehova har gjort och för att lyda Jesus befallning. (1 Kor. 11:23–26) Och veckorna före minneshögtiden försöker  vi inbjuda så många som möjligt på våra distrikt att vara med vid det här viktiga tillfället.

7. Vad blir resultatet av vår gemensamma insats?

7 En ensam gräshoppa gör varken till eller från. På liknande sätt kanske vår personliga insats i tjänsten kan verka obetydlig. Men när vi alla samarbetar kan vi hjälpa miljontals människor att lära känna Jehova, han som förtjänar all ära och lovprisning. Men det är inte bara på det här området som vårt samarbete bidrar till enheten bland Guds folk.

VI SAMARBETAR I FÖRSAMLINGEN

8, 9. a) Vilken illustration använde Paulus för att visa hur viktigt det är att vi är eniga? b) Hur kan vi samarbeta i församlingen?

8 I sitt brev till efesierna förklarade Paulus hur församlingen skulle vara organiserad och sa att alla i församlingen behövde växa till i mogenhet. (Läs Efesierna 4:15, 16.) Han använde människokroppen som en illustration för att visa att var och en i församlingen kan bidra till enheten under huvudet, Jesus Kristus. Paulus sa att de olika kroppsdelarna samarbetar ”med hjälp av varje led som ger vad som behövs”. Hur kan vi alla, unga som gamla, starka som skröpliga, göra vår del för att stärka andligheten och enheten i församlingen?

9 En viktig sak är att vi respekterar och underordnar oss de äldste, eftersom Jesus har gett dem uppgiften att ta ledningen i församlingen. (Hebr. 13:7, 17) Vi kanske inte alltid tycker att det här är så lätt. Men vi kan be Jehova om hjälp. Genom sin heliga ande kan han hjälpa oss att helt och fullt stödja de äldstes beslut. Så om vi ibland tycker att det tar emot att följa den vägledning vi får, kan det vara bra att stanna upp och fundera på hur vår församling får nytta av att vi ödmjukt samarbetar med de äldste. Det kommer dessutom att hjälpa oss att stärka vår kärlek till varandra.

10. Hur bidrar församlingstjänarna till församlingens enhet? (Se den inledande bilden.)

10 Även församlingstjänarna bidrar på ett mycket fint sätt till enheten i församlingen. Oavsett ålder ger de här bröderna ut av sig själva, och vi är mycket tacksamma för deras insats. De hjälper de äldste och ser bland annat till att det finns tillräckligt med litteratur för tjänsten, och de välkomnar besökare som kommer till våra möten. Dessutom hjälper de till med städning och underhåll av Rikets sal. När vi samarbetar med de här bröderna bidrar det till att församlingen fungerar på ett smidigt sätt. (Jämför Apostlagärningarna 6:3–6.)

11. Vad kan de yngre göra för att bidra till enheten i församlingen?

11 En del äldstebröder har haft ansvarsuppgifter i församlingen i många år. Men i takt med att de blir äldre kanske de inte orkar lika mycket som tidigare, och därför kan det bli nödvändigt med vissa justeringar. Då kan yngre bröder ge värdefull hjälp. De kanske inte har så stor erfarenhet än, men genom övning kan de få hjälp att axla större ansvar. Det är verkligen glädjande att se hur församlingstjänare går framåt och kvalificerar sig för att bli äldste. (1 Tim. 3:1, 10) En del yngre äldstebröder har gjort ytterligare framsteg. De tjänar nu som kretstillsyningsmän och kan därigenom hjälpa och uppmuntra vänner i många församlingar. Vi  är så tacksamma för alla yngre som osjälviskt ställer upp för att betjäna sina bröder och systrar! (Läs Psalm 110:3; Predikaren 12:1.)

VI SAMARBETAR I FAMILJEN

12, 13. Vad kan hjälpa alla i familjen att samarbeta?

12 Hur kan man få samarbetet i familjen att fungera bättre? Många familjer tycker att den andliga familjekvällen varje vecka har hjälpt dem att komma närmare varandra. Under de här trevliga stunderna samlas man kring andliga saker, och det svetsar samman föräldrar och barn. Man kan till exempel öva på vad man ska säga i tjänsten så att alla kan vara bättre förberedda. När familjemedlemmarna samtalar om sanningen, sin kärlek till Jehova och sin önskan att göra hans vilja dras de ännu närmare varandra.

Under den andliga familjekvällen kan yngre och äldre komma närmare varandra. (Se paragraf 12, 15.)

13 Hur kan då gifta par samarbeta till ära för Jehova? När båda älskar Jehova och tjänar honom troget bidrar det till ett harmoniskt och lyckligt äktenskap. Det är också viktigt att gifta par visar att de älskar varandra, precis som Abraham och Sara, Isak och Rebecka och Elkana och Hanna gjorde. (1 Mos. 26:8; 1 Sam. 1:5, 8; 1 Petr. 3:5, 6) Då kommer vi att dras närmare både vår äktenskapspartner och Jehova. (Läs Predikaren 4:12.)

14. Vad kan du göra för att stärka ditt äktenskap om din partner inte tjänar Jehova?

14 De kristna får en tydlig uppmaning i Bibeln att ”inte [bli] ojämnt sammanokade med icke troende”. (2 Kor. 6:14) Samtidigt vet vi att en del av våra bröder och systrar är gifta med någon som inte tjänar Jehova. En del av dem som har en äktenskapspartner som inte är ett vittne var redan gifta när de lärde känna sanningen. Men genom att tillämpa Bibelns principer och samarbeta så långt det är möjligt utan att gå emot Jehovas vilja kan man göra mycket för att stärka sitt äktenskap. Det kanske inte alltid är så lätt, men det kan ge fina resultat. En annan utmaning kan vara om den ena äktenskapspartnern glider bort från sanningen. Det fick Mary uppleva. Hon och hennes man, David, tjänade Jehova tillsammans, men så slutade han gå på mötena. Det här var för omkring 25 år sedan, men Mary fortsatte troget att vara med vid möten och sammankomster. Hon försökte vara en god hustru och tillämpa Bibelns principer där hemma, och hon undervisade också deras sex barn om sanningen. När barnen blivit vuxna och flyttat hemifrån kände sig Mary ofta väldigt ensam. Men sedan började David läsa den litteratur som Mary lät ligga framme. Så småningom började han komma till mötena igen. Hans sexårige sonson tog alltid en plats åt honom, och om David inte kom brukade han säga: ”Jag saknade dig på mötet i dag, farfar.” David är nu mycket glad över att få tjäna Jehova igen, och Mary är oerhört lycklig över att de kan göra det tillsammans.

15. Hur kan äldre gifta par hjälpa yngre par?

15 Familjen är en måltavla för Satan i dag. Det är därför det är så viktigt att en man och en hustru som tjänar Jehova samarbetar med varandra. Oavsett hur länge du har varit gift är det bra om du tänker igenom vad du personligen kan säga eller göra för att stärka ditt äktenskap. Ni äldre som är gifta kan också  vara goda exempel för yngre par. Ibland kanske ni skulle kunna bjuda in yngre par till er andliga familjekväll. Då kan de se hur viktigt det är att man visar tillgivenhet och samarbetar på ett fridsamt och harmoniskt sätt, hur länge man än har varit gift. (Tit. 2:3–7)

”LÅT OSS GÅ UPP TILL JEHOVAS BERG”

16, 17. Vilken framtid ser Jehovas tillbedjare fram emot?

16 Försök föreställa dig hur det var när israeliterna gick upp till templet i Jerusalem för att lovprisa Jehova i samband med sina högtider. De förberedde sig för resan dit och hjälpte varandra längs vägen. Och väl framme i templet tillbad de Jehova tillsammans. Allt det här krävde samarbete. (Luk. 2:41–44) Vi är på väg mot den nya världen, och vi behöver också vara förenade och göra allt vi kan för att samarbeta. Det här kräver hela tiden medveten ansträngning. Känner du att det här är något du behöver arbeta på?

17 I den här världen är det mer regel än undantag att människor är oense och strider i olika sammanhang. Vi är så tacksamma för att Jehova har hjälpt oss att förstå sanningen och att leva i fred med varandra. Vi kan nu se att både Jesajas och Mikas profetior går i uppfyllelse – Guds folk går tillsammans upp ”till Jehovas berg”. (Jes. 2:2–4; läs Mika 4:2–4.) Ja, vår tillbedjan av Jehova är verkligen upphöjd nu ”i dagarnas slutskede”. Och tänk vilken glädje och lycka vi kommer att känna i framtiden när hela mänskligheten är ”harmoniskt sammanfogad” och samarbetar!