Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Välj språk Svenska

Förordnade bröder – efterlikna Timoteus

Förordnade bröder – efterlikna Timoteus

FÖRRA ÅRET blev tusentals bröder bland Jehovas vittnen världen över förordnade som äldste och församlingstjänare. Är du kanske en av dem? I så fall är du säkert glad för ditt nya uppdrag.

Men det kan också hända att du känner viss oro. En ung äldstebroder som heter Jason berättar: ”När jag blev förordnad kändes det som att allt ansvar nästan blev för mycket för mig.” Till och med Mose och Jeremia kände sig otillräckliga när de fick nya uppdrag av Jehova. (2 Mos. 4:10; Jer. 1:6) Om du känner likadant, hur kan du då bearbeta sådana känslor och fortsätta gå framåt? Vi ska se lite på Timoteus exempel. (Apg. 16:1–3)

EFTERLIKNA TIMOTEUS

Timoteus var troligtvis i övre tonåren eller i början av 20-årsåldern när aposteln Paulus frågade om han ville följa med på en missionsresa. Eftersom han var så ung kanske han inte hade så bra självförtroende och kände sig kanske inte riktigt hemma i sin nya roll. (1 Tim. 4:11, 12; 2 Tim. 1:1, 2, 7) Men tio år senare kunde Paulus skriva så här till församlingen i Filippi: ”För min del hoppas jag i Herren Jesus snart kunna sända Timoteus till er ... Jag har nämligen ingen som är så stämd som han.” (Fil. 2:19, 20)

Vad var det som gjorde att Timoteus blev en så uppskattad broder? Här följer sex saker som kännetecknade honom och som du kan ta efter.

1. Han brydde sig om människor. Paulus skrev till vännerna i Filippi: ”[Timoteus] kommer att bry sig om det som rör er.” (Fil. 2:20) Ja, Timoteus brydde sig verkligen om människor. Han ville att det skulle gå bra för dem andligen och ställde gärna upp och hjälpte dem.

Var inte som den där busschauffören som tyckte att det var viktigare att hålla tidtabellen än att stanna och plocka upp passagerare. William, en broder som har varit äldste i över 20 år, brukar ge det här rådet till nya äldste: ”Älska vännerna. Fokusera mer på deras behov än på de organisatoriska bitarna.”

2. Han prioriterade andliga intressen. När Paulus jämförde Timoteus med andra bröder sa han: ”Alla de andra söker sina egna intressen, inte Kristi Jesu.” (Fil. 2:21) Paulus skrev sitt brev i Rom. Han hade lagt märke till att bröderna där tänkte överdrivet mycket på sig och sitt och höll sig tillbaka andligt sett. Men Timoteus sparade inte på krafterna! Så fort nya möjligheter att sprida de goda nyheterna öppnade sig hade han samma inställning som Jesaja: ”Här är jag! Sänd mig.” (Jes. 6:8)

Hur kan du hitta balansen mellan dina personliga och dina andliga förpliktelser? För det första, prioritera. Paulus betonade att man måste komma fram till vad som verkligen är viktigt. (Fil. 1:10) Låt sådant som Gud tycker är viktigt komma högt upp på din prioriteringslista. För det andra, förenkla. Skala  bort sådant som stjäl tid och energi. Paulus uppmanade Timoteus: ”Fly ... från de begär som hör ungdomen till, men jaga efter rättfärdighet, tro, kärlek, frid.” (2 Tim. 2:22)

3. Han var fullt upptagen i helig tjänst. Paulus påminde de kristna i Filippi: ”Ni vet att han [dvs. Timoteus] har bestått provet, att han har tjänat som slav tillsammans med mig, som ett barn hos en far, för att främja de goda nyheterna.” (Fil. 2:22) Timoteus låg inte på latsidan. Han arbetade hårt tillsammans med Paulus, och det stärkte banden mellan dem.

Det råder ingen brist på arbete inom organisationen i dag. Uppgifterna är verkligen meningsfulla och kan dra dig närmare dina bröder och systrar. Så ha som mål att alltid vara fullt upptagen ”i Herrens verk”. (1 Kor. 15:58)

4. Han tillämpade de råd han fick. Paulus skrev till Timoteus: ”Du har noggrant följt min undervisning, min livsföring, mina föresatser, min tro, mitt tålamod, min kärlek, min uthållighet.” (2 Tim. 3:10) Timoteus tillämpade det han fick lära sig, och därför kunde han få ännu större ansvar. (1 Kor. 4:17)

Har du en andlig mentor? Om inte, kan du försöka hitta någon? Tom, en broder som har varit äldste i många år, påminner sig: ”En erfaren äldste tog hand om mig och gav mig ovärderlig övning. Jag bad honom ofta om råd och tillämpade det han sa. Det gjorde väldigt mycket för mitt självförtroende.”

5. Han tränade sig själv. Paulus uppmanade Timoteus: ”Öva dig ... ständigt själv med gudhängivenhet som ditt mål.” (1 Tim. 4:7) En idrottare kanske har en träningscoach, men han måste också träna själv. Paulus uppmanade Timoteus: ”Fortsätt ... att ivrigt ägna dig åt högläsning, åt förmaning, åt undervisning. ... Begrunda detta, gå helt upp i detta, så att dina framsteg kan vara uppenbara för alla.” (1 Tim. 4:13–15)

Även du behöver fortsätta finslipa dina förmågor. Fortsätt utvecklas andligen, och se till att du är uppdaterad när det gäller organisationens anvisningar. Tänk också på att inte vara för självsäker. Ingen är så erfaren att han kan hantera alla situationer utan att behöva läsa på. Nej, efterlikna Timoteus och ”ge ständigt akt på dig själv och på din undervisning”. (1 Tim. 4:16)

6. Han litade på Jehovas ande. Paulus påminde Timoteus: ”Bevaka genom den heliga anden som bor i oss det goda som har anförtrotts dig.” (2 Tim. 1:14) Timoteus behövde lita på Guds ande för att kunna hålla ut i sin tjänst och bevara sin uppskattning.

Donald har varit äldste i decennier, och han säger: ”Förordnade bröder måste vara rädda om sitt förhållande till Gud. De som är det får kraft att fortsätta sin vandring. Om de ber om Guds ande och odlar andens frukt blir de verkligen en välsignelse för sina bröder.” (Ps. 84:7; 1 Petr. 4:11)

SÄTT VÄRDE PÅ DIN UPPGIFT

Det är mycket uppmuntrande att se alla nyförordnade bröder som, precis som du, fortsätter växa andligen. Jason, som nämndes i inledningen, säger: ”Sedan jag blev äldste har jag lärt mig massor, och jag har fått bättre självförtroende. Nu gillar jag verkligen min uppgift och ser den som ett fint privilegium!”

Vill du fortsätta gå framåt andligen? Efterlikna Timoteus. Då kommer du att bli en tillgång för Guds folk.