Gå direkt till innehållet

Gå direkt till andra menyn

Gå direkt till innehållsförteckningen

Jehovas vittnen

Svenska

Vakttornet (Studieupplagan)  |  April 2017

”Hela jordens domare” gör alltid det som är rätt

”Hela jordens domare” gör alltid det som är rätt

”Klippan, fullkomligt är hans verk, ty alla hans vägar är rättvisans vägar.” (5 MOS. 32:4)

SÅNGER: 12, 135

1. Hur visade Abraham att han litade på att Jehova skulle vara rättvis? (Se den inledande bilden.)

”SKALL inte den som är hela jordens domare göra det som är rätt?” (1 Mos. 18:25) Abraham ställde den här frågan i samband med Jehovas dom över Sodom och Gomorra. Men han sa inte så för att han tvivlade på Jehova; han var övertygad om att domen skulle vara fullständigt rättvis. Det var helt otänkbart för honom att Jehova skulle ”döda den rättfärdige tillsammans med den ondskefulle”. Ungefär 400 år senare sa Jehova om sig själv: ”Klippan, fullkomligt är hans verk, ty alla hans vägar är rättvisans vägar. En trofast Gud är han, hos honom finns ingen orättvisa; rättfärdig och rättrådig är han.” (5 Mos. 31:19; 32:4)

2. Varför är det omöjligt för Jehova att vara orättvis?

2 Varför var Abraham så säker på att Jehova alltid gör det som är rätt? Därför att Jehova är det främsta exemplet på att vara rättvis och rättfärdig. Orden rättvisa och rättfärdighet förekommer ofta tillsammans i de hebreiska skrifterna, och det är egentligen ingen större skillnad på det som är rätt  och det som är rättvist. Eftersom Jehova har satt normen för rättfärdighet, så säger det sig självt att han i alla situationer gör en rättvis bedömning. Dessutom står det i Bibeln att ”han älskar rättfärdighet och rättvisa”. (Ps. 33:5)

3. Nämn ett exempel på orättvisa som förekommer i världen i dag.

3 Det är skönt att veta att Jehova alltid är rättvis med tanke på att världen är full av orättvisor. Många har drabbats personligen, och vissa har till och med blivit oskyldigt dömda och suttit i fängelse i tiotals år för brott de inte har begått. Och det var först efter att man börjat använda DNA-bevisning som några av dem kunde bli frikända. Sådana exempel kan verkligen väcka starka känslor. Men det finns andra orättvisor som vi kan ha ännu svårare att hantera.

I FÖRSAMLINGEN

4. Vad skulle kunna bli ett trosprov för oss?

4 Vi blir inte förvånade om någon utanför församlingen skulle behandla oss orättvist. Men det kan bli ett trosprov för oss om vi ser eller upplever något som verkar orättvist inom församlingen. Hur skulle du reagera om du tyckte att du blivit orättvist behandlad av någon broder eller syster? Skulle du låta det påverka din andlighet negativt?

5. Varför bör det inte komma som en överraskning om vi skulle lägga märke till en orättvisa i församlingen?

5 Ingen är perfekt, utan alla gör misstag. Så risken finns att vi skulle kunna bli orättvist behandlade eller att vi själva behandlar någon i församlingen orättvist. (1 Joh. 1:8) Sådant händer inte så ofta, men när det händer blir vi inte överrumplade eller tar anstöt. I sådana situationer kan vi fortsätta vara trogna om vi tillämpar de praktiska råd Jehova har gett oss i Bibeln. (Ps. 55:12–14)

6, 7. Vad fick en broder vara med om, och vilka egenskaper hjälpte honom att hantera situationen på rätt sätt?

6 Tänk på vad Willi Diehl fick vara med om. År 1931 började han på Betel i Bern i Schweiz. Och 1946 åkte han till New York för att gå Gileadskolans åttonde klass. När kursen var slut fick han så småningom åka tillbaka till Schweiz, men nu som kretstillsyningsman. Han berättade i sin levnadsskildring: ”I maj 1949 underrättade jag avdelningskontoret i Bern om att jag tänkte gifta mig.” Vad blev svaret? ”Inga andra privilegier än reguljär pionjärtjänst.” Broder Diehl berättade vidare: ”Jag tilläts inte hålla föredrag ... Många hälsade inte längre på oss, utan behandlade oss som uteslutna.”

7 Hur hanterade han den här situationen? Han sa: ”Vi visste att det inte var oskriftenligt att gifta sig, så vi tog vår tillflykt till Jehova i bön och förtröstade på honom.” Vissa bröder hade missuppfattat Jehovas syn på att gifta sig, men med tiden fick de hjälp att förstå saken på rätt sätt, och broder Diehl fick tillbaka sina uppgifter. Han blev belönad för att han var lojal mot Jehova. * Fråga dig själv: Skulle jag ha samma andliga perspektiv som han om  jag blev lika orättvist behandlad? Skulle jag ha tålamod och vänta på Jehova, eller skulle jag känna mig frestad att ta saken i egna händer? (Ords. 11:2; läs Mika 7:7.)

8. Vad kan göra att vi uppfattar något som orättvist, trots att det kanske inte är det?

8 Vi kanske tycker att vi själva eller andra i församlingen har blivit orättvist behandlade. Men skulle det kunna vara så att vi har dragit fel slutsats? Vi kanske inte har hela bilden. Dessutom är vi ofullkomliga och kan ha missuppfattat situationen. Vare sig vi har uppfattat den rätt eller inte, så är det viktigt att vi ber till Jehova och litar på honom. Då kommer vi att kunna vara lojala och inte skylla problemet på honom. (Läs Ordspråksboken 19:3.)

9. Vilka exempel ska vi läsa om i den här artikeln och i nästa?

9 Vi ska se på tre exempel från Bibeln då det förekom orättvisor bland Jehovas folk. I den här artikeln ska vi se vad Abrahams barnbarnsbarn Josef var med om och vad hans bröder utsatte honom för. I nästa artikel ska vi läsa om hur Jehova behandlade kung Ahab och om en situation som uppstod när Petrus var i Antiokia i Syrien. Vad kan vi lära oss av de här skildringarna? Håll utkik efter hur de kan hjälpa dig att behålla ett andligt perspektiv och ha ett bra förhållande till Jehova, framför allt om du känner att du har blivit orättvist behandlad.

JOSEF BLEV ORÄTTVIST BEHANDLAD

10, 11. a) Vilka orättvisor drabbades Josef av? b) Vilken möjlighet öppnade sig för Josef när han satt i fängelse?

10 Josef tjänade Jehova troget och blev orättvist behandlad av sådana som han inte kände. Men det allra värsta var att hans egna bröder svek honom. När han var 17 år blev han kidnappad av sina bröder och såld som slav! Han fördes till Egypten mot sin vilja. (1 Mos. 37:23–28; 42:21) När han hade varit ett tag i Egypten blev han oskyldigt anklagad för våldtäktsförsök och hamnade i fängelse utan rättegång. (1 Mos. 39:17–20) Sammanlagt var han slav och fängslad i hela 13 år. Vad kan vi lära oss av Josef om vi skulle bli orättvist behandlade av en broder eller syster?

11 Josef fick möjlighet att berätta om sin situation för en medfånge, som tidigare hade varit kungens munskänk. En natt fick munskänken en dröm som Josef kunde förklara med Jehovas hjälp. Han berättade att munskänken skulle få tillbaka sin position i faraos hov. Nu tog Josef chansen och berättade om sin situation. Vi kan lära oss mycket av det han sa, men vi kan också lära oss mycket av det han inte sa. (1 Mos. 40:5–13)

12, 13. a) Hur vet vi att Josef inte bara stillatigande accepterade orättvisorna? b) Vilka detaljer utelämnade Josef när han pratade med munskänken?

12 (Läs 1 Moseboken 40:14, 15.) Lägg märke till att Josef sa att han hade blivit ”bortrövad”, och på grundspråket betyder det här ordet ”stulen”. Det var ingen tvekan om att han hade blivit orättvist behandlad. Josef sa också att han var oskyldig till brottet han hade hamnat i fängelse för. Det var därför han ville att  munskänken skulle nämna honom för farao. Vad hoppades han på? Han sa: ”Få mig ut ur det här huset.”

13 Var det så att Josef såg sig som ett offer och bara förlikade sig med situationen? Absolut inte. Han visste mycket väl att han hade utsatts för många orättvisor. Han trodde att munskänken kanske kunde hjälpa honom, så han förklarade klart och tydligt för honom vad som hade hänt. Men det finns inget i Bibeln som tyder på att Josef berättade för någon – inte ens för farao – att det var hans egna bröder som hade kidnappat honom. Så småningom kom Josefs bröder till Egypten och försonades med honom, och farao tog emot dem med öppna armar. Han sa att de skulle känna sig som hemma och njuta av allt ”det goda i hela Egyptens land”. (1 Mos. 45:16–20)

Ett problem kan förvärras om vi pratar vitt och brett om det. (Se paragraf 14.)

14. Vad kan hjälpa oss att inte tala illa om andra, även om vi blir orättvist behandlade i församlingen?

14 Om vi tycker att vi har blivit orättvist behandlade är det viktigt att vi inte pratar vitt och brett om det. Det är naturligtvis helt rätt att be de äldste om hjälp och berätta för dem om någon i församlingen har begått en allvarlig synd. (3 Mos. 5:1) Men många gånger handlar det inte om någon allvarlig synd, och då kanske man kan lösa det mellan fyra ögon utan att blanda in de äldste. (Läs Matteus 5:23, 24; 18:15.) Om något sådant skulle hända, så vill vi vara lojala och följa Bibelns principer. Tänk om du inser i efterhand att du faktiskt inte har blivit orättvist behandlad. Då skulle du säkert vara väldigt glad för att du inte har talat illa om någon i församlingen och förvärrat situationen. Ingenting blir bättre av att man talar illa om  andra, oavsett om man har rätt eller fel. Du kan undvika ett sådant misstag om du är lojal mot Jehova och mot de andra i församlingen. I Psalmerna beskrivs en sådan person. Det sägs: ”Den som vandrar oklanderligt ... baktalar inte med sin tunga. Mot sin nästa gör han inte något ont, och han smädar inte den som står honom nära.” (Ps. 15:2, 3; Jak. 3:5)

GLÖM ALDRIG ATT DU HAR JEHOVA

15. Hur blev Josef välsignad tack vare sitt förhållande till Jehova?

15 Vi kan lära oss något väldigt viktigt av Josefs förhållande till Jehova. Under Josefs 13 år långa pärs var det uppenbart att han hade Jehovas syn på saker. (1 Mos. 45:5–8) Han skyllde aldrig sin svåra situation på Jehova. Han kanske inte kunde glömma det han hade varit med om, men han blev inte bitter. Och viktigast av allt: Han lät aldrig andras fel och dåliga handlingar komma emellan honom och Jehova. Eftersom Josef var lojal, fick han uppleva hur Jehova löste situationen och välsignade honom och hans släkt.

16. Varför är det viktigt att vi försöker komma ännu närmare Jehova om vi blir orättvist behandlade?

16 Precis som Josef måste vi prioritera och vårda vårt förhållande till Jehova. Vi får aldrig låta andras fel och brister komma emellan oss och vår älskade Gud. (Rom. 8:38, 39) Om vi skulle bli orättvist behandlade av någon i församlingen, så försöker vi göra som Josef och dra oss närmare Jehova. Försök att ha Jehovas syn på saken. Vi följer Bibelns råd och gör vårt bästa för att lösa situationen, men sedan måste vi lämna saken i Jehovas händer. Vi kan vara helt säkra på att han kommer att rätta till allt i sin tid och på sitt sätt.

LITA PÅ ”HELA JORDENS DOMARE”

17. Hur kan vi visa att vi litar på ”hela jordens domare”?

17 Så länge vi lever i den här världen får vi räkna med att vi kommer att utsättas för orättvisor. Och någon enstaka gång kanske du eller någon annan ser eller upplever något i församlingen som verkar orättvist. Låt inte det få dig att tappa fotfästet. (Ps. 119:165) Fortsätt i stället att vara lojal mot Jehova, be till honom och lita på honom. Samtidigt är vi ödmjuka och inser att vi kanske inte har hela bilden. Det skulle faktiskt kunna vara så att vi har missuppfattat någonting. Och Josefs exempel har lärt oss att vi inte ska tala illa om andra, det gör bara saken värre. Slutligen är det viktigt att vi bestämmer oss för att tålmodigt vänta på Jehova i stället för att ta saken i egna händer. Då kommer Jehova att godkänna och välsigna oss, precis som han gjorde med Josef. Vi kan vara helt övertygade om att Jehova, ”hela jordens domare”, alltid gör det som är rätt, för ”alla hans vägar är rättvisans vägar”. (1 Mos. 18:25; 5 Mos. 32:4)

18. Vad ska vi gå igenom i nästa artikel?

18 I nästa artikel ska vi se på ytterligare två tillfällen när det förekom orättvisor bland Jehovas folk på Bibelns tid. Vi kommer att få se hur ödmjukhet och villighet att förlåta kan hjälpa oss att ha samma syn på rättvisa som Jehova har.

^ § 7 Se Willi Diehls levnadsskildring ”Jehova är min Gud, som jag skall förtrösta på” i Vakttornet för 1 november 1991.